Framtid
reviderad april 2016
Planer är till för att ändras. Som vanligt…
För 2016 och 2017 är vi rätt klara över rutten. Efter det blir det mer oklart…
Efter sjösättning på Langkawi, Malaysia, i april 2014 blev det lite testsegling i området upp till och runt Phuket fram till i början av 2015 då vi drog oss söderut runt Singapore mot Borneo för att sen segla norrut mot Filippinerna.
Därifrån bar det norrut mot Japan.
Vi planerade att tillbringa resten av 2015 i Alaska och övervintra i någonstans i Prince William Sound eller dess närhet. Flera orter är lockande såsom Valdez och Cordova, men också Seward är en möjlighet.
Nu blev det Japan istället av flera anledningar som framgått i Bloggen.
2016 börjar i Tannowa Marina i Japan och försommaren ägnas åt att ta oss tillbaka genom Seto Naikai och sedan norrut i Japanska sjön. Hoppas vara på Hokkaido i maj för att segla till Alaska så snart ett väderfönster uppenbarar sig.
Sen blir det Alaska och Brittish Columbia under resten av seglingssäsongen.
Om vi kommer till Vancouver Island senare än början av oktober blir det övervintring förmodligen på en välbekant ort – Ganges på Salt Spring Island.
Om vi kommer tidigare kanske vi fortsätter söderut längs nordamerikas västkust.
2017 blir mera svårbeskrivet.
Om vi inte övervintrat i Vancouverområdet har vi fortsatt söder ut mot Mexico under hösten 2016.
Om vi övervintrat i BC börjar 2017 med Gulf Islands och området vidare öster om Vancouver Island. Under juni, när högtrycket etablerat sig ute i Pacific, blir det förhoppningsvis västkusten av Vancouver Island.
Juli – augusti, Pughet Sound och Seattle området för att mot slutet av september börja dra oss söder ut. Kanske ett stopp i Columbia River för att hälsa på vänner och en kär gammal vän Lindisfarne, som ligger i Portland Yacht club och bidar sin tid inför nya utmaningar.
San Francisco är naturligtvis ett måste, inte minst för en fd broingenjör, innan vi drar vidare mot värmen söder ut.
Mexico och Sea of Cortez är målet för november/december efter orkansäsongen. Alla valar lockar.
2018 (eller 17 om vi inte övervintrat i BC) och då börjar det bli svårt med planerandet.
Säsongen börjar i Mexico och Costa Rica, men sedan…
Ett alternativ är att kortast möjligt ta sig mot Chile via Påskön i södra Stilla havet, kanske efter att först ha besökt Galapagos och/eller Marquesas, ett klart längre alternativ, och därefter in till den Chilenska kusten.
Ett annat, ännu längre alternativ, är att fortsätta västerut norr eller söder om ekvatorn för att hamna i Palau eller Fidji och där svänga söderut mot Australien och/eller NZ och den vägen komma tillbaka österut mot Chile…
Detta alternativ inkluderar en revision av “tidsplanen”.
Under alla kända omständigheter är huvudmålet efter Nordamerika/Mexico att åter besöka Patagonien och Falklandsöarna för att senare toppa med en tur till Syd Georgien.
Hur vi kommer dit och tidplanen för detta är det som kan variera.
Med lite tur kanske vi får till en avstickare till Antarktis även med Moon, men möjlighet att ta sig dit verkar ha försvårats av byråkrati och krav på ohemula försäkringar typ Norska krav för tillstånd till Spetsbergen.
Efter Syd Georgien bär det av mot Syd Afrika där vi skall fota och se en massa för oss exotiska djur.
Därefter norrut i Atlanten mot Brasilien och senare Västindien innan vi drar norrut längs nordamerikas ostkust mot Labrador och Grönland.
Sen kanske det bär av österut mot Island, Spetsbergen och Norge, men nu är tidsplanen om möjligt ännu osäkrare – om vi lever och har hälsan.