2017 Ladysmith Marina vinterjobb
Vecka 1 – 12, Januari – Mars 2017
11 veckor båtjobb utfört i Ladysmith Marina, Vancouver Island
Vecka 1 2 – 8 januari 2017 Helsingborg – Ladysmith Marina
2-6 januari Helsingborg
Några avslutande dagar med förberedelser inför avresa mot Kanada. Bland annat stor handlingsrunda för att fylla frys mm hos Björns mor och vi köpte till slut en avfuktare till Moon innan vi på tisdagen lämnade tillbaka bilen vi lånat av kompisar.
Den 5:e var det träff med ”Helsingborgs långseglare”. 12 seglare träffades ute i Råå under eftermiddagen och kväll för trevlig samvaro. Flera hade vi inte träffat på 5-6 år. Dagen till ära hade Skåne sin första riktiga köldknäpp som varade i flera dagar.
För övrigt har vår vinter i Sverige inte bjudit på många dagar med minusgrader, inte så mycket nederbörd och till och med flera soldagar – men blåst! Vi fick en ordentlig rykare med väl över stormstyrka dagarna före nyår med översvämningar i Helsingborg som följd, men i övrigt bara små skador.
7 januari lördag
Taxin hämtade oss halv åtta och två timmar senare via tåg och Öresundsbron var vi incheckade på Kastrup. Bra att vi tog tåg för morgonen bjöd på snöfall och halka på dom kallfrusna vägarna. E4 strax söder om Hbg hade en kollision mellan lastbilar som blockerade vägen totalt, inte kul om vi suttit med buss till Kastrup i dom köerna.
Kort väntan i London och sen iväg för nio timmar till Vancouver dit vi kom vid 19 tiden lokal tid, dvs 18 timmar efter taxistart i Hbg.
Vi hade bokat övernattning i Vancouver då färjorna till Vancouver Island inte går på lördagskvällar. Ett av våra två incheckade bagage var borta och det tar rundlig tid att reklamera och en massa skrivande. Dom vet inte var den är men hade en lista på bagage som inte ens kommit till London… varav ett var vårt. Vi har vid det här laget flugit många gånger mellan Sverige och båten och nästan aldrig varit drabbade av förluster som denna. Typiskt nog låg bl a avfuktaren i den försvunna väskan.
Lyckligtvis väntade hotelltransfern fortfarande på oss utanför flygplatsen trots vår försening pga bagaget. På hotellet somnade vi redan vid niotiden, men då hade vi varit vakna nästan ett dygn.
8 januari söndag
Efter en skön natts sömn, nåja… vi vaknade förstås väldigt tidigt och fick vänta på att frukosten skulle serveras 06.30. Vi hade god tid på oss och efter dusch tog vi en taxi till färjan. Lunch på färjan och sen taxi till Moon. Lagom som vi klev av färjan började det regna snö…
Moon tog emot oss med nya fina dynor! Verkligen ett lyft. Men kallt!
Snö och frost i luften men frostvakten, eller havet, gav drygt sex grader inomhus. Tur vi inte lyckats komma vidare från Vancouver på lördagskvällen.
Med Refleksen på fullfart och en liten elfläkt var temperaturen snart stigande. Men en totalt utkyld båt tar tid att värma upp. Alla kalla ytor och dynor suger mycket värme. Efter att ha träffat några båtgrannar och fyllt vatten i båten gick vi en handlingsrunda i snögloppet.
Fylla vatten är inte precis som vanligt! Bryggans vatten är avstängt pga frostrisken så vatten får tas direkt från servicehuset med slang som töms efter varje användning. Tur att vi har stor tank och ligger mitt framför servicehuset.
När vi la oss, helt slut pga ”jetlag”, vid niotiden var det sexton grader och Refleksen på halvfart för att inte bli kokta under natten. Nu ska det bli spännande och känna hur bra dom nya madrasserna är att sova på.
Vecka 2 9 – 15 januari 2017 Ladysmith Marina
9 januari måndag
Dom nya madrasserna var helt fantastiska! Gamla madrasserna var hårda och delade så att man ideligen hamnade delvis över längdskarven. Nu är madrasserna tredelade och längdskarven flyttad. Ovanpå ligger en hel bäddmadrass av 5cm latex som verkligen gör sängen sovvänlig. Ibland blir det så bra som man tänkt sig!
Vad som däremot inte är så lätt är gasstandard. Vi har inte gas i Moon, men vi behöver trots det gas för att bränna rent koksade tändare i Whisper generatorn. Köpte ny brännare i Sverige för högre temp, men när vi skulle koppla ihop det med den lokala standarden på småflaskor passade det inte. Små engångscampinggasburkar som vi sett ”överallt” finns inte i Kanada! Dva här gäller en ennan standard. Det blir att fortsätta tänka och fixa för att få ihop det…
Det är kallt, ner till tio minus, varför vi så snart som möjligt vill få fart på Whisper Generatorn och värme på cirkulationsvattnet. Nu kör vi med ”bara” Refleksen och en värmefläkt i sovkupén innan läggdags. Vi har det tillräckligt varmt men vi vill ha värme överallt i Moon!
Dagen gav inga nyheter om vår väska på drift.
Mesta tiden gick åt att röja och sortera. Men vi hann med en långpromenad innan middag. Tidsomställningen är svår och håller i sig. Vaknar vid tvåtiden på morgonen och kämpar för att vara vaken till efter 21!
10 januari tisdag
Marinakontoret hade för en vecka sedan totalkollaps på avloppssystemet. Frostplugg förmodas vara den utlösande faktorn, men sen har backventiler inte fungerat utan avloppsvattnet, som pumpas högt upp till stans system, rann tillbaka och ut i lokalen och vidare ut i viken.
Kontoret är flyttat till övervåningen och reparation pågår av undervåningen. Vi som tidigare hade knappt trettio meter till toa, dusch och tvättmaskin har nu 200 m upp i landbriken till dusch och toa. Någon tvättmaskin finns inte tills reparationen är färdig, och det verkar ta sin tid…
Men vi jobbar på i kylan. Solen skiner och efter lunch kunde man tom jobba på däck.
Furlingrullarna till Yankee och Kutter sprack och bitar lossnade i höstas. Förmodligen försprödade av solen. Nya med från Sverige där kuttern fick sin nya rulle under dagen. Passade perfekt. Harkens rullar sitter helt oskyddade för solljus och ev åverkan jämfört med Seldéns Furlexrullar. Det finns för och nackdelar med alla fabrikat…
Aluminiumramarna kring fönstren leder in mycket kyla när det är minus grader, med kondens som följd. Redan i Japan satte vi en ”innanruta” på alla sidofönster och det hjälpte en bra bit. Nu klippte Annika till klarplastbitar som tejpas på utsidan mot överbyggnaden under ”takutsprånget” med små fönstertätningsbitar på strategiska ställen mot fönsterramarna och glaset. Fungerar alldeles perfekt. Några mm stillastående luft utanför glaset ger nästan rumstemperatur på ramen! Vi skall vidareutveckla denna lösning så vi även kan segla med isolering. Bra som förberedelse för Patagonien och Syd Georgien.
Lagom promenad för handling. Inga nyheter om väskan som försvann i London.
Fortfarande svårt att hålla sig vaken på kvällen och i morse vaknade vi igen på tok för tidigt.
11 januari onsdag
Hopplöst att inte kunna sova till normal morgontid. Vaknar fortfarande vid 2-3 draget. Men det ordnar sig väl med tiden…
Sol och -9 i natt! Skönt att slippa torka kondensvatten från aluminiumramarna!
Väskan är äntligen funnen och ska sändas till Vancouver från London, men det är en lång resa och den väntas till Vancouver kl 19 i morgon. Sen skall den tullkollas och vidare till Vancouver Island och Victoria airport innan den i taxi skall köras 80 km till oss. Inte billigt för flygbolagen när bagagepersonalen på flygplatserna slarvar. Undrar hur detta regleras mellan dom, eller inte…
Vi har fortfarande problem med tidsomställning och att få nån riktig fart på jobben i kylan går inte. Dagens stora event var dusch efter en lång promenad. Duscharna i den gamla marinabyggnaden är inte på långt när så trevliga som i den numera stängda byggnaden. Men att duscha i båten är sämre då varje ökning av fukt tar tid att vädra ut i minusgrader.
Till kvällen var det gemensam tur för flera båtar i marinan till den lokala pub som traditionsenligt på onsdagar (över hela Kanada vad vi förstår) serverade kycklingvingar.
Ölen ar god men kycklingvingar är, i varje fall för oss, överreklamerade! Men å andra sidan gillar vi inte heller hamburgare… Det finns olika traditioner/kulturer, och allt behöver man väl inte gilla. Puben/restaurangen hade en del andra, bl a Grekiska rätter så vi kan nog följa med fler onsdagar. Krögaren är Grek!
Vintertäckningen av sittbrunnen kom ner och ”normala” biminin för sol och regn upp. Väldigt mycket enklare att ta sig in och ut ur sittbrunnen med biminin istället för det låga presenningstaket, vinterkapellet.
12 januari torsdag
Fortfarande kalla nätter med neråt -9 och runt nollan på dagen. Frosten i skuggan ger sig inte trots intensivt solljus.
Dom återstående fyra sidofönstren har fått sin extra klarplast på utsidan. Symaskinen har också fått jobba lite så allt står nu framme och skapar en salig röra…
Det fina vädret inbjöd till långpromenad, men vi får hålla oss på smågatorna och större stigar. Skogsstigarna är i allmänhet mest att likna vid knögliga skridskobanor.
Väskan ska nu kl 23 enligt mailbesked vara levererad till Victoria och i morgon sänds den vidare till oss i Ladysmith. Vaknar och somnar fortfarande för tidigt.
13 januari fredag
Nu har det klara och kalla vädret gett med sig. Bara några få minus på natten och något över nollan på dagen. Men så har också molnen börjat visa sig. Men i huvudsak klart och ingen nederbörd.
Väskan kom med taxi efter lunch och allt var helt och luftavfuktaren fungerade trots en rätt omild behandling. Wellpappkartongen inne i väskan runt avfuktaren visade spår av hanteringen…
Verkligen skönt och tidsbesparande att väskan kom fram. Det hade tagit åtskillig tid att få fram både det ena och det andra som fanns i väskan. 110 volt i Kanada och US innebär att all växelströmsutrustning vi behöver måste importeras.
Vår dynleverantör kom med resterande material och för att få betalt, det sista inte minst viktigt. Han hade med sig två kuddar som han gav oss som present med ”Moon” broderat på kuddarna i samma font som på skrovet. Verkligen en uppmärksam och trevlig gest!
Han hade också med sig isolering för skrovsidorna i akterkojen och förpiken, som vi beställt. Dels strålar skrovet kyla mot den som ligger närmast och dessutom blir det kondens mellan madrass och skrov när det är flera minusgrader.
Alla skrovsidor som har teakgarnering och en luftspalt bakom teaken skall få 12 mm isolering i luftspalten, dvs teakribborna trycker isoleringen mot skrovet så inga luftspalter uppstår.
14 januari lördag
Fortfarande strax under noll på nätterna och uppehåll.
Hela dagen gick åt till isolering. Garneringen i förpiken monterades ned och 12 mm isolering installerades och blev klar först strax innan det var dags att bädda kojen. Ja vi har flyttat fram i förpiken för att kunna fortsätta isoleringsjobbet i akterhytten. Vi sover på dom gamla akterhyttsdynorna plus nya bäddmadrassen. Så lika är kojmåtten. I kvällsmörkret gick vi sen upp och fick en välförtjänt dusch innan sen middag på lamm!
15 januari söndag
Vaknar nu mellan fem och sex, alltid något…
Mulet och nollgradigt på morgonen och därefter växlande molnighet med mest sol under dagen.
Vi har bestämt att beställa nya dyner till förpiken för leverans om en dryg månad.
Fortsatt jobb med isolering och dessutom kom alla kläder ut ur skåpen för tork och vädring. Vi stängde till förpiken när vi kom i söndags och värmde upp resten av båten. Klart ett misstag! Den kalla luften i förpiken värmde inte upp skrovet och när varm luft sipprade in från salongen kondenserade det i alla gardrober och skåp som hade kläder liggande mot skrovet. I fortsättningen kommer vi att se till att det är spalt mellan kläder och skrov när vi värmer upp en kall Moon. Alltid lär man sig något…
Akterhytten fick epoxyförsegling i övergången mellan kojbotten och skrov innan isoleringsarbetet där kan fortsätta.
Akterstgssträckaren och bägge försegelfall på plats. Medan Annika var i masttoppen och monterade vindgivaren och förde ner fallen kom också sejnfallen på plats. Nu har vi efter en vecka vår artighetsflagga åter på plats! Yankeens furlrulle utbytt. Även den passade perfekt.
Nu är det nästan bara segel och riggspänning kvar innan vi är ship shape.
Vår egenhändigt torkade Japanska yoghurt har kommit igång, så efter en vecka med köpeyoghurt äter vi nu åter egenproducerat till morgongröten.
Bilder på nya dynorna finns på förstasidan på webben.
Vecka 3 16 -22 januari 2017 Ladysmith Marina
16 januari måndag
Nu har kylan släppt. Grå skyar men inget regn.
Följde med en grannbåt per bil till Chemainus, ett samhälle en knapp 10 km öster ut, för att tvätta. En trevlig utflykt på ett par timmar.
Medan tvätten var igång kollade vi att det gick att tanka diesel i den lilla hamnen även nu vintertid. Tankstället förser bogserbåtar som är i full gång hela vintern med stockhantering. Även fiskebåtarna som är igång tankar här. Perfekt för då är det omsättning på dieseln och inte en massa kondensvatten i tankarna. De flesta marinor som har diesel är antingen stängda eller har på tok för liten omsättning och därmed chans till dålig diesel. Vi har inte tankat sedan Ketchikan och börjar bli lite tomma och nu när vi behöver diesel även för att värma Moon blir det än mer aktuellt att inte köra tomt. Vi får nog inom 10 dagar köra till tankbryggan i Chemainus och fylla.
När torktumlarna var fylld gick vi på ett av dom små kaféerna för en fika innan det var dags för hemfärd med kassarna fulla av ren tvätt. Trevlig utflykt men klart mer tidskrävande jämfört med tvätt i marinakontoret tvärs över bryggan!
17 januari tisdag
Flera plusgrader redan på morgonen, men nu har det börjat regna.
Björn ägnade timmar i arbetsboden till att försöka bränna rent Whisperns brännare från koks. Med brännaren fastspänd i ett skruvstycke fick en propanlåga glödga metallen för att få bort koks som gjorde att det inte gick att få isär brännaren. Till slut blev det två ”bitar”, men nu gällde det att få ut nätet inne i brännaren och sätta tillbaka det renbrända om det är tillräckligt oskadat, eller sätta dit ett nytt nät när all koks är borta från innanmätet av brännaren.
Till slut lyckades det med en (vi har ytterligare två ”koksade” brännare som skall rengöras…), men nu var det för sent och för lite ork för att plocka isär Whispern och byta brännare. Vi är dessutom klara på att det var nog inte bara att trycka på knappen efter det…
Istället blev det någon timma av avkoppling innan det var dags för matlagning.
Regn hela dagen och från lunchtid rätt mycket vind från ost tvärs Moon och från bryggan.
Skönt att vårt ”patent” med klarplast utanpå rutorna fungerar bra även vid stora regnmängder. Klarplasten som börjar under takutsprånget håller allt regn borta från glas och ramar, varför det inte blir någon nedkylningseffekt på dessa av regnet. Helt kondensfritt även när rullgardinerna är fördragna och stoppar luftväxling/uppvärmning av insidan. Tidigare var kondens ”alltid” närvarande när man drog ner gardinerna.
18 januari onsdag
Regn och blåst hela natten och en slö förmiddag i regnet. Fika och en film! Först efter lunch började det bli bara regnskurar… Normal BC vinter alltså!
Efter lunch blev det ny energi och test av Whispern efter att den rengjorda brännaren monterats. Gick sådär… När arbetstemperaturen var nådd och motorn/generatorn började jobba sa elektroniken att motorn var för svag! OK felkoden talade om för lite kvävgas. När vi efter att Whispern svalnat tog av huven och fick kopplat test/påfyllningsslangarna visade det sig att gastrycket nu efter kalla vintern var 1/3 mot vad det borde. Klart vi skulle kollat det innan start men men… Skönt att hitta anledningen till att motorn inte hade kraft. Sen får vi väl se hur snabbt trycket sjunker framgent…
Andra teststarten var 100% lyckad. Maskinen gick exakt efter anvisningarna och dom inställningar vi gjort på fjärrkontrollen. Full värme på alla åtta elementen.
Nu när tempen utomhus snarare är tio plus än tio minus och vi har landströmsladdning till batterierna blir det mer ekonomiskt att köra Refleksen för värme. När den räcker till hela båten drar vi en dryg tredjedel av dieselmängd jämfört med Whispern. Men när det är kallt och Refleksen får gå för fullt är det bättre med Whispern, likartad förbrukning men jämnare värme överallt i båten och dessutom en massa 24 volt på köpet!
Nu hoppas vi att vi till slut kommit underfund med ”alla” knepigheter med Whispern, men det har ni förmodligen hört förut… När den fungerar är det en svårslagen kombination av värmare och generator och med givna utrymmen är den svår att ersätta eftersom det med kända tillverkare blir två enheter, en värmare och en generator. Detta är en av anledningarna till att vi kämpar vidare med Whispern och hoppas få den att bli tillförlitlig.
Dagen avslutades med onsdagspub, men denna gång blev det inte kycklingvingar. En måltid på kalvsnitsel, öl och gemenskap är en trevlig omväxling till mysiga hemmakvällar med god mat och dryck. Vi har sagt det förut, att äta ute förutsätter att man gör det tillsammans med flera andra, annars har det inget mervärde.
19 januari torsdag
Detta var dagen då vi för en vecka sedan planerade att utnyttja sydvästvinden och segla till Vancouver och båtmässan. Flera faktorer samverkar till att hålla oss kvar i marinan. Våra vänner i inlandet som vi planerat träffa under mässan har fått andra åtaganden, vinden är inte alls enligt prognosen och det REGNAR. Dessutom har vi startat flera isoleringsprojekt i Moon som gör båten ”lite” upp och nervänd, nåt som inte alls främjar bekväm och säker segling.
Efter frukost startade vi med lite mail och datorjobb, nåt som Annika hållit på med nu i två dagar för att reorganisera alla mail på en massa mail adresser. Tar tid men skall underlätta i framtiden. Jo vi låter Gmail vara en maildatabas som innehåller i stort sett alla mail från drygt 10 år tillbaka. En ovärderlig samling då man vill hitta en adress eller ett företag som vi köpt något från.
Före lunch gick vi promenad när regnet upphört och solen gjorde små försök. Promenerandet har varit eftersatt under två dagars regnande. Det är varmt +6, vi mötte tom en i kortbyxor! På vägen genom staden till mataffären stannade vi till hos husmäklaren där Pam vår båtgranne har ett kontorsrum. Pam berättade under pubkvällen i går att hennes nya headset inte fungerade med Bluetoth varpå Annika volonterade att försöka fixa. Efter en del förvirring, manualen visade sig höra till ett tidigare headset, fick Annika ordning på grejorna och alla var glada. Efter handling blev det sen en lite försenad lunch i Moon.
Eftermiddagen fortsatte med avbetning av värmejobben. Babord sida i salongen fick sina 12mm skivor bakom teakgarneringen och Björn fortsatte med att fixa/bränna rent de två reservbrännarna till Whispern. Vi har sagt det många gånger tidigare, förre ägaren av Moon var ingen vän av underhåll, framför allt inte förebyggande underhåll. Verkar som han köpt ny brännare istället för att rengöra i tid… Nu har vi en nyrengjord i Whispern och två reserv i verktygslådan. Sköter vi sen underhållet borde dom två kunna ligga kvar där!
Rockfish (nästan som torsk) med ägg/smörsås och potatismos till middag.
20 januari fredag
Blå himmel, ingen vind och temperaturen väl over nollan, dvs uppåt 10 grader.
Frukost och mer kontorsjobb, dvs skriva blogg och fixa med Annikas uppdatering av mailhanteraren samt svara på de få mail vi får.
Sen var det dags att förbereda för mallning av nya dyner till förpiken något vi avvaktade med i samband med övrig uppgradering av akterhytt, stolar, matplats och soffa. När dynorna var ute ur förkabinen kom vi åt epoxyburkarna för att limma aktre isoleringsskivan i akterhytten. Lurigt med epoxy och isolering. Även om skrovet har värmts upp innan isoleringen trycks fast i epoxyn för att epoxyn skall härda, så isolerar naturligtvis foamen mot värmen och vattnet utanför kyler. Vi väntar därför i det längsta för att reaktionen skall ha startat med att trycka dit isoleringen och kör sen värme på isoleringen. Hoppas det blir tillräckligt varmt.
Brian, vår canvaskille som har sin båt tvärs över pontonen, kom och justerade ”dörren” i bakväggen som han tillverkat en ny åt oss i veckan. Den gamla dörren, tillverkad i Malaysia, blev för liten i kylan och sprack redan i höstas när blixtlåsen drogs igen. Inte gratis, men det är skönt när det blir regntätt igen.
Efter lunch kom dynkillen för att malla förpiken. Han fick rikligt med beröm för sitt handlag med tyger och symaskin, och att han förstått att slutfinish var extra viktigt för oss. Han kontrade med att säga att det är så mycket roligare att jobba för folk som uppskattar den extra möda som går åt för att få det riktigt snitsigt, även om det alltid är vi/kunden som får betala… Internt hade han sagt till chefen ”med utseendet på det korkdäcket gäller det att vi är noggranna”. Detta talade chefen om för oss när han levererade dynorna. Väldigt bra när kund och utförare har en samsyn om kvalitet!
Hastigt och lustigt kunde vi nu slänga dom gamla dynorna då måtten i för och akterhytt är snarlika och det gör att vi kan sova på akterhyttens dynor ”provisoriskt” i förpiken tills dynorna är färdiga. Jobbet med isolering i akterhytten tar ytterligare några dagar att göra klart.
När allt var uppmätt och dynkillen lämnat oss tog vi dom gamla dynorna till sopcontainern och fortsatte sen på en långpromenad i det fina vädret. Tillbaka i Moon var det dags för ”tredagarsduschen” och lite avkoppling före middagsbestyren.
21 januari lördag
Lugn natt där regnet började vid midnatt och slutade inte förrän vid niotiden när solen gick upp i en molnfri strimma borta i öster. Vi har ofta fina soluppgångar, senast igår med fina dimslöjor och sjörök framför solen.
Annika drog igång med isoleringsarbetet, delvis på grund av att Wifi nätet är överbelastat och superslött så här på lördagsmorgonen när alla är inne. Skall väl läsa om Trumps nya plattityder i samband med installationen och inflyttning i det vita huset.
Det visade sig att våra farhågor om epoxy mellan isolering och ett vattenkylt skrov inte var en bra lösning. Tursamt nog var det relativt enkelt att få loss den halva kvadratmeter som limmats med epoxy. Till resterande vägg använde vi spraykontaktlim.
Efter lunch långpromenad i det skapliga vädret och efter lite fixande senare i Moon var det dags att gå över till grannen för middag i form av plockmat, dvs mängder av olika goda apetizers. Vi var tre besättningar så det blev mycket båtsnack och förstås en del om den nya presidenten i det stora landet söder om oss. Donald Duck var en uppskattad ”liknelse”!
Sent i säng i en båt som låg absolut stilla och tyst.
22 januari söndag
Lugn natt utan regn och vind. Solen lyckades inte bryta igenom utan döljs bakom en molnig himmel, dock med relativt tunna moln.
Lite sömnadsarbeten på morgonen som fortsatte över lunch medan Björn slipade den påbörjade korkskiva till främre toa som vi påbörjade innan vi reste till Sverige. Det var svinkalt att sitta och slipa utomhus i småregnet, som började vid niotiden. Visserligen under tak, men åtta grader och lite snålblåst när man sitter stilla på en betongplatta och slipar i en och en halv timma gör ingen människa glad. Tog en bra stund innan värmen återkom i kroppen i samband med tillagning av lunch. Verkligen inget ”söndagsväder”.
Annika trimmade symaskinen och började producera kuddar av allehanda slag på löpande band. Bl a två ”svankkuddar” som sitter med kardborreband på fåtöljernas ryggstöd, inklämt mellan armstöd och ryggstöd. Svankkuddarna sys i tyg med samma struktur som klädseln på fåtöljerna men i matchande ljus beige/chokladbrun färg.
Annikas e-mailprojekt pågår ”hela tiden”, dvs PCn jobbar ständigt med omflyttningar och behöver bara en handpåläggning då och då…
Vid tvåtiden kom Jim, en av bryggrannarna, och knackade på för att invitera oss till en bil och vandringstur till en gammal järnvägsbro, Kinsol Trestle. Ett 44 m högt och 187 m långt träfackverk. Klart vi accepterade det förslaget, särskilt som dagsregnet just slutade. Fantasisk bro, 100 år gammal, och nu restaurerad som vandringsled sedan järnvägslinjen las ner i mitten på sjuttiotalet. Helt i stil med gamla broarna man sett på vilda västernfilmer från Klippiga bergen. På hemvägen ett trevligt stopp på en liten lokal pub ”The Black Swan” för en lokal öl och lite tilltugg.
Väl hemma var det dags för blogg och att förbereda middagen. Lammgryta…
Vecka 4 23 – 29 januari 2017 Ladysmith Marina
23 januari måndag
Måndagen startade med lite morgonfrost och klar himmel. Jim och Deb skulle köra/segla och tanka varför det passade bra att vi lånade deras bil/truck och körde till Nanaimo för shopping och lite turistande i det strålande solskenet. Hittade inte allt vi hade på listan. Det är andra gången vi råkar ut för detta med olika traditioner och standarder.
På Jysk skulle vi hitta kuddar och lakan. Jo visst hade dom det, men lakanen var i nån flanellkvalitet! Tydligen har dom lite si och så med värmen inomhus… ”Prydnadskuddar” fann vi men inga vettiga sovkuddar för båtbruk. Innerkuddar för att sy överdrag på var dyrare än färdiga kuddar med samma innehåll! Vad gör man då? Jo köper förstås dom färdiga och tar bort det färggranna överdraget. Av femton kuddar hittade vi fyra med ungefär samma stoppningsgrad. Kvalitetssäkring?!
Hos chandlern hittade vi lite nya ”måste ha grejor”. Bland annat har vi länge letat efter en kaus som är ”hel” i botten, antingen svetsad eller tillverkad utan öppning. Dom normala är ”bara ihopvikta” och kan därmed vid hög belastning deformeras och börja äta på tampen. Vår storm drough har fått svetsade stora kaus för hanfoten, men dynemalinan med alla strutar på har vi inte lyckats lösa. För ”pilligt” att svetsa och slipa på ett kaus för 8 mm lina. Flera år har vi varje gång vi varit i närheten av båtprylar sökt och frågat. Närmas har väl Albatross kommit med kaus för Code 0 furler. Men den kausen gick istället inte på det stora schackel som förbinder hanfoten med dyneman. Nu blev det ett inte helt billigt – 16 Kanada dollar, men om alternativet är en avnött drough så är det väldigt billigt!
Detta med kaus som öppnar sig vid extrema belastningar har skett just i samband med drough/drivankare, där då drivankaret lossnar och båten far iväg ”vind för våg” i ordets verkliga betydelse… Efter att vi läste om en sådan händelse kollade vi in våra kaus och insåg hur lätt nått sånt kan hända! Nu är i alla fall den risken minimerad.
Även om vi bara fann hälften som stod på listan var dagen ett trevligt avbrott, med lunch på lokal med utsikt över Nanaimo redden.
Hem kom vi just som Deb och Jim närmade sig marinan. Vi hann precis sätta alla våra inköp i sittbrunnen och gå bort till deras bryggplats och ta emot dom. Deb stod vid spakarna för första gången! Vi undrar lite om det var lördagskvällens snack påverkat. När Deb i samband med diskussion om ankare påpekade att ett så tungt ankare klarade hon inte av. Björn ”spelade” förvånad och frågade ”sköter du ankaret? Är inte ratten och växelspaken lättare?” Naturligtvis var vi inte förvånade eftersom det är mer än vanligt att den ”starke mannen” står vid styrspaken och den ”svaga kvinnan” hanterar dom tunga grejorna på fördäck. Ja, tunga och tunga, beter man sig rätt tar båt och ankarspel hand om alla krafter, men om nåt går fel behövs ibland lite manuell kraft. Dom hade också haft en bra dag i det fina solskenet, men på blankt vatten, så nån segling att tala om blev det inte.
Tillbaka i Moon var vi lite rastlösa eftersom dagen inte inneburit någon produktion. När allt ligger lite huller om buller i väntan på att saker och ting skall åtgärdas är det lätt att bli lite frustrerad när ”inget händer”, trots att dagen varit avkopplande med en trevlig utflykt. Efter dusch och senare lite ost med vin, vi hade ju haft stor lunch i stan, var stämningen på topp igen.
24 januari tisdag
Vaknade till en riktigt kylslagen båt. Gårdagens klara väder hade fortsatt under natten och vår normala nedsättning av Refleksen gav knappt 16 graders morgontemp, lite kylslaget när man är bortskämd med dryga 20 grader. Lite fuktkondens på aluminiumramarna bakom rullgardinerna men inga vattendroppar. Skall det vara sån nattfrost får vi tydligen ha rullgardinerna uppe om vi skall vara helt fria från kondens. Bryggan och Moons däck hade ett ordentligt frostlager. Intressant att se att däckets massivplywood syns så väl. Värmen inifrån ”läcker” genom däcket där vi inte har tre centimeters isolering. Massivplywood har vi i akterdäcket mellan röstjärnan för aktre undervant och tvärs masten mellan toppvantens röstjärn. Däcket framför skottet till förpiken där kutterstagets röstjärn sitter är också massivt, men eftersom skottet mellan kättingboxen och förpiken har ”extraskott” bestående av ett divinycell/epoxyväv-skott finns det i princip ingen värme som kan läcka upp genom fördäcket och smälta frosten. Nya kättingboxluckan består av vaccuminjekterad epoxy kring en krökt divinycellkärna på 40 mm med glasfiberväv. Där kan man ibland se skillnader på luckytan och omkringliggande massivplywood. Luckan torkar snabbt när ett blött däck börjar torka upp, medan omkringliggande ytor med värmetrögare material tar längre tid.
Frosten fungerar lite som en värmekamera när det gäller att finna dåligt isolerade ställen på tex hus.
Närväl solen fått temperaturen att stiga över nollan kom vi igång även med utomhusjobb. Annika hade redan tidigt kört igång symaskinen för att sy de kuddöverdrag som skulle pryda kuddarna vi köpt. Ljust beige/chokladbruna med samma tygstruktur som sofforna ser klart ok ut.
Efter några timmars slipande på den lilla korkskivan till främre toa var Björn genomkall. Svårt att hålla värmen även om man klär sig när arbetet inte genererar någon värme. Inte klokt vad det tar tid att slipa den med spackel uttryckta nåtmassan. Man måste vara synnerligen försiktig eftersom nåten är svårslipad, gummimassan ”fjädrar”, och korken är lättslipad. Annika släppte inte ifrån sig slipningen av Moons däck! Den lilla biten som Björn nu ”fick” slipa kunde ju göras om…
Inte nog med att man blev iskall att jobba ute i skuggan, vår kabel med 220 volt räckte inte ut i solen, när jobbet var klart behövde vi fylla vatten. Två långa slangar för att nå från huset till Moon är bökigt i kylan. Vattnet i vår ponton är fortfarande avstängd. Nån rördel som frusit har inte levererats. När man är kall tar det extra lång tid att med liten stråle fylla ena tanken med 700 liter! Sen skall slangen tömmas och lindas upp, stel och kall…
Men nere i Moon var det varmt och gott och efter en lite whisky hade livsandarna snart återvänt. Middag på rester av lammgrytan och under kvällens film sydde Annika ihop alla dagens åtta producerade kuddar, fyra för soffan och en var till stolarna/fåtöljerna som svankstöd.
25 januari onsdag
Det mulnade sent i går kväll varför nattempen knappt kom under nollan och vi hade nära 20 grader inombords på morgonen trots lägsta inställning på Refleksen under natten.
Mulet men inget regn på morgonen. Efter frukost satte vi på plotter, AIS och VHF för att upptäcka när våra NZ vänner med båten Larissa är på gång. Dom lämnade sin vinterankring sydväst om Saltspring Island och skall segla/motorer hit till oss i Ladysmith idag. Vi träffade dom först i Malaysia där dom låg med sin båt i Langkawi Yacht Club när vi kom dit med vår nyköpta Moon 2012. Dom lämnade Malaysia 2014 och seglade via Sumatra, Filippinerna, Taiwan, Japan och Alaska till British Columbia där dom nu tillbringat sin tredje vinter. Vi har haft mailkontakt sen dom lämnade Malaysia och det skall bli roligt att träffas igen. Inte minst skall det bli bra att lär sig hur dom hanterat uppehållstillståndet. Dom har varit i området nu i över två år och det har vi inte hört att någon icke Amerikan lyckats med.
Alldeles efter lunch ankrade dom i närheten av marinan och efter en dryg timme kom dom dingande till oss. Efter lite snabbsnack i Moon tog vi en gemensam promenad för att guida paret till både mat och järn/diversehandel.
När vi gick förbi slaktaren annonserades det för Haggins, den Skotska ”nationalrätten”. Visst vet vi vad Haggis är men varför här i Kanada? Heather som är från Skottland sken upp och frågade om vi ville celebrera Robert Burns i kväll och äta Haggis i deras båt.
Robert Burns är Skottlands nationalpoet och föddes den 25 januari 1759. Han har fler statyer efter sig än Shakespeare! Har skrivit massor, bl a 368 sånger där vi väl mest känner till Auld Lang Syne och 25 januari firas han över hela världen, ofta med att äta Haggis.
Ja nåt skall man lära sig varje dag!
Mark kom och hämtade oss med dingen eftersom dom låg för ankar strax vid sidan av marinan och vi hade en trevlig kväll, även om Haggis kanske inte står högst på vår menylista… Lite som en blandning av corned beef och paté, men det var vad dom fattiga Skottarna åt när det var fest.
Marinan är rätt överkomlig när vi betalar vintermånadskostnad men dagshyran är 20% av månadshyran, varför ankring är ett kostnadseffektivt sätt att tillbringa några dagar i marinans närhet. Normalt kanske man inte kan utnyttja marinans faciliteter, men eftersom dom är våra gäster och vi har fått en ”nära” relation till marinaledningen så är det ok. Dom kan tom utnyttja marinans Wifi, så nära ligger dom.
26 januari torsdag
Mer normal temperatur kring nollan under natten och inget regn. Trots att vi har minsta Refleksen och vi kör den på lågfart har vi nära 20 grader i båten när vi vaknar. Det är en fantastisk liten kamin, men det är lätt att köpa för stor kamin när man installerar. Vi har kontaktats av flera inför deras planerade köp av kamin och alltid varnat för att köpa för stor. Ett exempel är en 40 fotare där dom köpte en av de större modellerna. Gissa om dom har det varmt. Förmodligen är det vanan vid termostat som gör att man inte tänker på att minsta låga måste vara tillräckligt ”kall” för att kunna ha på Refleksen hela natten. Att tända den varje morgon i en lite utkyld båt är ingen höjdare och dessutom koksar brännaren mera. Den fungerar mycket bättre om den får brinna varmt hela tiden.
Våra NZ/Skottska vänner i ”Larissa” har också minsta Refleksen och den håller deras 44 fot stålbåt varm hela vintern.
Efter frukost var det full fart på isoleringsjobben som gällde. Bakslag när det gäller den lite hårda isoleringen i akterhytten. Kontaktlimmet fungerade också dåligt. Bara fäste ”här och där” vilket i och för sig håller skivan på plats, men det kondenserar på skrovet i luftspalten som bildas mellan ”här och där”. Bort med skivorna och nytt försök med epoxy som fått förtjockare för att fylla ut skrovets ojämnheter och få limningen lufttät.
Våra fyra springknapar sitter med vars två 16 mm skruv genom däcket och mynnar inne i skåp i salongen. När det är -5 kondenserar det på skruvskallarna. En 12 mm skumskiva har nu fått två 53mm hål som rymmer skruvskallar och brickor och ett pålimmat lock av 6 mm skum, som sedan limmats mot däckets undersida. Fungerar bra eftersom vi inte har något extra undertak. Däcket består, på de flesta ställen, av två plywoodskivor med hårt skum emellan. Den undre skivan som utgör innertak har undersidan laminerad med Formica och därmed skapas inga hålrum ovan extra innertak som är vanligt på glasfiberdäck och som kan gömma kondens på däckets undersida. Vi minns fortfarande våra isoleringsjobb på Lindisfarne där stor en del bestod i att ta ned innertaket och fylla de mellanrum som fanns och som dolde mängder av vattendroppar som hängde på däckets undersida trots balsaisoleringen.
Under våra köksjobb i Thailand tog vi bort vår extra Wallas kokhäll och byggde istället ett förvaringsutrymme med Coriantopp bredvid vår 220 kokhäll. Wallasens dieseltank (7-8 liter) gjorde vi också om till förvaringsutrymme. Men skyddet för skorsten mm som inkräktade på ett av överskåpen fick anstå tills en lösning växt fram. Nu när vi ville isolera i skåpet var det hög tid att åtgärda även det överflödiga skyddet runt avgasslangen. Hålet för slangen i skåpsbotten blev ett problem nu när den döljande trävinkeln kom bort. Hur lagar man snyggt ett 45 mm hål i teak? Jo man tar sina hålsågar och hittar lämplig diameter och borrar ut en 48 mm ”plugg” som efter lite fasning och epoxy slås ned i hålet. Lätt som en plätt! Men visst, det kräver två moment av hålsågning. Först ett hål med centrumborret på plats i en mallskiva och sen bort med centrumborret och med mallskivan styra hålsågen genom teakskivan.
Det blev lite stressigt på slutet i en totalt upp och nedvänd båt när man skall ha middagsgäster.
Efter en skyndsam hopplockning, en snabbpromenad och dusch hann vi lagom laga Thaigryta innan gästerna förtöjde vid Moon med sin dinge.
27 januari fredag
Mulen morgon men inget regn och över nollan redan på morgonen.
Annika fortsätter med resten av akterkabinens isolering. Epoxy med förtjockare fungerade mycket bättre. Nu är skivorna limmade utan luft mellan skrov och skiva.
Två av skåpen vid matbordet fick tunn isolering mot skrovet. Den blanka epoxyfärgen genererar vad vi kan förstå lättare kondens jämfört med en mjuk isolering, inte bara på grund av isoleringsförmågan. Att isolera i skåp innebär en del isärplockande och sågning av hyllor för att isoleringen skall få plats. Sen måste naturligtvis dessa sågytor impregneras med epoxy, för helt kondensfritt under alla förhållanden kommer det förmodligen inte att bli.
Fjärde springknapen fick sin isolering av skruvskallarna under däck. Den sitter i ett skåp med en skiljevägg längs skrovet, rakt under skruvarna, som vi delvis sågat bort vid knapmontaget. Det gjorde montage av isoleringsklossen komplicerat. Fick såga ytterligare för att få plats med isolering, impregnera sågytorna med epoxy och sen montera klotsen. När detta härdat limmade vi en 7 mm isolerskiva mot sklijeväggen som fick ansluta med lim mot isolerklotsen. Ser betydligt bättre ut än det knepiga ”såghål” vi tidigare hade under skruvskallarna.
Skåpet över spisen där Wallasskorstenen fortfarande sitter i däck fick lite behandling. Hyllister kapades för isolering och skorstenen isolerades i väntan på att den kan tas bort. Vi saknar en bit teakplywood för att tillverka ett nytt hyllplan som behövs nu när skyddet för avgasslangen till Wallasspisen är borta. Vi har vunnit 200×80 mm större utrymme i skåpet (på två plan). Låter inte mycket men när det är trångt är alla utökningar positiva.
Vi har ritat nya bord och mailat en förfrågan till en snickeri i närheten. Våra bägge bord är nog snygga, men väldigt opraktiska. En rundad 80 mm bred kant som sticker upp 12 mm och inkräktar på ett redan litet bord gör att vi med ett ”plant” bord vinner 160 mm bordsbredd utan att bordet blir bredare! Verkar det som vi letar efter nya projekt? Borden har redan från start varit ett utbytesprojekt. Som sagt, dom ser snygga ut i första påseendet, men ack så opraktiska. Tallriken kommer inte närmare bordskanten än 80 mm, och mellanrummet mellan tallrikarna tvärs bordet blir löjligt litet.
Sen promenad som avslutades på puben där vi åt Musaka med Grekisk sallad. Bästa på mycket länge. Grekiske kocken hade gjort ett gott jobb.
28 januari Lördag
Fortfarande inget regn. Temperaturen strax över 0 och en blek sol.
Annika fortsatte med isolerskivor i skåp och Björn jobbade ute med att flytta dingen och tvätta däcket från fågelskit och vinterns sot och ”grönmossa” Jo korken får som teak lite grönt, framför allt på ställen där solen inte kommer åt. Anledningen till denna plötsliga tvättiver var att vi bestämt oss för att sätta upp kuttern och bli av med ett kolli nere i Moon. Kändes också bra att komma lite närmare segelfärdig båt.
Med akterhyttens skrovsida isolerad flyttade vi tillbaka från förpiken där vi nu sovit en dryg vecka på akterhyttens dynor upp och nedvända.(Kojerna är i stort sett spegelvända!) Skall bli skönt att sova på madrassernas ”rätsida” och längre från den lilla fläkten som blåser på Refleksens skorstensgenomföring. Fläkten hörs inte alls i akterhytten, men tryckvattenpumpen gör det desto mer. Pumpen sitter på baksidan av akterskottet i hytten, rena fotmassagen inbillar man sig.
Skåpet i akterhytten och fyra andra fick sin isolering limmad strax före vi gick över till närmaste granne för lite ”lördagsunderhållning”. Ladysmith har en pizzabagare som bara gör hämtpizza, dvs man måste inte hämta, dom har fri utkörning och denna service utnyttjas tydligen flitigt. För första gången var vi nu med om en sådan beställning av fyra pizzor till sju personer. Gott men så rikligt att det räcker till lunch på söndag…
29 januari Söndag
Mulet och en del vind från sydost. Nästan kuling ute på Strait of Georgia, men här inne i viken är det bara 5-6 m/s trots att det är den ”värsta” vindriktningen för hamnen.
Lite ovant att vakna i aktern på Moon, men vi sov extra gott.
Limningarna från i går sitter bra och med lite extravärme skall limmet nog härda fullständigt. Vinden gör att vi trots någon plusgrad ute bara hade 18 grader när vi vaknade. Under frukost började det regna och vinden ökade något.
Jobbade inomhus fram till elva då regnet upphörde och det gick att jobba utomhus. Annika fortsatte inomhus med isolering och utomhusjobben bestod i att såga till delar för ett nytt hyllplan till skåpet där Wallasskorstenen satt, samt slipa på de tre nedre lådorna i kökets lådhurts. Lådorna är så precist gjorda att dom kärvar vid minsta fuktökning. Nu fick alla lådor med sliten lack en ordentlig avslipning.
Innan vi bröt för dusch och mat, epoxybehandlade vi de slipade lådorna och epoxylaminerade ihop det nya hyllplanet. Det skall bli en kall natt så epoxylimning av isolering får vänta till i morgon förmiddag. Bättre att limma mot ett varmt skrov som inte får kyla utifrån förrän till kvällen.
Efter middagen var det korrekturläsning av blogg som gällde, både svensk och engelsk.
Vecka 5 30 januari – 6 februari 2017 Ladysmith Marina
30 januari måndag
Lite halvmulet men inget regn och kring nollan på morgonen.
Annika fortsatte med isoleringsjobben vilket först innebar att måla epoxy på skrovet inne i skåpen, jobbet som vi sköt på igår eftermiddag. Nu hinner epoxyn börja härda innan kvällskylan kommer.
Efter lunch gick vi en långpromenad. För första gången vågade vi oss ut i skogen. Ja inte för att vi var rädda för puma och brunbjörn, den sistnämnda borde dessutom nog ligga i ide, utan för att stigarna tills för lite sedan var täckta av is. Nu har det varit tillräckligt varmt och ganska torrt för årstiden, inget regn på en vecka så stigarna var i huvudsak torra men framför allt helt isfria.
Vi skulle ta dingen ut till våra NZ vänner för middag, men i all röra – allt innehåll i alla skåp ligger i högar överallt, hittade vi inte pumpen till dingen. Mark kom istället och hämtade oss och vi bjöds på pumpasoppa och grillad kyckling med risotto.
31 januari tisdag.
Sol från en molnfri himmel och nästan plusgrader.
Efter frukost fick våra isolerade skåp en remsa luftigt ”liggunderlag” närmast isoleringen för att innehållet i skåpet inte skall ligga an mot isoleringen och hindra båtens värme från att värma upp ytan. Vi har konstaterat att nästan oavsett hur man isolerar blir det kondens om burkar eller annat isolerande material ligger mot väggen. Med 10 mm luftande liggunderlag som distans utefter skrovet tillsammans med den nya limmade isoleringen höjs temperaturen och kommer förhoppningsvis lufta bort ev tillfällig kondens.
När solen värmt fördäck en stund gav sig Björn på ankarspelet. Men först upp med utombordaren från kättingboxen till bryggan för att komma ner i boxen och till ankarspelet. Aluminiumlegeringen i vinkelväxeln är nog inte avsedd för båtbruk! Ser ut som mjöl där färgen lossnar. Bara att skruva ner och kolla, för att förhoppningsvis kunna åtgärda.
När alla fyra muttrarna som håller motorn och vinkelväxeln på plats skruvats av skulle det bara vara att försiktigt vicka loss vinkelväxeln från axeln och däckets undersida. Men det satt som berget så skruvarna må lossas uppifrån istället. Men de fyra skruvarna är pinnbultar med special insexmutter som låsmutter. Borde gå att skruva ur dom, men bara en mutter satt tillräckligt för att ta med sig pinnbulten. Övriga tre muttrar gängades bara av pinnbulten. Bara att sätta locktight på muttrarna och göra ett nytt försök i morgon.
Utombordaren fick Annika i alla fall provköra. Startade på tredje rycket efter att förgasaren pumpats full med bensin. Vi hade som ni nog förstår hittat pumpen och pumpat ny luft i den, i det kalla vädret, lite sladdriga dingen. Annika drog en snabbtur ut till våra vänner för ankare.
Promenerade sedan till handelsmannen för att inhandla ingredienser till morgondagens festmiddag med våra NZ vänner.
Vi avnjöt kvällens middag i en tyst och stilla Moon fram till åttatiden och hade just startat en film då vi fick ett sms om att det brinner i Dog Patch. OK var är dog patch?? Och från vem??? Efter några minuters funderande steg vi upp ur fåtöljerna och tittade ut. Drygt 100 m öster om oss stod ett båthus i ljusan låga! Många båtar låg i dess omedelbara närhet, men turligt nog var den lilla vinden från oss och båtarna in mot land där det var rent från båtar. Vi pallrade oss ut för att beskåda och fota eländet från en mer närliggande ponton i vår marina. Först trodde man att damen som bodde i båthuset var innebränd, men strax senare fann man henne uppe byn. Våra kompisar i Larissa låg bara dryga femtio meter i lovart om branden. Mark hade sett något som kunde uppfattas som en låga när han gick upp på akterdäck för att grilla middag. Ringde brandkåren och larmade. När dom strax efter ringde tillbaka för att bekräfta var båthuset redan övertänt. Mark blåste i mistluren i ett försök att uppmärksamma eventuella personer i båthuset och omkringliggande båtar. Många är tomma, men det bor folk i säkert hälften av båtarna på ankringsplatsen som är avskild från marinan med länsar och en flytande vågbrytare.
Orsaken till branden blir nog väl begraven då brandkåren inte en nådde ut från land och inte heller hade båt med brandspruta. Båthus med pråm fick helt enkelt brinna färdigt.
Sen såg vi färdigt på filmen, men fiction blir verkligen fiction när verkligheten är så här dramatisk!
1 februari onsdag.
Solig morgon och fortfarande en hel del rök från brandplatsen. Tur som tokar att vinden för en gångs skull är västlig dvs från oss mot brandplatsen. Annars hade vi haft all otäck rök från kreosotimpregnerat virke och dessutom hade säkert minst tre-fyra båtar som låg alldeles i lovart om branden strukit med.
Efter frukost gick vi och fotade brandresterna. En del av en ponton med en delvis smält aluminiumjolle hade flutit iland. Pontonen brann fortfarande och luktade hemskt. Igen, vilken tur att vind och ström tog saker iland och inte ut bland dom andra båtarna på boj.
Ja det var verkligen en knepig start på Björns födelsedag!
Tillbaka i Moon blev det allmän röjning innan vi gick och handlade igen inför kvällens födelsedagsmiddag med fyra gäster. På vägen tillbaka till Moon passade vi på att duscha. Sen var det full fart på matlagningen. Anledningen till ”extrahandlingen” var att vi blivit fler. Våra vänner från Okanagan i inlandet, var på G för att fixa till sin båt innan första spekulanten kommer på lördag.
Fiskgryta med tre sorters fisk och stora räkor. Saffran, basilika, massor med vitlök osv…
Till detta serverade vi ris. Allt serverades från köket direkt i djup tallrik med två sorters aioli, bröd och kryddor på bordet. Och förstås några vinglas. Detta var allt som fick plats på det lilla bordet nere i salongen, men vi satt gott sex personer runt bordet med tallriken i näven…
Senare bytte vi innehåll på bordet och fram kom lite ostar, kex och fler bagetter.
En mycket trevlig kväll där alla var ”demokrater” och tyckte genuint illa om den nye ”diktatorn” i söder. Vi hade mycket nöje av att se den Holländska kortfilmen på YouTube om Trump. https://www.youtube.com/watch?v=ELD2AwFN9Nc
Efter att gästerna lämnat oss och vi diskat, avlutade vi med en varm kopp innan läggdags.
En ovanlig födelsedag för oss. Vi är inte vana vid uppvaktning och ”presenter”…
2 februari torsdag.
Sol och bittert kallt i vinden.
Efter frukost klädde vi oss varmt och promenerade bort till den västra marinan där våra Okanaganvänner har sin båt Easy Rider. Dom var i full gång med röjning och städning innan dom på eftermiddagen skulle ta färjan och köra dom 400 km hem till Okanagan.
Vi hade hoppats att få besök av dom till kvällen men väderprognosen för morgondagen innehöll snö från tidig fredagsmorgon så dom beslutade sig för hemfärd på barmark. Vi sa hej då och gick hem till Moon för att göra några utomhusryck innan vädret slår om. Ankarspelet monterades ned och fick en första rengörning. Från dingen och stående på akterdäck monterade vi av vindpiloten för underhåll, och sen stuvade vi ner utombordaren och la dingen på däck igen då den skyddar och skapar ett bättre klimat i förpiken vid regn o snö.
Det var också idag dags för provkörning av Whispern igen för långtest och för att kunna stänga av och sota Reflekskaminen. Whispern hade lite startproblem, men efter att ha justerat startfrekvensen på bränslepumpen (görs på fjärrkontrollen vid navbordet) så startade den snällt. Det var väldigt kallt i apparatrummet där Whispern bor men snart var hela båten varm. Faktiskt så varmt att vi konstaterade att det må vara flera minusgrader för att det ska vara motiverat att köra Whispern för bara värme.
När Refleksen kallnat gjorde vi ren brännarpottan. Det är en väldig skillnad på koksning i pottan vid kontinuerlig körning mot intermittent. Refleksen har varit på sedan den 8 januari och det var mycket lite koks i botten mot vad vi är vana vid från vårt tidigare ”normalanvändande”.
Whispern uppförde sig exemplariskt och vi körde i 6 timmar. Åtta radiatorer fördelade i Moons samtliga utrymmen värmer gott, utom i apparatrummet där Whispern i sig självt ger en skön värme. Samtliga radiatorer har termostat, varav tre är ”fjärrtermostater” pga radiatorernas inbyggda placering. När vi kör Whispern kopplar vi bort landströmmen och lagar mat via inverterström.
Fullskaleprovet visar att systemet verkligen fungerar mycket bra när Whispern vill vara med. Vi kommer att fortsätta prova/använda Whispern under våren och sommaren för att antingen känna trygghet i dess funktion eller det omvända… Om det senare blir fallet har vi en plan att ersätta Whispern med en liten dieselvattenvärmare och elproduktion på annat sätt…
Vi klarar oss inte med bara Refleks som värmekälla då den inte fungerar bra under segling på grund av skorstenens placering och att den inte kan luta för mycket. Under motorgång har vi full värme i alla radiatorer och för ankar klarar Refleksen att hålla båten varm när det inte är föööör kallt. Det senare har vi inte provat, men som det nu är blir inredningen vid sidan av kaminen för varm om vi kör mer än halvfart. Soffan skall få en skyddande rostfri plåt, och då kan vi nog värma Moon även om det är bittert kallt.
Vädret skall bli regnigt och blåsigt och därefter kallt och snöigt. Vi hoppas kunna arbeta med ankarspel och vindroder i arbetsskjulet under den kommande veckans oväder.
Middag på goda rester från födelsedagsmiddagen.
3 februari fredag
Snöfall och minusgrader. 10 cm snö redan på morgonen. Uppenbart ett bra beslut att ta bort ankarspelet och vindrodret för inomhusarbete. Att återställa ordningen med jollen upp och ned över förpiksluckan var också mycket bra.
Moons fönster är delvis snötäckt så vi har delar innerbelysningen tänd för att kompensera.
Vi är glada åt att våra vänner från Okanagan bestämde sig för att åka hem i går eftermiddag. Att ta sig över passhöjderna idag och under resten av veckan kommer nog att bli en utmaning…
En lite slö förmiddag innan vi efter lunch tog oss samman och gick i snövädret till tvätt och handling. Innan dagen tog slut hade vi fått 20 cm snö.
Middagen bestod av bitar av lammstek med potatismos och bönor.
Just som vi bänkat oss framför en film smsade granbåten och ville att vi skulle komma över på ytterligare ett födelsedagsfirande. Pam i grannbåten fyller också och hon blev glad för en enkel IKEA ljusslinga som drivs av batteri.
Den lugna tidiga kvällen blev nu väldigt sen…
4 februari lördag
Försiktigt snöblandat regn under morgonen som övergick i svagt regn.
Efter frukost gick vi en handlingstur. Låter som vi handlar varje dag, men så är det inte i normalfallet. Men eftersom vi igår kväll inviterade hela gänget på middag i Moon uppstod ett visst akut kompletteringsbehov. I onsdags var vi sex personer runt det lilla salongsbordet och nu tänkte vi verkligen testa och försöka med åtta personer. Det kräver förstås att man serverar mat som bara behöver gaffel och att bordet i princip endast används för vinglas och tillbehör.
På hemvägen köpte vi en sopskyffel för att kunna snöröja Moon från töande ”snömassor” innan det fryser till på söndag/måndag. Jobbigt för ryggen med tung blötsnö och kort skaft. Men skyffeln håller inte om man har långt skaft. Har redan brutit av en liten klen variant av skyffel. Man konstaterar snabbt att konstruktörer av fritidsbåtar inte tänker på snöröjning…
Avslutningen av däcket kring sittbrunnen är inte designat för snöröjning . Mycket pilligt och näst intill ogörligt att få rent från blötsnö. Men Moon blev rimligt fri från det nu till tio centimeter tjocka hopsjunkna blötsnölagret, inte minst viktigt med tanke på alla gäster till kvällen.
Under snöröjningen hade Annika tagit tag i dom resterande isoleringsremsorna bakom teakgarneringen i salongen. Medan Björn fixade den normala salladslunchen blev isoleringen nästan färdig. Efter lång lunch blev det röjning av båt inför kvällens gästabud. Isoleringsjobben skräpar ner en hel del när foamen skall skäras till och justeras efter prov ”oändligt” många gånger. Men med tålamod och slutligen vår eminenta dammsugare såg allt prydligt ut igen och vi kunde sätta oss en stund innan det var dags för matlagning.
Annikas Thaikyckling med bönor, lök, vitlök, paprika, svamp och kokosmjölk, serverat med ris stod på menyn. Bitarna extra noggrant tillskurna för att kyckling och grönsaker inte skulle få gästerna att sakna kniv. Det är ju klart obekvämt att använda två bestick när man samtidigt skall hålla tallriken. En av gästerna är vegetarian, men det löste Annika galant genom att ta en dryg portion åt sidan innan kycklingen las i.
Vid sextiden kom tre båtbesättningar och med två fällstolar som komplement vi fick plats.
Vi har länge skjutit upp detta ”gästabud” pga våra isoleringsjobb som vänt upp och ned på Moon. Våra båtgrannar har varit nyfikna på hur den nya klädseln tar sig ut. Ligger man mitt framför informations/välkomstbyggnaden upptäcker ”alla” att nåt är på G, dvs de nya dynorna. Endast en av kvällens gäster hade varit nere i Moon tidigare när han sydde om vår bakväggsdörr i sittbrunnen men ej sett dynorna.
Två av besättningarna har stora motorbåtar och den tredje en egenhändigt byggd femtio fots segelbåt, byggd efter gamla traditioner. Samtliga uttryckte sitt gillande av planlösning, inredning och den nya klädseln. Om det var av artighet eller uppriktig uppskattning vet man naturligtvis aldrig…
Vid tiotiden var det hela över och vi kunde angripa disken, som naturligtvis efter åtta personer och två rätter är rätt omfattande. Tack och lov för hett kranvatten!
Känns skönt och roligt att ha återgäldat all gästfrihet och nu kunna vända upp och ner i båten igen utan att tänka på ev gäster…
5 februari söndag
Snöblandat regn under morgonen. Klart positivt med ett renskottat däck. Bryggan har en skottad meterbred gång med snövallar på sidorna med en meterbred anslutning till varje båts grind i mantåget. Ser lite speciellt ut. Mer likt ett villaområde under vintern…
Lugn förmiddag med bloggskrivande och internettande. Detta med Trumps alla utfall tar en del tid i anspråk. Vi försöker hänga med och bilda oss en uppfattning om det är dags att helt undvika US… Inte så lite fundersamma blir vi när vi läser det senaste om Le Pen… Frihandel och öppna gränser verkar inte stå högt på flera partiers program. I vårt lilla långseglarperspektiv tror vi att det kan påverka var och hur vi kan tillbringa vårt liv i framtiden.
Förhoppningsvis blåser det över och folk blir förnuftiga och inte vill vrida klockan 70 år tillbaka. Resultatet i US kan slå åt båda hållen. Populistiska, protektionistiska partier verkar tro att Trumps ”seger” hjälper dom, medan andra, ”vanliga” partier hoppas att det är en varningsklocka och får folka att tänka två gånger innan dom röstar med bara en fråga och den egna plånboken i åtanke. Med andra ord är vi inte helt utan nyheter och isolerade i en ”seglingsvärld”, utan snarare helt involverade i nyheterna från det politiska kaoset i grannlandet.
Under förmiddagen övergick det stilla snöfallet i klarare väder med en liten solglimt som snart byttes till kallt underkylt regn. Prognosen talar tyvärr om mera nederbörd och kyla fram till torsdag. Tur att vi förberett inomhusjobb i Moon och i arbetsskjulet med vindpiloten och ankarspelet.
Vecka 6 6 – 12 februari 2017 Ladysmith marina.
6 februari måndag
Kall och lite blåsig förmiddag.
Inneförmiddag med blogg och diverse andra kontorsgöromål fram till tiotiden då vi tog oss samman och gick en sväng. Solen försökte visa sig några gånger, men mest gråmulet under promenaden. Skottade sen däcket efter två dagar med snöfall och växlande temperatur mellan -5 och +3, dvs slask/blötsnö i botten närmast däcket.
Efter lunch mera inomhusjobb resten av dagen.
7 februari tisdag
Mulet och några minusgrader på morgonen. Skönt med ett rent däck nu när det fryser på.
Inomhusjobb tills temperaturen med solens hjälp kommer över nollan. Gick en promenad och skottade sedan bryggan fram till Liv och Livs däck fram till kapellingången för att inspektera och sätta på värmen nu när kylan ligger under nollan även dagtid.
Efter lunch bar vi in vindpilotens hjälproder till arbetsskjulet där det finns ett ordentligt skruvstycke. Med ytterröret fastspänt kunde vi något så när enkelt få ut innerröret för att rengöra lagerbussningarna. Bussningarna ska bara vattensmörjas men där fanns spår av fett som resulterar i en kletig massa och det var nog hela orsaken till att rodret kärvande. Efter rengöring och hopsättning löper det mycket lättare. Montage på Moons akterspegel får vänta till mildare väder. Efter jobbet i det utkylda arbetsskjulet var vi verkligen genomkalla. Framför Refleksen fick vi en whisky som tillsammans med strålvärmen värmde upp oss tillräckligt för att vilja gå iväg till duschen uppe i gamla servicebyggnaden.
Sen middag i Moon på överblivna råvaror från lördagens åttapersoners middag.
8 februari onsdag
Mulet och några grader under noll men ingen nederbörd på morgonen. Prognosen lovar snö för kommande två dagar och snön började falla strax före lunch.
Offerten från snickeriet för två bordsskivor kom äntligen men var på tok för dyr. Tackade för offerten men avböjde. Vi får se vad vi gör. Nu när vi ritat hur nya bordsskivor kan se ut är det än svårare att leva med dom gamla…
Inomhusjobb under förmiddagen i det lite ruggiga vädret. Annika vid symaskinen och Björn vid tangenterna innan mera tekniska jobb tar vid. Två små fläktar över radiatorn i akterkabinen som är tänkta att blåsa torr varmluft in under madrassens lattoflex-botten är på gång, men kräver flera moment innan dom är på plats.
Innan sängdags blev underlakanets figursyning klar och det underlättar verkligen bäddningen genom att bäddmadrassen fixar sträckningen av lakanet utan att man behöva krypa in i botten av kojen och sträcka.
Middagen blev god fiskgryta på Rockfish.
Tidig kväll, nästan sailors midnight kl nio för att sömnen varit sådär de två senaste nätterna.
9 februari torsdag
Vaknade vi sextiden av att blöta snösjok från spridarna dundrade ner på däck, åtminstone lät det så. Innan dess var sömnen ok i en lagom sval båt.
Regn hela dagen med varierande intensitet på de ihopsjunkna 20 cm snö. Annika var ute i sittbrunnen innan frukost och rengjorde biminin från gårdagskvällens snö, nu extra tung av morgonens regn. Lätt att förstå hur kapell blir förstörda i båtar utan tillsyn.
Tur att Liv har en extrapresenning över bommen, där snön halkar av, som skyddar sittbrunnskapellet.
Efter frukost och dom senaste nyheterna började Annika sy och Björn fixa med dom två fläktarna för kojbotten i akterhytten. Annika syr isolerade skydd för däcksluckorna i ljust material som släpper igenom ljuset, nya påsar till sittbrunnskuddarna med frigolitkulor och en påse under bommen framför/ovanför kicken för fall, revlinor och kicklina.
Två fläktar låter väl enkelt! Men skall det göras rätt och se vettigt ut är det många moment innan det är klart. Först kommer konstruktion – hur få dit två fläktar över radiator under kojbotten när det bara är 7 cm mellan överkant radiator och kojbotten. Omöjligt att komma till underifrån utan att demontera radiatorn. Lösningen blev att montera fläktarna på en teakplatta som i sin tur sitter med ett kraftigt ”buntband” mot undersida kojbotten. Kojbottens hål anpassas till fläktarna ovanifrån med hålsåg och styrmall. Så långt fysisk placering/lösning. Men fläktar behöver ström! Kojens belysning har 12 volt och baksidan av en armatur vetter mot en garderob. OK kabel från lampan ner till i höjd med kojen, genom skottet och ut under kojbotten fram till ny 1 amp säkring och brytare strax bordvarts om radiatorn och därefter plusledning till dom parallellkopplade fläktarna. Minuskabeln går oskarvad från nämnda lampa till fläktarna. Låter som piece of cake? Jo men det skall utföras i trånga utrymmen utan att skada lackade ytor omkring. Arbetet blev nästan klart innan middag. Själva fastsättningen av fläktplattan och inkopplingen återstår.
Middag blev på sista resterna av kyckling i en gryta med potatis, lök och paprika. Lite bagett, ost och ett litet glas vin gjorde inte ont som avslutning.
10 februari fredag
Regn och strax över noll grader. Fortfarande mycket slasksnö på bryggor och nerfarten till marinan.
Efter frukost kopplade vi färdigt dom två nya fläktarna under akterkojen. Vilken höjdare! Ljummen luft strömmade under madrassen och sen upp längs madrassens kant mot skrovet ända bak till fotänden. Vi har en remsa ”andasmatta” mellan dyna och skrov som tillåter luften att cirkulera. Nu bör slutligen alla våra kondensprobelm inklusive nattfukten från madrassen vara löst. Annika fortsätter att sy nya skydd för luckorna på däck. Mk2 lösningen innehåller en tunn isolering och vi hoppas att det skall förhindra kondens under normalväder.
Fantastisk måne från en stjärnklar himmel när vi gick tillbaka till Moon efter duschen.
Festmåltid med lamm och dessert ost.
11 februari lördag
Frost på bryggan när vi vaknade men efter frukost var det gott väder i det ökande solskenet.
Lånade bil och körde in till Nanaimo för att bl a hämta våra dynor till förpiken. Lite annat hann vi med också, bl a fyra mindre förvaringsboxar för att ersätta två stora som har varit svåra att hitta plats för. Vi hade fått tips om en ”bulkaffär”, dvs en butik som sålde en massa livsmedel i lösvikt. Sorgligt nog mest lösgodis, men också sånt vi letar efter, kokosmjölkpulver, fullmjölkpulver till yoghurt tillverkning, basmati ris mm. Provköpte små kvantiteter av det vi letade efter. US och Kanada har bara low fat mjölkpulver och det fungerar dåligt när det gäller tillverkning av yoghurt. Har hittills löst det med genom att blanda ut en liter fullmjölk med 3 dl skummjölkspulver för att få skedbar yoghurt. Är sen bara värmen tillräckligt hög blir den riktigt tjock.
Tillbaka i Ladysmith köpte vi en Calframo EcoFan fläkt till Refleksen. En fläkt som drivs av värmen från kokplattan. Suverän. Vi har haft problem med ojämn värme från Refleksen eftersom värmen stiger och hamnar uppe i ”pilothouset” med kallras ner för trappan till salongen. Inte alls komfortabelt när man sitter där nere. För att få det komfortabelt där nere blir det alldeles för varm uppe och i aktre delen av boutrymmet.
Med den nya fläkten så blåser den varmluft sakta emot kalldraget och ger därmed mycket jämnare värme. Eftersom fläkten inte drar ström är alltså fortfarande Refleksvärmen helt utan elförbrukning!
Nya dynorna passar perfekt och är sköna att ligga på även utan bäddmadrass. När vi, utan gäster, använder förpiken är tanken att använda latexbäddmadrassen från akterhytten för extra komfort. Praktiskt med nästan spegelvända madrasser i de bägge kabinerna.
Vi köpte även en plyfaskiva för att kunna ta bort vår motorlucka för bearbetning. Den har slagit sig och släpper därmed ut en massa onödigt motorljud. När den nya plyfan sågats till för passning över motorn och lagts på plats slipade vi bort rester av lim mm från blymatta och isolering på motorluckans undersida för att frilägga plyfan och förhoppningsvis få luckan att plana ut. Luckan ska också delas så ett det blir enklare att kontrollera oljenivån mm.
Ankarspelet fick lite handpåläggning. Oljan i spelet var inte längre olja utan mer en svart fettliknande pasta. Luktade dock fortfarande lika illa som syntetisk växellådsolja! Det mesta av fettet torkade vi ur i väntan på tvättrengöring. Nästan all al-oxid är nu borta från de målade ytorna och spelet kan efter lite omvårdnad få var med ett tag till. Det måste dock bli varmare innan vi kan måla.
Eftersom vi haft en föga inspirerande pizzabitlunch i stan blev det stor salladsmiddag.
12 februari söndag
Plusgrader redan på morgonen och strålande solsken redan då solen gick upp efter frukost.
Slö morgon med läsning och PC jobb.
När det blev lite varmare hängde vi ut dingen för att när solen nått akterspegeln återmontera hjälprodret till vindpiloten som vi servade i tisdags.
Efter lunch och en promenad monterade vi kajaken, dvs pumpade upp den och la den på däck. Cyklarna kom också upp, men mest för att vi skulle städa i stuven under förpikskojerna där vi torkade upp en halv liter kondensvatten. Cyklarna blir nog bara servade då det är för mycket slask i vägkanterna plus att det är tvärbrant i Laydysmith nästan vart man än ska!
Middag på Rock Fish, ris, broccoli och svamp.
Vecka 7 13 – 19 februari 2017 Ladysmith marina.
13 februari måndag
Klar himmel och lite kallt innan solen gick upp.
Efter frukost lite innejobb med engelska loggen och Annika sydde ett nytt luckskydd till förpiksluckan. Ser bättre ut än den gamla slitna och oisolerade varianten, och efter en komplettering med en dragsko under runt luckan kommer skyddet att isolera bra mot kondens då det når ner till korkdäcket runt om.
Lång promenad i det strålande solskenet och vi mötte en faslig massa människor trots att det var måndag. Vi var tvungna att fråga varför och det visade sig att Kanada infört en familjedag som i år spritt sig till British Columbia. Det är uppenbart upp till respektive delstat att utlysa helgdagar.
Ingen vind gjorde att det var riktigt varmt, kortarmad skjorta var helt tillräckligt, om man inte kom in i skuggan nån längre sträcka. Vi såg till och med en liten grönskimrande kolibri alldeles nära oss. Tusan vet vad den livnär sig på för vi ser verkligen inte många blommor, endast några snödroppar på snöfria plättar.
Köpte några sågblad, slippapper och en bärlist i järnaffären på väg hem till Moon.
Biminin dvs sittbrunnstaket är förberett för sidor med påsydda blixtlås. Nu, sådär tre år senare, blev vi äntligen färdiga att konstruera sidoväggar. I alla fall de två främre sidostyckena blev nästan färdigdesignade. Dragkedja direkt på plast fungerar bra när klarplasten är tjock nog. Bara detta första sidostycke, ca en meter långt, gör att sittbrunnen direkt blir mycket varmare och mera regnskyddat.
Efter en kort eftermiddagspaus var det dusch och sen matlagning.
14 februari tisdag
Mulet men inget regn på morgonen och något över noll.
Efter frukost skruvade vi loss matbordet och bar ut det för slipning framför marina kontoret.
Vår dyra offert har inneburit att vi nu beslutat oss för att slipa ner den ”löjliga” höga, runda kanten runt bordet och sen limma på en vit laminatskiva som stämmer med båtens övriga laminerade ytor. Kommer nog att se ut som vår ritning vi fick offert på…. Men priset blir naturligtvis försumbart i jämförelse! Men gissa om det ser ut som ett bombnedslag i båten med arbete på flera fronter och prylar överallt.
När det var dags för lunch hade vi inget bord. Men se det var fel. Trots att bordsskivan var ute på slipning fanns den fast monterade styrskivan under bordet kvar, visserligen en hel del smalare men fullt användbar för frukost/lunch måltid. ”Styrskivan” är fast monterad mot skrovet och vilar på ett stålben en meter in i båten. Bordsskivan har två långa rostfria vinkelprofiler på undersidan som grenslar ”styrskivan” som naturligtvis också är ”bärskiva”. Finessen med detta, förutom att man har ett litet bord när man jobbar med bordskivan, är att ordinarie bordet kan göras 35 cm längre vid behov. Bordsskivan sticker normalt in i en slits i inredningen, som också hjälper till att styra bordet så det inte känns gingligt.
Några block kom också på plats utefter relingen, men framför allt var dogens dont att demontera kicken för att få ut gasfjädern som slutat fungera. Inga problem vid demontage eller återmontage av den nu gastomma kickstången. Vi får använda dirken tills vi löst gasfjäderproblemet. Tillverkaren i Tyskland vill ha den tillbaka och kanske vi får en ny. Dom har i alla fall reagerat på att den slutat fungera efter två och ett halvt år sittande på bommen i rätt position för att oljan skall hålla packningen tät.
Kortare promenad innan regnet var spått att starta. Jollen lyfte vi tillbaka på däck efter att ha använts vid windpilotmontage och efter att förpiksluckan fått sitt skydd.
15 februari onsdag
Regn hela natten som slutade vid åttatiden med lite uppsprickande molntäcke just som solen kom upp. Men solen kom av sig och det mulnade på igen efter frukost, men inget nytt regn förrän vid tiotiden. Slö morgon med lite PC arbete och mätjobb för att beställa kompletterande isolering och luftspaltmatta av vår madrasskille.
Regnet tilltog och fortsatte hela dagen. Inga problem att hitta jobb inomhus. Annika började sortera i ”kontoret”. Inte klokt vad kablar och PC grejor där göms. En massa annat som vi nästan glömt kom också fram. En häftig signalpistol och en ”bultpistol” för att skjuta av riggvajer vid framtida rigghaveri som kom med båten har legat dolda där ”några år” dök upp.
Lite email och korrekturläsning av engelska årssammanställningar av bloggen från 2013 och framåt tar sin tid och blir ofta nedprioriterat till förmån för mer fysiska projekt. Men det är inte helt fel med en ”mellandag” inne i stugvärmen…
Ingen kondens på förpiksluckan under det nya isolerade luckskyddet.
Dom nya sidoskydden i sittbrunnskapellet som vi provisoiskt satte upp måndags gör redan underverk i regnet, trots at dom bara sitter fast i överkant.
Matbordets nerslipade kant gjorde susen! Vilken skillnad att äta vid ett bord där tallriken kommer ut till bordskanten. Vit laminat ut till den kvarvarande rundade teakkanten är nog den bästa och förmodligen enklaste lösningen.
Motorrumsluckan har efter bortslipningen av limrester börjat bli planare när rumsvärmen kommer åt bägge sidor. Förhoppningsvis kan vi laminera undersidan om någon vecka.
Middag på lokal, trots ösregn, med fyra vänner från marinan. Paraply är lättare att använda här eftersom vi sällan har vind inne i Oyster Bay.
16 februari torsdag
Blåsig natt med regn som upphörde strax efter midnatt.
Soluppgång med en fläckvis blå himmel som blev nästan helblå under förmiddagen.
Tvätt handling och beställning av laminatskivan till mat och soffbord innan lunch.
Efter lunch blev det syarbete igen och ute i solskenet på bryggan demonterades ankarspelet totalt så alla lager, kuggar och tätningar kunde rengöras från gammal olja och andra föroreningar. Lite knepigt att få ihop vinkelväxeln med axelns bägge lager ur sina lagersäten. Får väl testa försiktigt när vi fyllt ny olja…
Sol och lite vind hela dagen fram till att vi gick och duschade strax före solnedgången då mörka moln tornade upp sig i söder.
17 februari fredag
Växlande molnighet och uppehåll hela dagen. Lite vind och temperaturen några grader över noll.
Lång promenad innan lunch då vi också passade på att gå förbi järnhandeln och delade en plyfaskiva av björklaminat för att bli lättare att transportera hem. Skivan ska bli det nya soffbordet. Vi ställde undan den nu delade skivan för att hämta med bil på lördagen tillsammans med laminatskivan som redan levererats till butiken.
Annika sydde en verktygsväska som ersättning för en som börjat rämna i alla sömmar. Man lastar dom för tungt! Även u-ring nyckelsatsen fick en ny boplats av tyg och klarplast.
Salongsbordets stålkonsol runt maststöttan har fel radie i förhållande till maststöttan och därmed nyper och gör bordet rangligt. Nu demonterade vi allt och band upp bordsskivan i taket för att fixa till konsolen. Fyllde två små plastpåsar med epoxy som vi klämde in mellan stötta och konsol skall ta upp spel och göra konsolen mer stabil och parallell med golvet/durken. Samtidigt fick skruvar för stålregeln framför spisen epoxyförstärkning i sex skruvhål som håller regeln. Navbordets gångjärn fick samma behandling när ändå lite epoxy var blandat.
Köttgryta/soppa som avslutning på dagen.
18 februari lördag
Småregn på morgonen men ingen vind och någon plusgrad.
Efter frukost gav vi oss på att demontera salongsbordet. Kändes lite som ett helgerån att såga sönder den snygga teak ramen. Men det var bara att påminna sig om hur tokigt den påverkade möjligheten att använda bordsytan. Lyckades såga loss teakringen runt maststöttan för återanvändning på nya bordet, trots att den satt med sex skruvar underifrån. Feintool och bågfilsblad gör underverk. Men tålamod och envishet måste också till. Nu är det utan återvändo med nytt salongsbord! Lånade bil och hämtade våra skivor, plywood och laminat för att kunna fortsätta bordstillverkning under söndagen.
Resterna av gårdagens köttgryta utfylld med basmatiris.
Matlagning sker lite på undantag när båten är upp och nervänd och det jobbas intensivt.
19 februari söndag
Regn hela natten med ett kortare avbrott vid femtiden på morgonen. Före frukost var regnet tillbaka och höll i sig till elvatiden då vi passade på och handla mat.
Regnet gjorda att vår ”bordsplanering” fick revideras. Istället för att koncentrera oss på salongsbordet som först skulle ha plyfaskivor sågade utomhus, fick vi jobba med matbordet. Förre ägaren hade lagt in en kopparskiva med båtnamnet i fanerytan. (Det gäller att prioritera vad man lägger pengar på!). Den mejslade vi nu ut och därmed är nog det sista spåret efter förra namnet borta. Moon blir mer och mer vår Moon!
Efter lunch fyllde vi ut hålet efter plåten med epoxyspackel och limmade dessutom två utfyllnadsteakbitar i hyllfronten, hål som uppstod när vi slipade ner den förhatliga upphöjda kanten på bordet. Bordet går alltså att skjuta in 35 centimeter in i hyllan för att kunna fungera för flera matgäster. När epoxyn har härdat skall bordet slipas fritt från lack innan laminatet kan limmas på. Laminatskivan måste grovkapas utomhus, så där är vi igen låsta till skapligt väder.
För att över huvud taget ha nån stans att äta skruvade vi fast det söndersågade salongsbordet på sina nu, efter epoxygjutningen igår, stabila konsoler.
Lite provisoriskt, men det finns plats för två tallrikar!
Kycklinggryta med jordgubbar till dessert blev en bar avslutning på veckan.
Vecka 8 20 – 27 februari 2017 Ladysmith marina
20 februari måndag
Solen kom upp utan några skymmande moln, men det var knappt över nollan.
Efter frukost var det prioritering av salongsbordet. Middagsbordets epoxyspacklingar var inte hårda nog för slipning varför det var självklart att det var salongsbordet som nu var dagens projekt.
Mätning och uppmärkning av de två skivorna, inte helt enkelt eftersom maststöttan skall genom bordet i ett av hörnen. Ut med två plyfaskivor så snart temperaturen ute möjliggjorde finsnickeri. Plyforna grovkapades och hålen för maststöttan sågades, inklusive kilen ut till plyfans kant för att plyfan skall kunna ”träs” runt stöttan. Kilarna/trianglarna kommer att limmas på plats när plyforna är hoplimmade och därefter finkapade, men innan laminatet limmas på plats.
Det är många steg och en del innebär väntan på att epoxy skall härda, varför det lär ta några dagar. Men vi kan skifta mellan olika projekt i väntan på härdningstider.
Dagens resultat blev två hoplimmade skivor som förhoppningsvis är härdade i morgon. Men i morgon är nog matbordets epoxyspackel slipbart…
Köttfärsgryta med pasta fick avsluta dagen efter att vi duschat uppe i backen. Hoppas servicehuset blir färdigreparerat under veckan.
21 februari tisdag
Klarblå himmel redan från tidig morgon med frost överallt.
Efter frukost tog vi ut matbordet för att kunna slipa epoxyfyllningarna och slipa bort all lack inför epoxylimmning av laminatskivan. Först grovkapade vi laminatskivan i tre delar och när bordet var fritt från all lack på de horisontell ytorna skar vi till laminatskivan med bara några millimeter utanför den rundade kanten på bordet. Skar och skar… vi använder en fräs för att inte laminatet skal splittras. Det är väldigt skört men stark och slittålig när den väl är på plats. Till skillnad mot det laminat vi köpte i Malaysia är denna skiva nära en mm tjock, mot en halv mm.
Livarna, Stina och Janne kom från Sverige strax efter lunch. Vi fortsatte bordsarbetet och lyckades epoxylimma laminatet på plats med sex stora plankbitar som tyngd., sen var det hög tid att gå över till Liv för en välkomstdrink. Moon har inga bord och nästan inga sittplatser i all röra för tillfället.
Tillbaka i Moon blev det microvärmda rester från i går innan läggdags. Det tar på krafterna att jobba ute hela dagen.
22 februari onsdag
Sol under förmiddagen och efter frukost kom salongsbordet ut för vidare behandling på bryggan bredvid Moon. Bordsskivan består av två hoplimmade plyfaskivor där limningen nu hade härdat inne i Moons värme under drygt ett och ett halvt dygn. Finkapning av alla fyra sidor och radier i alla hörn tog sin rundliga tid. Tillverkade en provbit av överblivet laminat för att se hur bästa och osynligaste skarv runt maststöttan kan åstadkommas. Innan kvällen var dock bordet provisoriskt tillbaka på plats. Radiefräsning av underkanterna återstår innan vi kan limma laminatet på plats. All epoxyhantering måste ske inomhus eftersom vi har minusgrader på natten och bara fem-sex grader på dagen.
Kvällen avslutade med middag på puben med många från marinan.
23 februari torsdag
Sol redan från morgonen men flera minusgrader och rejäl frost på bryggan. Efter frukost, när solen värmt bort frosten startade vi dagens utearbeten. Först fram med två bänkar till bredvid Moon i solen, en placering som vi vant oss vid för att kunna arbeta i solvärmen. Det är på tok för kallt att stå i skuggan nån längre tid.
Salogsbordet var prio ett idag. Men innan dess hade Annika hunnit testslipa kanten på matbordets laminatskiva som vi inte vågade precisionskapa. Verkar vara möjligt att få en acceptabel övergång mellan laminat och den kvarlämnade teakramen. Efter sliptestet gick det att skjuta in matbordet till ”frukostläge” för att få bättre plats i passagen ner i Moon.
Salongsbordet slipades nu på undersidan för att kunna epoxyförseglas tillsammans med kanterna. Översidan var redan slipad i väntan på laminatet som på grund av maststöttan genom bordet måste bli det sista vi gör. Bordet kan ju sen inte koma loss från stöttan!
Jim – en av bryggrannarna lånade ut sin stora överhandsfräs så att vi kunde fräsa en rund och snygg kant på bordsskivans underkant . Laminatskivan fräste vi sen till när bordets kanter fått sin slutliga form. Hålet för maststöttan krånglar till det… Men vi tror att det går att få en acceptabel skarv i laminatet ”bakom” stöttan. En kliformad bit laminat som kan finjusteras och förskjutas för att kompensera för materialet som fräsen tagit bort vid uttag av kil och hål. Vi tillverkade även en klaff till bordet, men där återstår en del tänk för att få till det snyggt.
Vår motorrumslucka sågade vi av, så nu har vi två motorrumsluckor! Tanken är att den stora otympliga och tunga luckan hindrade bekväma människor från att kolla olja mm. Nu blir det lätt för en person att lyfta luckdelen över oljestickan och kolla. En bärlist skall limmas på ena luckan för att minimera rörelser mellan luckdelarna. Luckorna ska även få förstärkningar undertill för att förhindra att dom böjer sig igen..
Avslutningsvis la vi salongsbordet upp och ned på matbordet medan vi epoxyförseglade den frästa kanten och hela undersidan. Sju hål för fästskruvarna fick även dom epoxybehandling av gängorna i träet, samma metod vi med framgång använt lite överallt på Moon. För att erhålla ett jämnare och tjockare epoxylager applicerade vi peelply på alla epoxy-ytor, vilket också förenklar eventuell lackning/målning då peelply tar med sig eventuella aminer från epoxy-ytan när den dras/”peelas” av och ger då ett perfekt fäste för färg/lack/lim eller ny epoxy.
Efter epoxybehandlingen var det ett rätt slutkört par som i halvmörkret tog sig upp till duschen. Det har varit rätt många intensiva dagar i rad nu.
Middag på rester innan vi stöp i bingen vid niotiden.
24februari fredag
Snöblandat regn hela förmiddagen. Passar oss rätt bra med en mellandag. Samla nya krafter och låta salongsbordet härda i ett dygn innan vi lägger det på plats, skruvar fast det och fortsätter med laminatytan.
Stillsam förmiddag med PC jobb i röran. Jo Moon ser förståss lika upp och nedvänd ut som under våra intensiva arbetsdagar. Salongsbordet ligger ovanpå matbordet i väntan på härdning och ytorna runt om är fria från dynor och skyddade med plast. Övriga utrymmen härbärgerar dynor, laminatskivor, plyfor mm…
Men vi har plats att sitta och skriva, äta och sova – det är ju det väsentliga.
Före lunch flyttade vi ner salongsbordet på plats efter att ha rivit bort all peelply. Såg verkligen bra ut, framför allt som det provisoriskt låg på det gamla lilla ”löjliga” soffbordet så att man såg storleksskillnaden.
Efter en snabbpromenad upp till mataffären när snöfallet slutat före lunch blev det salladslunch på ”nya” matbordet, dvs laminatskivan är ännu inte färdigslipad i kanterna.
Eftermiddagen fortsatte som förmiddagen i avkopplingens tecken. Vi fick besök av vår ”dynkille” som levererade de isolerskivor och luftspaltmattor vi extrabeställt. Så nu finns det ett projekt till att färdigställa! Innan middag sjönk temperaturen och den snöblöta bryggan frös med blixthalka som följd.
Rockfish med potatismos till middag.
25 februari lördag
Sol redan från morgonen men kallt, flera grader under nollan.
Efter frukost lånade vi bil och körde med Livarna som passagerare till Nanaimo för diverse inköp. Tillbaka i Ladysmith frampå eftermiddagen och då hade det börjat mulnat på.
Vi lånade några dunkar och körde till macken med bilen och köpte 120 liter diesel som vi fyllde i Moons huvudtank. Det skall nog räcka tills vi kommer loss från bryggan om inte vädret blir ännu kallare. Vi ville inte ”bryta” motorns vinterkonservering bara för att köra några mil och tanka och sen ligga stilla några veckor med saltvatten i motorn helt i onödan.
Regnet började strax efter skymningen och skall övergå i snö under natten.
Efter den kraftig lunchen på stan blev det bara salladsmiddag innan en film och sen i bingen.
26 februari söndag
Snön uteblev men det regnade försiktigt hela natten.
Lagom till frukost klarnade det upp och solen kom fram. Vid tiotiden kunde vi till och med ta ut salongsbordet och slipa ytorna som vi epoxybehandlade i torsdags. Även ovansidan fick sig en touch up inför limning av laminatskivan. På plats nere i salongen la Annika nån timma på att slipa in laminattriangeln som skall limmas på ”i skuggan” av maststöttan. Vår gamla dremel kom till nytta för att justera hålet i laminatskivan kring masttöttan .
Allt var klart för epoxylimning av laminatet efter lunch och trots ett strålande väder fick promenaden vänta till efter limningen var klar. Klockan går som vanligt alldeles för fort och inte förrän framåt femtiden var vi klara och tog då duschväskan med på promenaden..
Fortfarande är det den gamla servicebyggnaden uppe i backen som gäller.
Killarna som reparerar den nya servicebyggnaden bredvid Moon har inte bråttom. Allt vad vi hört om försäkringsreparationer i Nordamerika verkar vara sant! (inte fake news alltså).
Söndagsmiddag blev en tämligen oinspirerad historia på ägg och ett gott bröd inköpt igår tillsammans med lite grönfoder.
Vecka 9 27 februari – 5 mars 2017 Ladysmith marina
27 februari måndag
Kallt på morgonen bara 16 grader i båten när vi vaknade. Trodde först att det var nåt spök med dieseln vi köpte igår, men det var bara nattkylan och en lite extra låg inställning på Refleksen. Snöade lappvantar hela förmiddagen varför vi fick en lugn start på veckan. Inomhusarbete med att korrigera bloggen och skriva färdigt den engelska versionen. Alla vikter i form av plankbitar som vi använt för att försäkra oss om att laminatet låg an mot plyfabordet under härdningen av epoxylimmet åkte ut före lunch. Verkar som även dessa två limningar har fungerat som tänkt.
Efter lunch då himlen klarnat gick vi en promenad till butiken öster om Ladysmith där dom har kaffet vi (dvs Björn) använder. Tillbaka gick vi genom skogen efter det lilla vattendraget som nu med allt regn inte var så litet. En bra tur i mest uppförslut.
Annika slipade ner överskjutande laminat på matbordets kortända som innehåller två ”avhuggna hörn” med fyra övergångsradier. Ser bättre ut än vi vågat hoppas på Det hade aldrig gått att få till det så precis och snyggt med ett ”köpebord”! Nu avslutas den vita laminatskivan med en snygg, sluttande teakram som är det enda som syns av det gamla bordet.
Avslutade dagen med middag bestående av lamm med ris och bönor kokta med vitlök.
28 februari tisdag
Igen en kall start på dagen, nu knappt femton grader inomhus trots lite högre inställning på Refleksen. Förklaringen kom när vi kollade utetempen, åtskilliga grader under noll men ingen snö utan kristallklart men en värmande sol hjälpte snabbt upp värmen inomhus. Redan vid frukost var det på gränsen till för varmt vid frukostbordet!
När solen värmt bort frosten på bryggan arrangerade vi våra vanlig sittbänkar som slipbord bredvid Moon. Ut med 220volt sladd, slipmaskin och vår isärsågade motorrumslucka som vi slipade till inför epoxy och vävlaminering av undersida och kanter. Lite pyssel med att få loss durkbeslagen som var nedfrästa i luckan och överlackade några gånger. Men loss kom dom och nu kan vi försöka kopiera fastsättningen på den andra luckhalvan
När Björn skulle hämta en stor wellpappskiva snubblade han över några plank som skymdes av wellpappen han bar på och ramlade raklång framåt på betongpontonen. Tog emot med framför allt vänsterhanden eftersom han hade en vass mattkniv i högerhanden. Vänster handled och vänster axel mår inte bra…
Gick ändå en kortare promenad före lunch innan himlen mulnade på.
Efter lunch var det dags för luckorna att få sin epoxybehandling. Salongsbordets klaff fick även det epoxy på kanterna.
Middagen blev rätt sen på grund av att epoxylamineringen tog extra lång tid och fick intas på salongsbordet eftersom middagsbordet var upptaget av den tvådelade motorumsluckan och en bordsklaff.
1 mars onsdag
Mulet och några plusgrader redan på morgonen. Björns axel mår bättre men handleden är lika öm. Efter frukost gav vi oss på salongsbordet som nu lossades från sitt beslag runt maststöttan och försköts uppåt för att vi skulle kunna dra av all plast och peelply från dom ytor som epoxybehandlades vid fastsättningen kring maststöttan. Tillbaka på plats fick salongsbordet bli nytt upplag för motorrumsluckorna och klaffen för att dom skulle härda ostörda i jämn temperatur.
Promenad med handling före lunch. Eftermiddagen ägnades åt slipning av överskjutande laminatkanter på de bägge borden.
Till kvällen blev det premiärtest av salongsbordet när Livarna kom på en apetiser . Vi hade stuvat undan alla skrymmande prylar som låg i soffan så det såg riktigt färdigt ut… Förpiken blev full…
Onsdagsmiddag traditionsenligt på puben med några av båtgrannarna.
2 mars torsdag
Regn från midnatt och hela förmiddagen.
Slipning och finputs utomhus får vänta på uppehållsväder. Annika tog fram symaskinen för att anpassa lakan nr två till vår bäddmadrass. Björn la det gamla salongsbordet uppe på det nya för att fota och räkna ut ytskillnader.
Gamla bordet tar upp en yta på en halv kvadratmeter, men på grund av sargen/ramen är den plana ytan man kan använda bara en kvarts kvadratmeter! Nya bordet är lite kortare ut mot gången där klaffen skall hänga men tio centimeter större åt de tre övriga hållen. Detta gör att vi nu har ett bord med en effektiv yta av 0,7 kvadratmeter (utan klaff), som alltså skall jämföras mot de tidigare 0,25!! Detta utan att inkräkta på sittytan i soffan. Att bordet nu dessutom går enkelt att svänga undan gör det enklare att ta sig in i soffan med det nya lite större bordet! Verkligen ett lyft för användbarheten av Moon, framför allt möjligheten att ha mer än två sittande gäster.
När matbordet var ”breddat” tyckte vi att Moon hade ”uppgraderats” väldigt i användarvänlighet, men salongsbordet är nästan ett ännu större lyft.
Moon är nu verkligen vår båt. Det är snart bara rullmast som fattas…
Apropå det är det nästan löjligt hur många vi träffar som menar att rullmast är farligt och fungerar dåligt! Vi frågar då alltid om dom har några egna erfarenheter av rullmast och diskussionen slutar hittills alltid med att dom erkänner att det har dom inte, men en kompis… eller att dom hört… och kompisen hade kanske inte så stor vana/erfarenhet… Vi enas nästan alltid, efter att vi förklarat hur vi undvikit ”beknip” i mastens segelöppning,.om att de haverier med fastkilade segel som figurerat i deras ”värld” nästan alltid beror på felaktigt handhavande eller i några få fall kanske för stora segel (för långt underlik i förhållande till mastprofil) eller utslitna och bukiga segel.
Vår uppfattning efter över trettio tusen sjömil med rullmast, varav en stor del med revning under tuffa förhållanden, är att ett säkrare sätt att reva för en liten besättning finns inte, särskilt som revning i undanvind är så mycket enklare jämfört med gammaldags revning. För att inte tala om undanvind med bomfurl, det senare är nog inte ens möjligt vad vi förstår.
Hur kul/säkert är det att vända upp mot vind i 20 m/s och grov havssjö för att reva?
Efter lunch, när regnet envist fortsatte drissla, blev det storröjning bland undanstuvade bra och ha grejor för att finna durkbeslag för vår kapade motorlucka. Vi visste att dom som tidigare satt i det gamla kyl- och svallocket skulle finnas någonstans. Vi hittade både beslagen och gångjärn till fällklaffen men skruvar behöver vi köpa i morgon när vi åker till Nanaimo och shoppar båtprylar igen…!
3 mars fredag
Mulet och duggregn på morgonen.
Efter frukost lånade vi bil och körde in till Nanaimo för att handla. Båttillbehörsbutiken fick ett besök. Köpte motorrumsisolering epoxy, skruv och rostskydds färg till ankarspelet. En stål/plåtfirma hade på vår beställning kapat och borrat fyra rostfria vinkeljärn till våra två motorrumsluckor, ett allvarligt försök att bibehålla dom plana. Järnaffären hade både sandpapper till slipmaskinen och kapskivor till vinkelslipen i större sortering än vår lokala handlare. Sist blev det ett omfattande besök hos en stor supermarket med priser liknande Costco där vi inte får handla utan medlemskort och som dessutom har för stora förpackningar. Sortimentet på många förnödenheter var klart över det vi sett tidigare. Mycket imponerande att finna sex olika sorters Basmatiris, ett ris vi haft svårt att hitta i övriga butiker. Sill och Mariekex ingick också i sortimentet.
Tillbaka i Moon sen eftermiddag blev det stuvning och lite vila innan vi gick över till Liv för en apetiser innan gemensam middag på puben. Fredagar har dom ”lockpris” på biff, två för en! Klart man passar på såna kvällar. Dessutom var maten både prisvärd och god.
4 mars lördag
Sol och vindstilla på morgonen. Efter frukost tog vi ut matbordet för en sista slipning. Nu var det teakramens undersida som blev av med sitt lacklager. Vi har bestämt oss för att bara olja massivteaken som utgör ramen runt bordet.
Motorrumsluckorna blev också av med lacken på översidan och ojämnheter i undersidans nya epoxylaminering avlägsnades. Likadant med alla golv – dom kommer bara att oljas efter att all gammal lack är borttagen.
Dom fyra vinkeljärnen vi införskaffade i går snyggades till i ändarna med 45 graders avslutningar samt slipades jämna och fina så inga fingrar skadas när vi hanterar luckorna i framtiden. Vi hann knappt slipa färdigt innan det började dra och bli för kallt för utejobb. Skuggtemperaturen låg bara på 2-3 grader över nollan. Vi fortsatte inomhus efter lunch med att förbereda luckorna för vinkleljärnen och salongsbordets klaff för limning av undersidans ”spärrlaminat”.
En längre promenad hann vi också med under eftermiddagen, en promenad som började med att vi faktiskt behövde solglasögon. Men det var kallt där vinden kom åt så tom mössa var påkallat.
Kycklingbröstfile till middag.
5 mars söndag
Vaknade till ett alldeles vitt landskap. Hela Moon är klädd i knappt 5 cm nysnö. Ingen vind och nästan blått i öster.
Efter frukost körde Annika igång med den lilla dremelfräsen för att skära till laminatet som skall limmas på salongsbordets klaff som spärr för att inte skivan skall slå sig.
Motorrumsluckorna är också på gång. Hålen för de förstyvande vinkeljärnen borrades inför epoxybehandling. Även luckorna under förpikskojen förbereddes så vi kunde limma på en stödkant, dvs ena luckhalvan ska vila på en list som sitter fast på den andra. Det har varit lite väl sviktigt just där lattoflexbottnarna möts. Dessutom kommer listen att minska mängden fuktig luft som kondenserar mot det kalla skrovet nere under kojbotten. Strax före lunch var vi redo att blanda, men först en smörgås för att kunna skjuta på lunchen till efter epoxyarbetet. När allt var klart för limning var det så dags för blandning av epoxyn. Annika har vid det här laget blandat närmare 300 kg epoxy, nästan allt utomhus i Malaysia, och för första gången smet en blandningsburk ur näven… inomhus… Det gick bättre an man kan önska, till och med det mesta var kvar i burken efter en ordentlig saltomortal. Nästa allt skvätt hamnade på avtorkningsbara ytor. Tur ska man ha…
Under förmiddagen upptäckte vi att tre av dom fyra springknaparnas kondensisolering hade ramlat ner från taket/undersida däck. Kontaktlimmet vi använt har inte fungerat på några ställen. Nu kom dom fort upp på plats igen tillsammans med övriga epoxyjobb. Fjärde knapens isolering hade vi av olika anledningar redan satt med epoxy. Efter epoxyjobb och lunch tog vi en paus innan vi gick med tvätten upp till byn och passade även på att kompletteringshandla lite mat. Vårt servicehus är alltså fortfarande inte färdigt…
Plattfisk med ris till middag.
Björns axel verkar helt ok, men vänster handled och tumme är fortfarande inte bra. Lördagens vikelsliparbete var kanske inte helt bra för läkprocessen…
Vecka 10 6 – 12 mars 2017 Ladysmith marina
6 mars måndag
Sol men kallt.
Efter frukost plockade vi rent på matbordet där gårdagens epoxy skörd låg och härdade. Två motorumsluckor, en bordsklaff och två luckor till kojbotten i förpiken flyttades nu ner på durken för fortsatt härdning.
Annika satte sen igång med att slipa färdigt teakkanten på matbordet inför oljning. Det är svårt att avgöra när all lack är borta, men bort måste den annars syns den efter oljningen.
Engelska bloggen skrevs färdigt för utläggning efter korrekturläsning.
Indirekta LED lampor över matbord, fåtöljer och soffa förbereddes delvis. Matbordet fick en innan kvällen, men den underkändes som för stark och för lång, men ordentligt ljust blev det på middagsbordet. Ett av problemen var att man såg lamporna nerifrån salongen, vilket var ytterligare en anledning till underkännandet.
Promenad på eftermiddagen innan dusch uppe i backen. Vi ser fram emot när vi kan duscha tio meter från Moon!
Torsk med potatis och äggsås till middag i det starka indirekta LED skenet – vi måste ju testa.
7 mars tisdag
Regn från midnatt som pågick till lunch. Blåsigt fram till strax före lunch. Eftermiddagen klarnade det delvis upp men det förblev kallt och blåsigt.
Inomhusarbete med mailskickande till MaxProp och Hahn gasfjäder. Den förstnämnda offererar en ny propeller för bara strax under 45 tusen… Och den andra skriver och frågar om detaljer i installationen för att kunna ta ställning om dom vill ge oss en ny gasfjäder. Det är alltid några utgifter på gång…
Produktionen av indirekta LED belysningar tog ordentlig fart. Först byttes provlampan över matbordet till en kortare och smalare version som syns mindre från salongen än första försöket.
Före lunch var alla 8 ledslingorna klara för installation med pålödda kablar. Lödningen är ett synnerligen pilligt jobb men det lyckades riktigt bra. Bara några behövde omlödning.
Matbordet kom först eftersom det ”bara” var att byta slinga. I salongen var det bara fåtöljsidan vi kom åt. Babord sida är helt belamrad med dynor, kuddar och diverse prylar som väntar på att komma till sina platser när projekt där är färdiga, så den sidans ljusslingor får vänta på montering några dagar..
En LED-slinga över var fåtölj med gemensam brytare blev resultatet. Skrämmande att se hur teakfaneret var svartbränt av de tidigare armaturerna. Kanske hade förre ägaren använt 10 watts lampor i en 5 watts armatur? Det satt inga lampor i när vi köpte Moon!
Skall bli spännande att studera effekten i kvällsmörkret!.
Efter en enklare middag bestående av korv med mos kunde vi från middagsbordet ”beundra” våra nya indirekta ljus över fåtöljerna. Klart godkänt. Nu kan vi ha tre nivåer på ljussättningen i salongen. Antingen bara indirekt som ger lagom mys- och ledljus, eller kompletterat med läslamporna med opalglas som ger läs och allmänljus och slutligen kan vi ”vråla på” spottarna i taket och få dagljus i salongen. Alla med LED så strömförbrukningen är minimal även med allt tänt.
8 mars onsdag
Sol men kallt på morgonen. Prognosen lovade regn före lunch så direkt efter frukost men före kaffe var vi ute på bryggan och slipade motorrumsluckor och salongsbordets klaff. Vinkeljärnen till motorrumsluckorna fick sig en kompletterande avslipning innan vinkeljärnen skruvades fast i dom förgängade och epoxyimpregnerade hålen på luckorna, som efter det blev nästan helt plana.
Hör och häpna! Marinakontorets servicedel öppnades igår kväll efter drygt två månaders reparation. Nästan i klass med vår tidsförbrukning vid reparationer… Inte undra på att försäkringar är dyra i Nordamerika!
I själva kontors- och kafédelen av välkomstbyggnaden pågår fortfarande reparationsarbetet.
Efter lunch gick vi en lång promenad, det utlovade regnet uteblev, och passade på att handla på hemvägen. Tillbaka i Moon passade vi på att hissa yankeen i det vindstilla vädret.
Eftermiddagens dont blev klaffen till salongsbordet. Annika hade under förmiddagen slipat färdigt kanter och laminatet. Ett långt pianogångjärn som vi sparat i mer än tio år kom nu till användning. Nu återstår bara att få till ett vettigt stöd för den uppfällda klaffen. Design återstår…
Under eftermiddagen premiärtvättade vi i servicebyggnaden. Vilken skillnad att bara behöva avbryta arbetet i båten under några minuter för att se till maskin och torktumlare.
Kvällen avslutades ”som vanligt” på onsdagar med gemensam pubkväll.
9 mars torsdag
Nästan sol på morgonen och ingen vind. Efter frukost var vi ute och fixade till yankee fallet som trilskats i fallavlastaren igår.
Tog ner skorstenen till Refleksen och satte på vår lilla som vi haft med från Lindisfarne. Anledningen är att vi skall låta tillverka en övergång mellan 90 till 70 rör för att kunna installera en 70 mm H-skorsten på toppen av det isolerade 90/70 röret. Låter kanske enkelt, men tum och millimeter förpestar som vanligt klimatet! Dickinson spisen som är vanlig här i Nordamerika har 3” pipor och det gåt inte alls ihop med 70 rör från Europa.
Passade på att gå en långpromenad innan regnet, för idag trodde vi på prognosen. Fick lite snöblandat på oss en kort stund, men annars höll det upp till vi var tillbaka och vi hann även kapa ner vår gamla skorsten med vinkelslipen på bryggan. Det började regna under dom sista tio minuterna av kapningsjobbet och efter lunch övergick regnet i kraftigt snöfall med ”lappvantar”.
Inomhusjobb resten av eftermiddagen med bl a fastsättning av de fyra vinkeljärnen och ljudisolering på våra två ”nya” motorrumsluckor. Verkligen bra med epoxyförstärkta gängor i plywooden.
Lite förberedelser med kvarvarande indirekta belysningar hann vi också med.
10 mars fredag
Snö kvar på både båt brygga och iland. Prognosen lovade solsken och uppåt 10 grader och det var redan på morgonen 6 grader lite längre söderut.
Solprognosen gjorde att vi lånade bil för en tur till Victoria. 9.15 lastade vi in oss och besättningen från Liv för den nästan 2 timmar långa turen söderut. Efter besök i båtaffären blev det turistande i stan med lunch på en av de många engelska pubarna. Strålande solksken men lite kallt i den friska vinden.
Tillbaka i Ladysmith vid femtiden. Middagen hade vi nästan sparat in tack vare den kraftiga lunchen i Victoria. Salladsmiddag med nyköpt bröd.
11 mars lördag
Verkligen varannandags väder. Regn hela dagen.
Efter frukost slipade Annika färdigt kanterna på salongsbordet och oljade kantteaken på matbordet. Björn sågade isär det gamla salongsbordet för att använda plyfan med en bordskant som stöd mellan matbordets soffa och skåpet mot skrovet för att inte vår stora kudde skall åka in under skåpet. Låter lite kryptiskt? Hemligheten är att den som har vakten sitter tvärs Moon på matbordssoffan när vi dygnetruntseglar. Väldigt varmt och gott, men när ryggkudden envisas med att krypa in under skåpet mister man stödet. Det har vi nu förhoppningsvis åtgärdat
Efter lunch blev det fullt fokus på babordssidans indirekta belysning. Framtill nu har det inte varit möjligt att nå soffan som varit ”upplag” för dynor med mera från förpiken. Nu när dom förstärkta kojbottenluckorna är tillbaka på plats i förpiken har vi flyttat ”förrådet” från salongen till förpiken. Gissa om båten blev större!
Efter en massa pill med kablar och brytare hade vi plötsligt tre nya indirekta belysningar klara. På köpet kom en Bluetooth givare på plats i facket under mediaspelaren så nu kan vi ha skåpsluckan stängd även när vi använder spelaren.
En knapp timma efter att vi var klara och städat undan borrspån, kabelklipp, verktyg mm kom middagsgästerna. Ett par som vi träffat på puben förra fredagen och besättningen från Liv. Våra lokala gäster hade med sig Thailändsk kycklinggryta tillagad av den kvinnliga hälften som till vardags är kock i Victoria och har ”sommarhus” här i Ladysmith. Hon är Thailändska men Kanadabo sedan närmare 20 år. Verkligen smakrikt och ”minnesrikt” från vår tid i Asien.
12 mars söndag
Mulet men inget regn på morgonen. Lite varmare än under den gångna veckan.
Efter frukost tog vi fram våra motorrumsluckor för att fräsa urtag för durkbeslagen, ett pilligt och nervös jobb. Det är inte utrymme för några misstag då passningen till teaken är 100%!
Efter lunch, när urtagen för beslagen var klara, limmade vi den tidigare tillskurna ljudisolering på luckorna med epoxy. Vi har tröttnat på att chansa med kontaktlim!
Sen blev det promenad innan hårklippning och dusch i det nyreparerade servicehuset. Våren börjar visas sig i form av musöron på lövträden, snödroppar och krokus blommar medan påskliljorna fortfarande har lite kvar till blomning.
Laxsoppa till middag innan vi skrev färdigt och postade veckans blog.
Vecka 11 13 – 19 mars 2017 Ladysmith marina
13 mars måndag
Regn under förmiddagen men inte längre svinkallt.
Efter frukost tog Annika fram dom nyisolerade motorrumsluckorna och gjorde dom färdiga för montage medan Björn skrev färdigt den engelska veckobloggen.
Vi ville inte lägga dom ”nya” luckorna på plats över ett kallt motorrum eftersom epoxyn inte var genomhärdad, varför det nu var dags att testköra motorn. Vi har dröjt i det längsta med detta för att inte köra ut glykolen ur kylsystemet. Men nu är det bara ca tio dagar till avfärd och vi vill inte ha några sena överraskningar, så nu kändes det rätt att ”prova” motorn och värma upp motorrummet så epoxyn kan fortsätta härda på plats.
Motorn startade snällt efter att vi kört startmotorn en lång stund med stoppknappen intryckt för att få upp oljetrycket. Körde sen motorn i en dryg halvtimma med växeln ilagd och 1400 varv. Botten och propellern blev nästan ren från allt slime, åtminstone rodret och området framför propellern. Allt propellervatten går på styrbordssidan när vi backar och på babordssidan om rodret när vi kör framåt, inte undra på att vi bara kan vända runt i trånga hamnar åt styrbord.
Efter lunch var det dags att angripa främre toa där vi epoxylaminerade i november innan vi reste till Sverige. Vi tömde utrymmet som till största delen fungerat som förråd några månader. När allt var ute och toastolen skruvats loss upptäckte vi lite mörk teakplyfa längst ner på skottet som är vägg i skåpet med handfatet. OK det har varit dåligt med ventilation och uppvärmning på grund av ”förrådsverksamhet”, men detta var ändå lite överraskande.
Visade sig att kondens på skrovet som inte ventilerats eller värmts bort sugits upp i skottet och ”mörkat” teaken under lacken. När vi slipade bort delar av tjockleken på plyfans baksida inne i skåpet var den plana delen vanlig plyfa men den krökta ytan var glasfiber och ”wellpapp”. Med vinkelslipen inne i skåpet slipade vi bort nästan all fuktskadad plyfa och wellpapp/glasfiber. Jättekul med glasfiber när man ligger med näsan 10 -20 cm från slipskivan. Tur att vi hade kvar skyddsmasken!
Nu får det torka några dagar med värmeblås innan vi epoxy soakar och laminerar för styrka.
Alltid finns det något att åtgärda!
Lamm till middag.
14 mars tisdag
Regn på morgonen men efter frukost slutade regnet och före lunch hade vi solsken och riktigt varmt. Jobbade ute i T-shirt och tunna jeans!
Tvättade relingslist och avbärarlist från all ”grönmossa”. Det är egentligen bara under de tre avloppen från däck som det är grönt på avbärarlisten. Botten fick sig också en avskrapning med marinans specialskrapa, ett långt plaströr ner till en vinkel med ett brett rör med grov matta på, ungefär som konstgjort gräs. Allt sammansatt av avloppsrördelar. Hela härligheten flyter och trycker därmed mot botten när man skjuter ner skrapan. Vi blev av med 90% av vår slime beväxning!
I halvtid vände vi Moon så båda sidorna fick samma behandling. Tursamt nog bestod det fina och vindstilla vädret tills vi fick vänt tillbaka Moon. Vända en lång långkölad tung båt på två personer gör man inte med vind i fel riktning!
Efter en promenad tog Annika sig an främre toa. Finskar den förtillverkade korkskivan och slipade ner den överskjutande delen av teakregeln i framkant på toaplanet. Visade sig kräva en hel del merarbete. Den överskjutande delen dolde en flera millimeter bred limskarv. Lösningen blir nog att limma på ett nytt laminatlager, så som vi i gjorde på matbordet. Vi hade en lagom bit kvar.
Den fuktiga plyfan torkar med rekordfart i värmen och är nog klar för behandling när det är dags att limma korken.
Björn utnyttjade eftermiddagsvärmen och vinden över stäven till att kapa sex rosfria beslag på akterpullpiten. Moon var utrustad med två kraftiga och uppfällbara teakpallar på akterdäck. Men har man nu inte centrumsittbrunn så får man nog acceptera det och skippa sitsar på pullpit. Trångt på det lilla akterdäcket och besvärligt när man förtöjer eftersom knaparna sitter ”under” sitsarna. Dom rostfria beslagen var fyra gångjärn och två upplag. Kapningen gick bra utan att toucha rören, men det återstår en hel del slipning och polering.
Middag på nyköpt Rock Fish, broccoli och ris.
15 mars onsdag
Regnet uteblev under natten och morgonen kom med ett lätt molntäcke.
Natten var varm. Trots Refleksen på min hade vi 22 grader i båten. Stängde dörren till akterhytten och öppnade takluckan för att få sovtemperatur.
Efter frukost och morgonkaffe, under vilket en massa internettande och blog-skrivande ”passerade”, var det dags att starta utejobben. Prognosen talar om regnrisk under eftermiddagen.
Nedersta lådan i kökets lådhurts kärvade fortfarande. Slipning av runnen epoxy och de delar av sidorna som vi förmodade kärvade. Efter slipning var det samma problem! Till slut fann vi orsaken. Bakkantens ”öron” för att hålla ner lådan var lite höga, vilket undgått oss vid båda sliptillfällena.
Annika fortsatte med projekt förliga toa, där Björn fick först ett litet Feintooljobb innan Annika tog vid och passade till laminatskivan som lösning på gårdagens upptäckt vid nerslipning av teaklist.
Ute var det slipning av gårdagens bortkapade gångjärn på akterpullpiten som var på gång. Flera timmars slipande på dom sex beslagen gav till slut en ren och trevligare pullpit. Återstår en ”del” polering som får vänta till bättre väder infinner sig.
Avslutningsvis blev det epoxy på den slipade lådan. Laminatet och de uppsågade kanterna på förliga toan fick också sin epoxy innan vi tillsammans med Livarna gick till ”onsdagspuben” för middag med öl.
16 mars torsdag
Regn och tillbaka till kyligare väder.
Efter frukost fick det grundmålade ankarspelet lite täckfärg i regnskydd ute på bryggan. Sen snabbt in i båtens värme för tork. Ankarspelet kom inifrån värmen och var därmed drygt tio grader varmare än uteluften, alltså ingen kondens på ytan trots regn och hög luftfuktighet.
Vi lånade bil och for till Duncan och hämtade vår skorsten som fått en övergång mellan 90 rör isolerat till 75 oisolerat rör för att vi skall kunna använda en H-skorsten. När vi kom tillbaka till Moon var det vindigt och Refleksen ”puffade”, dvs röken slog bakvägen, anledningen till vår investering i en H-skorsten. Efter att den ombyggda skorstenspipan isolerats igen kom hela härligheten på plats. Trots ökande vind fick vi inga ”puffar” under resten av dagen. Hoppas det visar på att H-form är klart effektivare i att motverka undertryck i skorstenen och kan försvara vår nya skorstensinvestering om närmare 2000 kr…
På vägen till Duncan fyllde Livarna gas i sin i Seward nyköpta gasoltub. Döm om vår förvåning när expediten påpekade att flaskan var mer än fyra år gammal och var tveksam till att fylla den. West Marin var leverantören i Seward… Även vi har några tveksamma erfarenheter av det företaget!
Nu visar det sig att i Kanada får man använda flaskorna i tio år, en tid som expediten trodde var fem år! Ibland känns det bra att ha 220 istället för gas och slippa gasdiskussioner! Men den påläste kommer kanske ihåg våra Nitrogenproblem i Japan och Alaska. Vår flaska var 10 år och Japanerna vägrade. I Dutch Harbor gick det efter en del övertalning vägen och Whisper generatorn fick sin gaspåfyllning upp till rätt tryck.
Efter en sen lunch i Moon började Annika med korken i främre toa och Björn fortsatte slipa och polera på akterpullpiten där dom sex beslagen skurits bort. Kallt och blåsigt gjorde utearbete klart otrevligt.
Vid fyratiden var det dags för epoxy och vid femtiden var korken på plats, men då hade vi också epoxysoakat dom nyborrade ventilationshål i lådhurtsen under nedersta lådan och under diskbänken under soppåsen.
Middag på sill, potatis och öl, men utan nubbe!
Efterätt i Liv på medhavda jordgubbar.
17 mars fredag
Mulet och rätt kyligt.
Nya skorstenen har skött sig förträffligt, inga puffar trots en del vind under gårdagskvällen..
Under frukost bestämde vi oss slutligen för att införskaffa en ny propeller. Det blir samma Italiensk MaxProp men av modernare utformning och med fyra blad. Ett blad till ska göra att vi får mer kraft när sjö och motvind sänker farten lite väl mycket med nuvarande tre blad. Engelska offerten var nära tio tusen kronor billigare än US offerterna även om vi inkluderar frakt till samma ort i US där vi skall plocka upp den.
Gamla propellern är både glapp och korroderad. Vi är rätt övertygade om att förre ägaren slarvade med offeranod när Moon låg för fäfot flera år. Nu med skrovanod kopplad till axeln ser vi bara lite förbrukning av propellerns anod. När vi tog upp och inspekterade Moon i samband med köpet var anoden helt slut och en ny sattes på, denna var kraftigt korroderad när vi tog upp Moon fyra månader senare. Detta var huvudanledningen till att vi installerade en skrovanod.
Vi fick också tummen ur och postade vår defekta gasfjäder till kicken. Tyska tillverkaren vill ha den för att kunna avgöra vad som gått snett. Har vi tur hittar dom något och som förhoppningsvis då faller under tillverkningsfel.
Annika slipade laminatskivan vi limmat i främre toan. Helt klart att den bortslipade, överskjutande teakkanten har, även om den skapade merarbete, gjort ytorna enklare att hålla rena. Ingen kant som samlar vatten. På aktre toan där vi duschar har lacken gått på teaken delvis på grund av den ”fördämning” som kanten bildar. Den ska också göras om…
Korken vi epoxylimmade igår på snedytan bakom toastolen ser mycket bra ut. Nåtningen var ju redan slipad så helt plötsligt var det helt klart med täta kanter och det hela.
Nu skall vi bara flytta aktre toastolen till förliga toan för att kunna upprepa jobbet i aktre toan.
Trots kylan så polerade Björn färdigt aktre pullpit. Alla spår efter dom stora pallarna är nu undanröjda.
Efter lunch gick vi en promenad via posten med gasfjädern och sen upp i branten och ner i skogen och ravinen söder om Ladysmith.
Tillbaka i Moon gjorde vi färdigt främre toan och flyttade efter rengöring fram bakre toastolen. Fick lite hicka när en av de fyra kupolmuttrarna som håller stolen drog runt skruven istället för att snällt gänga av sig. Låter kanske inte så farligt, men sexkantskallarna på skruvarna sitter under plyfadurken näst intill oåtkomligt. Men Annika lyckades med en lång ringnyckel hitta skallen en halvmeter in under plyfan och vips var muttern av och toastolen lös.
Lite strul med vakuumtätningen när vi monterat stolen i förliga toan men efter lite övertalning fick vi tätt och spolvatten sögs in i vanlig omfattning.
Väldigt intressant att konstatera att vår praxis att spola extremt mycket betalar sig. Inte en tillstymmelse av kalk/urinsten i slangarna mellan april 2014 och mars 2016! Våra relativt dyra fördröjningsreläer som sköter vattenmängden har visat sig vara en perfekt satsning. Varför varven inte installerar dylika på gråvattenpumpar och toaletter är en gåta. Alla som använder en saltvattenspolande toalett har för eller senare en tuff erfarenhet av detta problem. Med andra ord kan vi nu sluta fundera på sötvattenspolning och tillsättande av diverse medel av den anledningen.
Mycket god köttgryta till middag avslutad med en god camembert.
18 mars lördag
Sol men kallt och senare en hel del vind som på eftermiddagen vred till syd, rakt in i sittbrunn.
Efter frukost limmade Annika kork som ska ersätta den fuktiga plyfan till aktertoa på två plastmallar.
Björn sågade bort fuktskadad plywood under toastolen. Skruvarna som håller stolen var skruvade underifrån utan någon epoxy eller annan tätning. Anledningen till att en av kupolmuttrarna inte gick att få av enkelt var delvis rutten plyfa lokalt kring skruven. Ingen tätning kring skruvarna i kombination med ingen tätning under toastolen gav naturligtvis fukt i skruvhålen, hur svårt var det att räkna ut för en båtbyggare?
Nu blir det ny plyfa under toastolen på upplag av glasfiberlaminat som hängs upp under den friska plywooden och sen kork på både den horisontella ytan under toastolen och mot skrovet bakom stolen. Det är inte utan att det dessutom blir snyggare nu när den främre toan är klar och visar att kork i kombination med vitt laminat är snyggt..
Hela dagen gick åt att såga plyfa och glasfiberspackel, och med stämjärn knacka loss epoxyspackel från skrovet som utgjort fäste och fyllning bakom plyfan. Det senare jobbet var besvärligt. Epoxyspacklet är stenhårt och flingar loss i större eller mindre bitar som far iväg med hög energi, fullständigt livsfarligt att få i ögonen. Helt klart nödvändigt med glasögon.
Naturligtvis behövdes en mängd slipning som avslutning. Tack och lov för Feintool, det dammar men inte i närheten av varken vinkelslip eller slipmaskin.
Annika sydde skydd för blocken till lazy jack linorna som sattes upp från båtsmansstol efter lunch, en lunch som intogs i solen på däck, strax innan vinden vred mot syd och ökade. Korkskivorna som limmades i morse nåtades och fick ligga kvar utomhus under tak hela natten.
Vi hade planerat att trä i storseglets travare, men för det krävs att vi hissar storen vilket inte var möjligt i den tilltagande akterliga vinden. Vi tog bara bort plastskyddet, dvs den från undersidan ventilerade plast som täckt storen som alltså suttit kvar på bommen hela vintern. Hade fungerat utmärkt. Ingen antydan till fukt varken på seglet eller på stackpacken.
Efter en helt nödvändig dusch efter allt sliparbete tog vi igen oss en stund innan kvällens gäster kom. Hämtpizza och vin med mycket snack om båtliv. Det börjar ju närma sig säsong med stormsteg, även om vädret fortfarande envisas med att vara ovanligt kallt för årstiden.
19 mars söndag
Sol men morgonfrost på däck. Efter frukost lite skrivarbete i väntan på att yttertempen skall stiga.
Korkskivorna som Annika limmade och sen nåtade igår flyttade vi ut i solen från sin skyddade plats under tak, en plats som nu låg i skuggan fram till efter lunch.
Rester av pizzakvällen till lunch.
Fortsatt jobb i aktre toa. Epoxylaminatskivan som skall vara stöd under plyfan, som skall ersätta den fuktskadade, prefabricerades. För övrigt var det utejobb som prioriterades. Tillverkning av montageklots för vårt nya kylvattenfilter till motorn, ankarspelet fick ny olja efter målningen tidigare i veckan och monterades på plats i kättingboxen. Storseglet hissades för att kunna trä på alla travare på mastens skena, samtidigt som lattorna spändes. Storseglet ser ut att ha klarat sig utmärkt under vår ventilerade plasttäckning på bommen.
Känns verkligen som säsongen är bakom hörnet, både segel och ankarspel i ordning och motorn testkörd i måndags!
Sol hela dagen och nästan ingen vind, men kallt så det var bara i solen det gick att jobba komfortabelt. Våren ligger på lur och vi kan se knoppar på forsythia, ginst, magnolia och en massa lökar som skickar upp tentaklerna. En och annan flyttfågel börjar också synas. På varje brygga finns fågelholkar för en sällsynt svala som visade sig idag för första gången för säsongen.
Sallad med camembert till middag.
Nästa vecka släpper vi förtöjningarna med sikte på Salt Spring Island som första stopp för att hälsa på gamla bekanta.
Vecka 12 20 – 26 mars 2017 Ladysmith marina – Salt Spring Island 22 nm
20 mars måndag
Sol men frost på däck till frukost.
Efter frukost var det fullt fokus på aktertoa. Björn sågade och slipade plyfabiten som skall ersätta den bortsågade under toastolen. Den epoxylaminerade glasfiberbiten som skall bära plyfan hade under natten härdat och kunde nu slipas till och få sitt stora hål under toastolen uppsågat.
Kvarvarande plyfa som epoxylaminatet skall limmas mot slipades på framför allt ovansidan de närmaste tio centimetrarna på¨båda sidor om det bortsågade. Slipning för att få samma tjocklek som på iläggsplyfan och ge plats för fiberlaminat över iläggsbiten. Lagningen kommer på så vis bli en kompositkonstruktion med fem millimeter glasfiber under plyfan och två-tre millimeter på ovansidan. För säkerhets skull och för att fixera det undre glasfiberskiktet medan det härdade satte vi tre försänkta skruvar på var sida om hålet, genom den nedslipade plyfan och glasfiberlaminatet.
På skrovsidan bakom toastolen limmade vi en halvtum tjock hårt isolering. Den gamla plyfan satt här med tjocka epoxyklattar och mycket luft emellan. Kondens! Nu bygger isolering och kork samma tjocklek som plyfa och epoxyklattar, men isolerande och utan luftfickor.
Arbetet tog merparten av dagen, mycket på grund av all slipning med efterföljande rengöring.
Rock fish fick avsluta en rätt intensiv dag.
21 mars tisdag
Regn större delen av natten och förmiddagen.
Efter frukost, när vi skulle fortsätta med vårt toajobb, konstaterade vi att den ifrånkopplade pumpen hade, trots våra ansträngningar att ta hand om droppande vatten, fuktat plyfan. Rent sötvatten eftersom vi pumpat massor med sötvatten genom systemet innan vi tog loss toastolen. Inga problem med gårdagens epoxy, men morgonens epoxyjobb får skjutas på tills plyfan är snustorr igen. Mycket bra med fuktmätare för att kunna bedöma när plyfan var torr igen. En elfläkt gjorde jobbet på två timmar. Lite frustrerande nu när vi faktiskt har en tidsgräns. Vår långtidshyra i marinan löper ut på torsdag. Efter lunch blev det epoxyvävlaminering och sen var det dags för tvätt och handling. Efter det en dusch före middag.
22 mars onsdag
Regn hela natten och förmiddagen.
Gårdagens epoxy jobb hade fått extravärme hela natten och efter frukost var vi igång igen.
Den förtillverkade korkskivan skars till och sen var det ”bara” hålet under toastolen och de fyra bultarna som håller stolen som ska fixeras innan korkskivan limmas.
Vi hade förberett det stora hålet, 90 mm, genom att det underliggande laminatet och plyfaskivan redan var borrade. Plyfaskivans plugg var delvis limmad på plats som temporärt stöd för den överliggande lamineringen och som centrumhål för hålsågning av kork plus översta glasfiberlagret.
Grejen var bara att hitta hålet när en hel korkskiva las ovanpå!
Men med centrumhålet uppborrat i laminat och plyfa kunde vi med ett borr underifrån (inifrån handfatsskåpet och ner under hyllan för toastolen…) för hand markera i korken var centrum skulle borras. Med hålet uppborrat var det sen enkelt att med korken fixerad med ”kroppstyngd” hålsåga de 90 mm genom kork och övre laminat inklusive den limmade plyfapluggen. Såg riktigt proffsigt ut med ”tre” hål på varandra med försumbar lägesskillnad trots att dom defakto är borrade vid tre olika tillfällen.
Nu var det sanningens minut. Fyra hål för 8 mm bult med noll tolerans. Hålen i toastolens fot är 8 mm!
Vi startade med den bortsågade plyfan som mall och markerade med tusch fyra hållägen. Sen på med foten till toastolen och si det passade. 6,5 mm hål borrades nu genom alla lagren, kork, glasfiber, plyfa och glasfiber. 6,5 för att kunna gänga ett 8mm hål i understa glasfiberlagret som är 5 mm tjockt och är tänkt att fixera bulten medan epoxyn härdar. För att få en lång ”epoxymutter” tog vi en 20 mm hålsåg och sågade, efter att vi lyft bort korkskivan, genom glasfiber och plyfa ner till undre glasfiberlagret. Nu hade vi ett (x4) 20 mm hål ner till vår glasfibergänga och kunde skruva i fyra 8 mm bult från undersidan, en av anledningarna till att vi tog upp det 90 mm stora hålet i centrum av de fyra bultarna.
Korkskivans fyra hål förstorades till 8,5 och skivan träddes på plats, ner över bultarna. Nu var det verkligen sanningens minut, skulle toastolens fyra hål passa?
Jo visst fungerade det, lite på grund av vårt hålsågade hål ner till undre lagret som gav oss lite spelrum, men framför allt blir det inga spänningar i plastfoten till toastolen när bultarna kan förskjutas någon millimeter i samband med fastgjutning.
Lite strul hade vi med bultlängden. Dom gamla bultarna satt bara i ett lager plyfa och var därmed alldeles för korta nu när vi både hade 5 mm epoxyväv under plyfan och 9 mm kork ovanför gamla plyfanivån. I våra förråd fann vi till slut 4 lite väl långa bult, men med några brickor under undre glasfiberlagret fixade det sig.
Korken bort och bultarna drogs fast i glasfiberlaminatet innan epoxyn blandades. Först kom epoxy med hårt fyllnadsmedel som fylldes kring bultarna i dom hålsågade hålen ner till laminatet där bulten var fastdragen. Därefter belas hela den horisontella ytan med epoxy med förtjockare för att vi skall vara säkra på en homogen fastlimning, det är ju både toa och dusch vi jobbar med! På med korkskivan och sedan toastolsfoten. Mycket skönt att se hur bra, men tight, foten kunde tryckas ned över bultarna. Den ”blöta” epoxyn i dom stora hålen kompenserade för de små rörelser som proceduren medförde. Brickor och fyra muttrar säkerställde att det blir full kontakt mellan stol, kork och övre laminat. Framkant av korkskivan mot duschplatsen fick en list med tyngder på av samma anledning. Sen lunch efter detta utmattande intensiva jobb.
Eftermiddagen ägnades mest åt röjning och städning. Vi skall ju lämna marinan i morgon eftermiddag!
Dagen avslutades med en ”avskedsdrink” i Liv före den sista måltiden med gänget, dvs stor samling på onsdagspuben eftersom alla i marinan visste att vi lämnar denna vecka efter nästan fem månader i marinan.
När vi kom tillbaka vid åttatiden skulle vi lossa foten till toastolen men det visade sig att epoxy hade trängt upp längs skruven upp genom korken och genom hålet i foten. Foten skulle naturligtvis ha lossats mycket tidigare, men del ville vi inte störa den stora fyllningen nere i plyfan runt skruvarna och dels trodde vi inte epoxyn skulle räcka för att tränga 9 mm upp genom korkhålet.
Nu är det som det är. Att försöka med våld ta loss foten kommer bara att knäcka plastfoten, så den övningen får vänta till den dag vi har en ny fot. Enda förmildrande omständigheten är att det var den foten som hade en spricka som blev fastgjuten och som vi tänkt ersätta en vacker dag.
23 mars torsdag Ladysmith marina
Inget regn under natten och solen kom upp på en delvis blå himmel.
Före frukost började Annika, efter att färst försök få loss toafoten – men gett upp, att finjustera korkskivan som skall limmas bakom toastolen mot skrovets snedyta. Lite mer passning än vanligt med vinklar åt alla håll, även i tjockleksriktningen. Tog beslut om att toafoten får sitta kvar…
Efter frukost var det epoxy som gällde. Dels korkskivan men också toastolen. Porslinsdelen skruvas till foten under/innifrån fotdelen som nu sitter limmad med insidan oåtkomlig. Istället för att trä en skruv med skalle underifrån får vi nu limma en gängad stång i hålet för att få fast porslinsdelen med sina kupolmuttrar. Hoppas epoxylimningen blir stark nog för att dels hålla porslinsdelen och dels komprimera packningen mellan foten och porslinsdelen.
Men före kapning av skruv för att få till fyra gängade stänger fick Björn kaffe och under den tiden kom vi på att det kanske gick att nå undersidan av toafoten genom det 90 mm stora hålet i durken under foten. Det var bara det att det sitter en halvmeter in från handfatsskåpet och två vinklar upp i foten. Men med lite sytråd och ståltråd ner genom fotens skruvhål kunde skruvarna fiskas upp och satt vips fyra skruvar med brickor i sina hål med skallen inne i den ”oåtkomliga” foten. Nu blir det enklare! Bara några droppar epoxy för att låsa skruven så att packningen mellan fot och ovandel kan dras åt. Att hålla emot med nyckel inne i den ”oåtkomliga” foten är inte att tänka på.
Under gårdagens ”avskedsmiddag” framkom det att marinachefen ansåg att vi betalt till fredag, vilket kom väldigt lägligt nu med våra extrajobb att fixa toastolen. Alltså ingen avgång idag.
Korkskivan bakom toastolen kom på plats med vit epoxyfyllning runt kanterna som verkligen gör konstruktionen vattentät och elegant.
Skruvarna mellan bottendelen och toans porslinsdel fick sin epoxy med hårt fyllnadsmedel runt skruvarna. Vi fettade in stora temporära brickor på skruvarna under porslinsdelen för att inte mer än gängan skulle sitta i epoxy genom foten. Klart pilligt att få porslinsdelen att passa över de fyra skruvarna. Bra att vi använde porslinsdelen som ”mall”! Hålen i porslinet satt inte precis som i bottendelen! Gjuten porslin är naturligtvis alltid lite ”unikt”. Men tack vare att vi skruvade ihop stolen med epoxy som inte börjat härda blev det ett bra slutresultat.
Efter att vi nu ersatt all fuktig plyfa, isolerat mot skrovet bakom korken, låtit den nya horisontella korken överlappa teakkantlisten och satt fast toastolen på ett sätt som tål vatten har vi fått ett toautrymme som tål duschvatten på ett helt annat sätt än tidigare.
Efter lunch lånade vi bil och körde med Livarna in till Nanaimo för en extra bunkringsrunda.
Tillbaka stuvade vi undan våra inköp och fick sedan en avskedsdram i Liv före middag. Efter middagen, som bestod av en grillad kyckling köpt i Nanaimo, gick vi över till Deb och Jim för att tacka för all support under tiden i marinan, billån, fräsverktyg mm, eftersom Jim skulle jobba utanför marina under fredagen.
24 mars fredag avgång från Ladysmith marina – Bute Island 1 nm
Regnet igår kväll och under natten hade nu på morgonen ersatts med uppsprucket molntäcke och soluppgång.
Under frukosttillagningen fixade Annika skarven mellan de bägge korkskivorna på toa som skulle bli svart. Tape på båda sidor om skarven och ordentligt med nåtmassa i sprutten. Bort med tapen och plötsligt är allt färdigt! OK det återstår lite slipning av korkkanten över teakkantlisten som nu slutar i 90 grader och förstås montage av toastolen som kan bli lite trickig nu när foten är fix. Nu måste pumpen lossas för att få lite flex vid montage.
Men först frukost och planering av dagen som skall innehålla avgång nån gång runt lunch.
Efter ett besök på järnaffären och hem via duschen var vi klara att gå redan före lunch. Förklaringen var att sjöstuvning, som efter fem månader vid bryggan är omfattande, sköts på till efter ankring. Vi skall bara en halvtimma ut till en skyddad ankringsplats i Oyster Bay och eftersom riggen inte är försträckt blir det för motor. Lugnare att stuva när vi har eftermiddagen och kvällen att ta till liggandes för ankar.
Äntligen dags – Stina och Janne plus hela marinastaben stod på bryggan när Annika styrde ut mot friheten. Det är märkligt att samma förlösande känsla fortfarande infinner sig bara några minuter efter att vi kastat loss!
Alla system fungerar! Även loggen, som Annika satte i på morgonen, ger fart genom vattnet, nåt som inte alltid är fallet när den suttit i ett tag och vi glömt att dra in den. Vi gjorde 5,5 knop vid 1600 varv så botten och propellern är rimligt rena.
Ankrade efter knappt trettio minuter där vi ankrade kvällen innan vi gick in i marinan för fem månader sedan vilket innebar att vi inte behövde tillgripa vår vanliga rundsväng för att kontrollera djupet i vår svajdiameter, utan kunde bara gå in och droppa ankaret där plottern visade att vi lagt ankaret i oktober.
Annika fixade lunch medan Björn ordnade med kättingsäkringen på däck, en bungyfjädrad dyneemalina från en kättingkrok på kättingen framför ankarspelet till aktre springknapen.
Vi hade bara backat fast ankaret med snubbern som avlastning för ankarspelet eftersom ordinarie däckssäkring använts som förtöjningslina under vinterförtöjningen. Med däckssäkringen kopplad var vi ytterligare ett steg närmare våra vanliga cruisingrutiner.
Efter en god salladslunch med avslutande kaffe var det som luften gick ur oss. Först sov Björn en dryg timma i soffan medan Annika pillade med PCn. När Björn ”kvicknade till” var det Annikas tur att knoppa in i soffan, något som nästan aldrig händer, men det var väl anspänningen under den ovana och långa sjöfärden som tog ut sin rätt…
Regnet kom tillbaka med en del vind strax efter vi ankrat och Moon ”seglade” lite fram och tillbaka . Ingen som helst sjö når oss där vi ligger, så rörelserna är enbart ”vällustskapande” efter allt bryggseglande.
Eftermiddagen blev vindfattig med småregn medan vi röjde, städade aktre toa efter all slipning, skrev på eftersatt engelsk blog med mera.
Middag på rester av vår grillade kyckling som nu fick curry, kokosmjölk, bananer och ris. Smakade mycket bättre än den färdiggrillade version vi åt i går.
25 mars lördag Bute Island i Oyster Bay utanför Ladysmith – Salt Spring Island 22 nm
Helt enligt prognosen fick vi en körare under natten från samma håll vi drog fast ankaret. Moon åkte lite hit och dit under byvindarna men krängde aldrig så mycket som inne vid bryggan där hon fick vindarna tvärs och inte som nu kunde ”parera” genom att ”lova upp”. Kändes väldigt skönt och säkert trots fem månaders bortavaro från verkligheten. Nya skorstenen visade sig duglig och vi fick inga bakpuffar.
Frånsett en halvtimma vid ett-tiden när vinden tog i och vi var uppe och kollade att allt var som det skulle, sov vi som stockar hela natten. Inga utifrån störande ljud och inga störande ljus från marinan.
Regnet från igår var nu på morgonen ersatt med en vidunderlig vy. Snön över dom högsta bergen bakom Ladysmith belysta av en strålande sol. Det blev inte sämre av att det satt två vithövdade örnar tätt tillsammans i närmaste träd, också dom gottade sig i den uppgående solen.
Helt enligt prognosen hade vi nu en västlig bris som kommer att följa oss större delen av dagen för att bli svag sydlig lagom tills vi ankrar på Salt Spring Island.
Redan på vägen mot tankningsstället i Chemainus vred vinden mot syd, men den var svag och vi gick för motor. Men det blev väldigt kallt i fartvinden! Snö några hundra meter upp i sluttningarna när vi styrde mot sydost utefter Vancouver Island. Strax före Chemainus blev vi omkörda av en stor motorbåt. Typiskt, den skall nog också tanka. Mycket riktigt gick dom in till fueldock, som egentligen bara är det lokala bogserbåtsbolagets brygga och därmed är det oftast bara plats på bryggnocken för fritidsbåtar att förtöja vid. Fördelen är att omsättning på diesel är hög även under vinterhalvåret eftersom bogserbåtarna och fiskarna förbrukar diesel hela året. Vi ”hovrade” utanför bryggan i tjugo minuter innan motorbåten var klar. Den normala vindriktningen gör det nästan omöjligt för oss att komma till, särskilt med alla stora bogserbåtar strax bredvid bryggnocken. Tursamt nog hade vi den lilla vinden från syd, ut från bryggan och bogserbåtarna, varför tilläggning och avgång blev hur enkel som helst. Bra för oss nybörjare! Efter 640 liter tackade vi för oss och körde vidare mot Salt Spring och Long Harbour där Allards bor. Vi träffade dom första gången på Suwarrow 2008 och sen på Tonga och Nya Zeeland. Vi hade våra segel vinterförvarade i deras hus när Lindisfarne övervintrade här 2011-12.
Nu ankrade alldeles utanför deras brygga i Long Harbour strax före tre och drygt 20 sjömil från Oyster Bay, en lagom etapp i kylan när man inte är riktigt van. Solen lyste på oss mer än halva vägen och som väl var kom vi ihåg solkräm med hög skyddsfaktor, ovana som vi är att vara ute i sol och vind.
Våra vänner kommer från Victoria i morgon för brunch, så vi ägnade resten av eftermiddagen åt städning inomhus. Alla dynor ut för avdamning och under tiden avtorkning av alla träytor, inte klokt vad slipdam sprider sig trots arbete bakom stängd dörr. Utvändigt fick överbyggnaden en avtorkning med VIM/JIF. Vinterns sotnedfall har som vanligt gjort överbyggnaden lite grårandig. Riggade badstegen för dingefärden i morgon bitti och la kajaken upp och ned på överbyggnaden så den inte får in en massa vatten när det regnar i natt och i morgon.
Salladsmiddag, dels för att det inte blev sallad under gång i kylan då soppa och smörgås med kycklingrester passade bättre, och dels för att det passade vårt behov bättre än lammet som låg i kylen.
26 mars söndag Long Harbour, Salt Spring Island
Regn på morgonen efter en absolut vindstilla och regnfri natt. Sov som stockar! Det är uppenbart att vi sover mer ostört i mörka ankringsvikar jämfört med marinor med en massa belysning och slamrande riggar. Knarrande linor och krängningar då vinden inte alltid kommer över fören hör också till dom störande elementen när man ligger fast förtöjd.
Liten frukost och sen lite skrivarbete innan det är dags att sjösätta dingen och ro in dom femtio metrarna till bryggan och vandra upp längs vägen som ”meandrar” sig uppför den stupbranta bergssidan. Nästan alla stränder på Salt Spring är branta med en höjdskillnad mellan 20 -100 meter från husen ner till vattnet. Allards hus ligger 100 m från vattnet och 100 meter över vattnet!
Inte billigt att anlägga vägar eller bryggor som dessutom måste ha en pålad del för flytdelen. Tidvattnet är som mest tre meter. När vi talar om dyra väganläggningar så är det förstås inget emot husen som kantar stränderna! Salt Spring har länge varit attraktivt. Många namnkunniga och förmögna amerikaner har hus här vilket naturligtvis har medfört stora dyra hus. Det är framför allt sommarhus, vilket gör dom än mer ”onödigt” stora. Särskilt för oss som vant oss vid att man inte behöver större utrymme än i en båt!
Vid tiotiden sjösatte vi dingen och rodde in till bryggan Efter en ”ansträngande” promenad/klättring i småregnet kom vi upp till huset strax efter att Joan och Roger hade anlänt från Victoria.
Dom bor fortfarande i ”grindstugan” medan arbetena fortfarande pågår i det stora huset. Av många anledningar är husprojektet inte färdigt. Den mest tidskrävande anledningen är att huset är gigantiskt och innehåller mängder av speciallösningar och utvecklingar som inte har funnits på marknaden tidigare utan mest i Rogers fantasi och ambition.
Vi vet allt om att bygga och designa samtidigt! Väldigt tidskrävande. Har man dessutom kvalitetskrav över det vanliga och bygger fönsterpartier på plats av mahogny utan en synlig skruv, som ett exempel på speciallösningar, så tar det enormt med tid. Men det blir ett fantastiskt hus när det blir färdigt. Vi skall inspektera igen under augusti innan vi drar söderut och då skall allt vara 95-100 % klart…
Tillbaka i Moon vid tretiden efter en omfattande brunch i grindstugan före hustouren.
För ankar ägnade vi resten av eftermiddagen åt framför allt den eftersläpande engelska bloggen.
Regnet och den snåla sydostvinden inbjöd inte till några omfattande utomhusaktiviteter.
Lamm med bönor till middag.
Vi behöver nog inte påpeka igen men gör det ändå – ankarliggning är avkopplande och jätteskönt.
Annika & Björn