Vecka 31   27 juli – 2 augusti   Malmön vid Ö-vik – Söråkersviken vid Sundsvall   106 sjömil   25 km vandring

27 juli måndag   Malmön – Kälsviken – Mjältön   15 + 5 sjömil
Lugn och stilla natt. Regn från morgontimmarna till sen förmiddag.
Först vid tolvtiden tog vi upp ankaret, motorerade runt udden och styrde mot öarna i Höga Kusten.
Snart kom vi ut i lite dyning och vind under en kort öppen sträcka, men bakom nästa ö kunde vi på platt vatten hissa på. Seglade sen med fullt ställ i 60 grader mot vinden med god fart i den ökande vinden. Tyvärr kom dimma och regn som tillsammans med vind på åtta meter per sekund gjorde livet inte lika kul. Blött blev det och omgivningarna försvann. Det gjorde även andra båtar som då och då dök upp i den tidvis täta dimman. Vinden vred några förargliga grader mot syd, varför vi fick skota hem och pina höjd för att klara en udde som var dagens brytpunkt innan vi kunde falla av mot Kälsviken som var dagens mål. Ja dagens mål var egentligen Skuleskogens nationalpark, men närmaste ankring var Kälsviken.
Regnet slutade och dimman lättade när vi kom in i viken och ankrade längs in. När vi drog fast ankaret plöjde det sakta och vi avbröt och tog upp. Sandleran på ankaret såg inte helt omöjlig ut, varför vi gjorde ett nytt försök femton meter vid sidan av första försöket. Nu satt ankaret som berget när vi drog ordentligt.
Azelia som varit i Docksta och handlat kom och ankrade strax efter vi sjösatt dingen. Men innan vi var färdiga för landtur vred vinden och dimman kom tillbaka in från havet. Den täta dimman och vind rätt in i viken blev anledning att byta ankarplats för natten. Med lite osäkra vindriktningarna för natten kändes den helskyddade ”poolen” i Baggviken på Mjältön lockande. Sagt och gjort, upp med ankare och iväg för motor. Leran på ankaret när det kom upp andra gången var fast och perfekt för ankring. Märkligt hur botten kan skifta på plan botten på bara några meters avstånd.
Supertät dimma under nästan alla fem sjömil till Mjältön. Men radar och plotter gjorde det enkelt att hitta det trånga inloppet och ”vår” ankarplats var ledig, varför vi snabbt svängde runt och droppade ankaret på ”plotterns kryss” utan att behöva kolla djup och botten med sedvanlig rundsväng.
Azelia kom ur dimma och la sig på Moon, nu när vi har kanonfäste och helskyddade förhållanden är det bättre, enklare att kommunicera, ro iland och dessutom tar vi två bara en plats i viken, något som Göteborgsbåten Trinda nog tyckte var bra när dom kom nån timma senare och ankrade en bit bort i den lilla baljan. I viken låg också nära ett tiotal båtar vid bryggorna plus några blöta tältande kanotister.
Dimman gjorde att nån landtur blev det inte utan istället snack över en gingerbeer nere i Azelia innan middag i respektive båt.
Kvällen avslutades med lite bilder och filmsnuttar i Moon.

28 juli tisdag   Mjältön   7 km vandring/klättring
Inget regn under natten vilket var extra bra eftersom dingen låg i vattnet och inte över luckan som regnskydd. Dimman låg nästan lika tät som när vi kom in i viken. Ingen toppklättring idag.
Efter frukost var sikten i marknivå två hundra meter men längre upp var det tätt. En promenad är ett måste efter två dagars stillasittande. Vi trotsade dimman och rodde iland alla fyra och travade sen iväg mot toppen i alla fall. Även om vi inte får utsikt får vi den eftersträvade motionen. Halvvägs upp konstaterade vi att vi haft tur de två gånger tidigare vi gått upp. Temperaturen var dock gåvänligare än tidigare gånger då flåset inte räckte till utan att stanna och hämta andan. Det är brant på sina ställen. Efter att ha stått på toppen och beundrat gråvädret utan att se ner till vattnet ens vid Mjältön började vi returen. Denna gång valde vi en lång omväg via stigen halvvägs ner som går runt väst och sydsidan av ön. En väl märkt och upptrampad stig som höll sig i den glest bevuxna bergiga terrängen och sällan kom ner i de tätbevuxna områdena längre ner. Dimman lättade dessutom på de nivåer vi gick och vi såg ända ut till Ulvön. Hela vägen kunde vi göra snabbstopp för blåbärsplockning av perfekt mogna stora blåbär. Långa stopp betydde att myggen hittade mat dom också.
Tillbaka i båtarna badade Lars och Marianne i det 15-gradiga vattnet, men vi nöjde oss med vanlig tvagning före vår sedvanliga salladslunch. Under eftermiddagen kunde vi njuta av två havsörnar som hade flyguppvisning alldeles över oss.
Prognoserna för veckan är regniga och med skiftande vindriktningar. Efter diskussioner mellan båtarna konstaterade vi att vi inte kunde ligga bättre för den kommande natten, varför planerandet övergick till att gälla kvällens middag. Lars och Marianne kom över med förrätten, en överraskning bestående av injökräftor! Annika hade lagat lax i ugn med potatis, ärtor och morötter kokta på Reflekskaminen. Till det serverades vår ”vanliga” goda romsås. Vinet var en väl kyld vit druva.

29 juli onsdag   Mjältön – Ulvön – Trysunda – Ulvön   25 sjömil
Natten blev väldigt stilla. Vi hade lyft upp dingen som skydd för nattens regn, men det kom först vid sextiden. Fortsatt lågt till tak och ringa sikt. Frukost i upphörande regn. Svårt att bestämma mål för dagen med alla olika signaler om kommande vindar och regn.
Azelia gick före lunch mot obestämt mål i söder och vi låg kvar över lunch. Tog upp ankaret och körde över till Ulvön för lite turistande från sjön. Vidare till Trysunda dit vi motorseglade halvvägs. Trysundas hamn var lite öppen med risk för dyning i de kommande vindvridningarna, så efter en titt ända in i hamnen gick vi tillbaka och ankrade i Ulvösundet, skyddade från alla riktningar. Båda byarna är fina att se på men vi som har västkustens alla fina gamla fiskelägen på hemmaplan känner inte att vi måste gå på tur mellan husen. På återvägen passade vi på att duscha medan motorn gjorde både ström och varmvatten.
Middag när vi ankrat och med Reflksen på satt vi sen vid matbordet och skrev blogg, läste nyheter och hade en allmänt slapp dag.

30 juli torsdag   Ulvön
Regn från efternatten men ingen vind. Det blev sovmorgon i regnet och frukost först vid tiotiden!
Läshörna, skrivjobb och lite film avbrutet av mat och kaffe under en helregnig dag.
Vid femtiden klarnade det upp, men då hade vi redan gett upp att komma iland för promenad. Refleksen brinner helt fantastiskt bra på HVO 100 diesel och det bildas ingen koks i botten av brännarskålen varför rensnålen får vila.

31 juli fredag   Ulvön   5,5 km vandring
Klar himmel största delen av natten, men kring fyratiden regnade det ordentligt. Klar himmel när vi vaknade vid åttatiden. Frukost och sen i med jollen för landgång. Rodde i land och gick vägen längs stranden till byn i Ulvösundet. Massor med turister men också fint museum om fisket förr och historien med surströmmingen som började här på Ulvön. Det var inte fullt vid gästbryggan men tillräckligt många som i det fina vädret gick omkring i bara badkläder som bidrog till rena Medelhavskänslan. Rätt många låg i närliggande pool och ungar sprang omkring överallt. Vi var glada åt vår ankarplats på behörigt avstånd…
Tillbaka upp över berget med den gamla lotsutkiken. Varmt och soligt med massor av hallon.
Tillbaka i Moon före lunch var frågan om vi skulle dra vidare till Skuleskogens Nationalpark. Appen Windy gav lite osäkra vindar för natten och att då ligga oskyddat nedanför berget kändes dumt, särskilt som vi kan gå dit i morgon bitti. Utsikterna för i morgon talar om dimma på förmiddagen, alltså ingen brådska att komma upp på berget.
Lunch i sittbrunn och lugn eftermiddag under ibland upptornande moln på en för övrigt klar himmel. Lite ilskna vindbyar under molnen får Moon att snurra runt ankaret men inga krängningar. Under sen eftermiddag blev himlen blygrå i öster och norr med mera vind före regnet som varade en timma. Vår tilltänkta grillning i land ändrades till mat i vår ombonade varma båt, utan tillskottsvärme.
Regnet upphörde vid sextiden och himlen klarnade åter till en ljus och fin kväll.

1 augusti lördag   Ulvön – Kälsviknen – Ulvön   6, 5 + 6,5 sjömil   8,5 km vandring/klättring.
Natten var lugn efter regnen under kvällen. Dimma i sundet under efternatten, en dimma som ersatts med klarblå himmel när vi vaknade vid åttatiden. Med tre nätter och två dagar för ankar var vi lite låga på ström, varför frukost fick anstå tills vi kommit igång mot Kälsviken och Skuleskogens Nationalpark. Ankaret kom upp med fast lera, en lera som gjort att ankaret inte brutits upp när Moon i vindskiftena dragit åt kompassens alla håll.
Ute på fjärden var det spegelblankt och motorn producerade både fart och batteriström. Frukosten var snart klar och serverades i sittbrunnen under en flödande sol. Halv tio ankrade vi i Kälsviken och undvek den plats vi misslyckades med att få fäste häromdagen. Nu fick vi som vanligt fast ankaret vid första försöket. Massäck och sen iland. Skuleskogen har flera dragplåster där den främsta är Slottdalsskrevan, en mer än trettio meter hög/djup, tvåhundra meter lång och sju meter bred skreva högt upp i berget. Vi var inte ensamma trots vår relativt tidiga start. Men flera delsträckor uppe på berget var nästan folktomma. Periodvis lättgånget, men flera branta partier var svåra efter de senaste två dagarnas regnande. Höjdskillnaden var nästan trehundra meter så de dryga åtta kilometrarna kändes som dom var flera. Vi mötte många som svettades i långbyxor och vandrarkängor, vi gick i kortbyxor och lätta men bra skor och en liten ryggsäck med vatten och lunch. Efterrätten plockades direkt från välmatade blåbärsbuskar. Nere vid stranden klara att lyfta i dingen höll Björn på att trampa barfota på en nästan helt svart orm med antydan till zig-zag mönster på ryggen. Vi såg inga gula fläckar på huvudet så sannolikt var det en huggorm.
Tillbaka i Moon tog vi upp dingen och studerade vindprognosen för kvällen och morgondagen. Vridande mot nordost under natten var bra för morgondagen, men ankrade i Kälsviken kunde bli guppigt. Dessutom skulle vi få bättre höjd mot vinden om vi gick tillbaka till Ulvön.
Upp med ankaret och iväg rakt mot den friska sydvinden. Halv fyra var vi åter ankrade i Ulvösundet och startade med dusch, välbehövligt både pga tid sen sist och den varma bergsvandringen.
Mot kvällen lugnade sig sydvinden och den klarblå himlen försvann bakom ett tunt molntäcke.

2 augusti söndag   Ulvön – Söråkersviken nära Sundsvall   48   sjömil   4 km promenad
Sydvinden la sig under natten och vid frukost blåste en lätt bris från nordost. Helt enligt prognosen.
Frukost först och sen ankaret upp och iväg halv tio. Hissade en full stor utanför sundet och försökte finna en kurs som bar, men Ulvön störde vinden och riktningen skiftade tjugo grader fram och tillbaka. Hade varit bättre att utgå från Kälsviken där vi ankrade igår under vandringen… Men med prognos om ostvind var beslutet ändå rätt. Nu kom vinden från trettio grader och vi fick plattläns i modest vindstyrka. Styrde utanför Högbonden för att få driv och när vi gippade vid Högbonden fick vi mera vind och full fart ner mot Härnösand.
Azelia, som låg på Lustholmen nära Härnösand, ringde för att tala om att dom drar söderut i den fina nordvinden för en etapp ner mot Sundsvall. Vi tänkte detsamma och dessutom var vi i Härnösand på uppvägen men inte i Sundsvall. Det gäller att utnyttja alla dagar med vind i rätt riktning.
Vinden vred mot mera ost varför vi gippade tillbaka och styrde utanför öarna ost om Ångermanälvens mynning. En hyfsad slörvinkel gav oss full fart och först när vi passerat Ångermanälven behövde vi spira igen. Bra fart nästan hela tiden. En kort period minskade vinden när den vred tillbaka på mera nord.
Just före fem rundade vi udden utanför bukten in mot Alnön och Sundsvall. Gippade i frisk vind och lät den spirade Yankee stå kvar i lä medan vi forsade in på skyddat vatten i sjölä av udden. När vågorna lagt sig rullade vi Yankeen och tog ner spirbommen lagom tills det var dags att lova upp i Söråkersviken och ta ner storen.
Längst in i viken finns en liten obemannad gästhamn med brygga och två Kryssarklubbsbojar. Vid bryggan låg Azelia mellan fyra båtar och tog emot oss med middag efter att vi lyckats förtöja Moon med aktern mot bryggan och fören i två bojar. Vi är som vanligt lite för långa för fasta bojar men med två gick det bra i den svaga vind som fortfarande drog.
Efter en god koreansk middag gick vi alla fyra en promenad i det gamla nedlagda skjutområdet. Många fina grusvägar och som avslutning en naturstig tillbaka till vår vik. Blåbär direkt från buskarna blev dagens efterrätt.
Måndag blir handling och tvätt inne i Sundsvall.
A&B