Vecka 27   29 juni – 5 juli   Härnösand – Skelleftehamn   181 sjömil   38,5 km vandring

29 juni måndag   Härnösand – Lustholmen   3 sjömil   14 km promenad
Mulet med svag vind och stilla regn, ett regn som ökande under frukost fram till elva då det började ljusna mellan molnen. Efter lunch travade vi runt till olika affärer med förnödenheter för livets uppehälle. Känns lite ”onödigt” att bunkra mat då kusten är full av små handelsbodar. Men det är inte alltid man finner det man söker och till bra pris i dessa utposter.
När vi var färdighandlade hade dessutom himlen klarnat och när vi kastade loss strax efter fyra sken solen från en nästan helt blå himmel. Tre sjömil norrut för motor tog oss till Lustholmen som är Härnösands segelklubbs uthamn tillika gästhamn. Vi fick en av dom två långsidesplatser och var förtöjda klockan fem. Alla övriga platser, ett tjugotal, är med ankare eller boj och nosen in mot bryggan. Vi måste skaffa en stege för att komma ner på låga flytbryggor… Flera av båtarna de knappa tiotal som låg där var tomma på folk då medlemmar i klubben kan långligga för en synnerligen låg penning.
Gick en kortare promenad in på halvön innan det var dags för middagssallad före en dusch i hamnens lilla servicehus. Nu sken solen från en absolut molnfri och klarblå himmel. ”Ovädret”, dvs regnet varade bara några timmar och dessutom är nordvinden på väg bort tills vidare. Passar nog på att utnyttja sydvinden i morgon för dom trettio sjömilen till Mjältön, Sveriges högsta ö!

30 juni tisdag   Lustholmen – Mjältön   31 sjömil   4,5 km promenad
Sol och svag sydvästvind när vi klev upp halv sju. Frukost och sen iväg. Hissade storen i marinaviken men gick för motor norrut innanför Hemsön med linfärja till fastlandet, en färja som naturligtvis gick precis och vi fick vänta. Motström mot Ångermanälven men fina vyer mot storbron. När vi svängde mot havet norr om Hemsö fick vi medström av Ångermanälven och strax dessutom sydvind från havet. Rullade ut förseglen och stängde av motorn. Dryga 7,5 knop i halvvind och med älvens fart blev det dryga åtta!
Norr om Storön var vi ute i Bottenhavet och älvens medström försvann, men vi gjorde fortfarande dryga sju över grund. Utanför Högbonden föll vi av norrut och spirade förseglet, varpå farten sjönk till dryga femknop i rullande sjö. Fina bilder på den berömda fyren högt upp på ön. Gippade så snart vi fick bra kurs in bakom Ulvön mot Mjältön och farten ökade igen.
Ankrade mitt i ”insjön” på Mjältön kvart i två. Ja det är ingen insjö, men det trånga och grunda inloppet till den cirkulära baljan ser precis ut som en typisk tjärn och minnesbilden från vårt förra besök 2004 stämde. Bryggorna är enkla flytbryggor med järnrör som förankring, inget som man vill belasta med en tung båt i kombination med nattens lite tuffa vind.
Strax efter tre rodde vi iland och vandrade dom 236 vertikala metrarna och dryga två horisontella kilometrarna upp till toppen på Sveriges högsta ö. Jobbigt värre i värmen. Vatten och några mackor var som väl nerpackat och det var välbehövligt. Mackorna avnjöts under rasten vid toppröset med en vidunderlig utsikt över norra delarna av Höga Kusten upp mot Skags udde där vi såg mörka moln.
Vägen ner var lättare… Vi anlände till jollen helt återställda från uppfärdens vedermödor!
Annika hade tom krafter kvar att ro ut till Moon där det bjöds på förfriskningar medan en spenat/skink- paj lagades i köket.
Efter middagen vid sjutiden kom mörka moln från väster. Vi tog upp jollen och la den över förpiksluckan som vanligt för att kunna vädra trots regn. Sittbrunnstaket upp och strax efter kom det icke föranmälda regnet. Lite pyssel vid matbordet nere i Moon före bingen.

1 juli onsdag   Mjältön – Järnäs   46 sjömil
Molnigt men uppehåll när vi sent omsider klev upp. Frukost i lugn takt. Dagen var ju tänkt som en vilodag i väntan på att nordvinden skulle vrida mot syd i morgon efter lunch. Tänkte gå över till Ulvön och ankra över natt. Men under frukosten konstaterade vi att vinden var frisk och från nordväst vilket borde ge oss halvvind upp efter kusten förbi Skags udde.
Halv elva tog vi upp ankaret och körde ut ur den lilla poolen, hissade fullt ställ och brakade iväg med dikt bidevind i dryga åtta knop. Vi klarade precis att hålla upp för några öar nordväst om Ulvön, innan det var dags att falla av mot Skags udde efter en halvtimma. Resten av dagen seglade vi halvvind, 65 – 95 grader relativ vind med styrka 5-8 m/s och gav oss dryga sju knop hela dagen utom korta stunder när vinden verkade hämta andan och farten sjönk under sex knop.
Vid femtiden hade vi passerat Nordmaling och hittade en vik på norra sidan av Järnäsudden. Rullade förseglen och lovade upp mot vinden för motor. När sjön försvann närmare land tog vi ner storen och svängde in i den stora grunda viken vi hittat på sjökortet. Inte helt perfekt, öppen mot norr, men tillräckligt bra nu när vinden kom över land. Bra ventilation! Och inga vågor duger gott som nattvik.
Annika värmde grillade kycklinglår i ugnen medan motorn tog oss in i viken, både ekonomiskt med ”gratisström” och praktiskt med middag klar strax efter ankaret sitter fast.
Det mulna vädret på förmiddagen ersattes med bara enstaka moln under eftermiddagen och på ankringsplatsen fick vi en fin solkväll med moln i väster efter åtta. Kallare både i luften och i vattnet. Vattnet håller bara 14 grader. Vid midnatt (01.00) var hela horisonten i norr blodröd, om det var i väntan på att solen skulle dyka upp igen eller om det var ”solnedgång” var omöjligt att avgöra.

2 juli torsdag   Järnäs – Ratan   47 sjömil och 2,5 km promenad
Sol och vindstilla när vi vaknade vid åttatiden. Frukost i lugn takt i väntan på att vinden skulle bestämma sig. Bytte tryckvattenpumpen som nu efter frukostdisk bestämde sig för att sluta pumpa. Nygamla pumpen verkar ha problem med tryckbrytarinställning. Stänger av vid för högt tryck, vilket medför läckage. Får köra manuellt tillslag tills vi löst detta nya problem. Manuellt består i att vi slår på strömmen till pumpen bara när vi ska tappa vatten. Tur att brytaren är mitt mellan toa och köket! Det lutar åt att gamla pumpens problem är slitna kol, nu är den rengjord från allt koldamm och vid tillfälle ska den med tryckvaktsproblem demonteras igen. Kanske vi kan få ihop en fungerande pump av dessa två.
Halv tio började det dra och vi tog upp ankaret och hissade en full stor. Körde motor inomskärs förbi Norrbyn med gamla byar/sågverkssamhällen på öarna.
Ut från övärlden, rakt öster ut söder om Umeå, fick vi den nya sydvinden och kunde rulla ut båda förseglen och få full fart. Idag hade vi dessutom medström till skillnad mot igår. Mest hela dagen gav strömmen oss en halv knop extra, viket gjorde att framfarten upp till Umeå ofta låg över åtta knop. Bra eftersom dagens etapp till Ratan var nästan femtio sjömil.
Norr om Umeå var vi tyvärr tvungna att spira pga vindvridning i samband med att vi girade mer mot norr, Farten blev nu bara strax över sex knop. Plattläns är inte effektivt när det blåser under tio meter per sekund med Yankee som bara har samma storlek som vår gamla 37 fotares genua. Men man kan inte bara ha fördelar. Sex knop är inte att förakta, det är komfortabelt om regnet bara håller sig borta…
Molnen jagade oss men regnradarn talade om att regnen höll sig inåt land. Solen försvann sista timmen in mot Ratan, men vi hann både ta ner seglen och förtöja längs den 95 meter långa träkajen utan regn.
Gick en promenad innan vi slog oss till ro för att inte överraskas av regn.
En gästande tysk båt framför Moon var enda granne förutom ett knappt tiotal husbilar. Den tyska båten hade varit uppe i Töre och vänt. Helknasigt rally från tyska kusten som på en vecka ska tillryggalägga sträckan från sydligaste punkten i Östersjön till den nordligaste. Gissa om dom fått gå flera dagar med motor och i övrigt mest haft motvind.
Middag i en lugn och stilla Moon med vind som helt enligt prognosen vred från syd över aktern, till mera nordlig under vår middag.

3 juli fredag   Ratan – Bjuröklubb   37 sjömil   6 km promenad
Regn och frisk nordvind större delen av natten.
Vid frukost var vinden nordvästlig och avtagande, och det hade regnat färdigt efter nattens front.
Gick en promenad på landsvägen mot norr och ner till badplatsen för att se hur havet såg ut efter nattens blåst.  Tillbaka i Moon blev det lunch i väntan på att vinden skulle vrida mot sydväst.
Klockan ett kastade vi loss och gled sakta ut genom Ratans norra inlopp. Grunt och bara två prickar. Vi såg som grundast strax under tre meter även första biten som var helgrund vid sidorna om Moon.
Väl ute på fritt vatten hissade vi storen, vi ville inte ha den uppe när vi sökte oss ut på djupt vatten…
En lite irriterande dyning från norr efter nattens blåst gjorde framfarten lite gungig. Underligt att slöra emot dyning.
I den friskande vinden, SMHI hade kulingvarning, tog snart sydvinden kommandot även över dyningen och vi fick en bra resa. En ren slör för babords halsar med dyning så småningom på styrbords låring. Östersjön är tydligen lite speciell när det gäller vågbildning!
Efter några timmar vred vinden ytterligare mot sydsydväst och vi spirade för att hålla fart. Tyvärr fortsatte vinden att vrida varför farten gick ner under plattläns. Men vinden friskade och vågorna blev högre och brantare än vi sett tidigare. Var tvungna att använda centerbordet för att minska rullningen och risken för gipp. Trots centerbordet gjorde vi nu dryga åtta knop i surfarna och över sju i medelfart.
Passerade fyren Blackkallen och girade femton grader mot väster. Den fördelaktigare vindvinkeln gjorde att vi kunde dra ut kuttern som stagsegel och lyfta centerbordet. Vågorna blev än brantare och farten ökade – i dom värst surfarna tangerade 9,6 knop!! Det var verkligen en snabb segling torts läns. Men när man tittade bakåt var det inte ett håll man ville vara på väg åt. Bidevind emot den sjön var inte en attraktiv tanke!
Regnmolnen började torna upp sig in över land och drog efter hand ut över havet. Den höga farten bidrog till att vi höll regnen bakom oss och seglade oftast i solsken med en dramatisk himmel bakom och väster om oss.
Målet för eftermiddagens segling var Bjuröklubb och dess gamla lotshamn. Vid sextiden närmade vi oss udden som är punkten där kusten ändrar riktning från nordost till nordväst. Rullade Yankeen och tog ner spirbommen för att fortsätta med bara kutter och full stor bidevind runt udden. Nu kom vinden helt över land och var beskedligare i styrka, men när vi passerat fyren kom vinden åt tvärs över bukten väster om själva Bjuröklubbsudden. Vi lovade upp i vinden och tog ner seglen för att köra motor den sista korta sträckan till lotshamnen. Tyvärr såg vi en mast i den lilla hamnen och förkastade alternativet. Fortsatte i riktning mot botten av den stora bukten, men närmare hamnen trodde vi oss om att kanske få plats bakom segelbåten. Gick närmare för att kolla, men pålandsvind och hamnöppning parallellt med land gjorde det svårt att se in och fortfarande kunna vända ut från land. Gick så nära vi vågade och vände sedan för att gå in i hamnen efter en sväng tillbaka ut mot bukten.
Det fanns inte tillräcklig längd bakom segelbåten och att hinna vända upp mot den starka vinden på den korta sträckan bakom den L-formade entrén var lite nervpirrade. Tvärbroms och sen fram med fullt roderutslag löste problemet, men visst en bogpropeller hade inte varit i vägen. Naturligtvis var det en babordsgir, vilket inte underlättas av att propellern drar åt ”fel håll” på back för att underlätta gir mot babord.
När vi väl fått fast fören började ett ”knyppelarbete” för att få Moon förtöjd. Först med aktern ut förbi L- delen för att sen flytta fram den lilla segelbåten som ”naturligtvis” låg förtöjd ”mitt på” kajen. Efter det fick Moon precis plats längs kajen. Träffade en bilburen man som berättade att segelbåten lämnats av ett gäng ungdomar för en dryg vecka sedan trots att det uttryckligen står att hamnen inte får användas för längre stopp.
Klockan var väl efter sju när vi förtöjt, inte illa med tanke på att vi inte lämnat Ratan förrän efter ett. Nu kunde vi ägna oss åt lite matbestyr nere i Moon där det var nästan tyst tack vare en tät pallisad på kajen som skyddande mot vinden och vågorna. Efter en enklare middag gick vi en promenad upp till fyren med fin utsikt över Bottenviken och skärgården väster ut mot Skellefteå. På tillbakavägen talade vi med ett gäng som bokat bastun i hamnen, men vi var för trötta för att acceptera inbjudan.
Senare stördes vi inte av deras ”oljud” när dom hoppade i hamnbaljan tre gånger under kvällens bastande. Temperaturen i havet är bara 14 grader, men inne i vår lilla bassäng är det 16.

4 juli lördag   Bjuröklubb   promenad 6 km
Regn och nästan vindstilla under natten. Tidig morgon kom en motorbåt och förtöjde utanpå Moon, efter att först ha ankrat med stäv mot kajen. Annika gick upp och flyttade några fendrar så dom kunde ta upp sitt ankare igen och ligga mot oss. Dom var på väg söderut men gav upp på grund av den branta dyningen, något vi efter gårdagens surfande har full förståelse för.
Frukost i sakta mak. Väderprognosen för helgen är regn och nordlig vind. Perfekt att ligga i en gratishamn, visserligen utan ström, med bra promenadmöjligheter och gott allvädersskydd i väntan på att nordan ska vrida. Efter lunch och de värsta regnen gick vi en promenad till den gamla byn med sitt fiskarkapell.
På vår promenad mötte vi en ensam luggsliten ren på väg ut på halvön. Renen stod och betade i slänten ner mot hamnen när vi kom tillbaka. En tysk segelbåt kom från söder och la sig utanpå motorbåten vi hade vid vår sida. Han var imponerad av renen och tyckte det var ovanlig turistservice
Motorbåten gick innan middag och vi förhalade tysken och la honom sedan mot vår sida.
Sent efter middag kom en svensk segelbåt som deltagit i det tyska rallyt till Töre. Dom var frusna och blöta. Dom förtöjde framför tysken, mot oss och den lilla segelbåten framför oss. Nu är det fullt i hamnen, nästan.

5 juli söndag   Bjuröklubb – Skelleftehamn   17 sjömil   Promenad 5,5 km
Regnet upphörde under efternatten men hård nordvind under tidiga morgontimmar. Bara en svag nordan och soligt när vi klev upp vid niotiden. Planen var att vänta ut nordan tills sydvinden startar nån gång efter lunch.
Tysken vid sidan av oss gick vid elvatiden och just som den svenska segelbåten skulle gå kom en motorbåt. Med lite väntan kunde dom förtöja mot oss och gå upp till kaféet och luncha, en familj som ”leveranskörde” sin nyköpta båt från Kalix hem till Stockholm. Hela familjen hade åkt tåg upp till Luleå. Vilket projekt!
Vinden vände medan vi åt lunch och strax kom familjen från kafé besöket och körde vidare mot Umeå. Vi gjorde oss klara för segling mot Skellefteå. Lite pyssel för att krångla oss ur den lilla hamnen, men strax var vi ute och kunde svänga runt mot mål. Vinden var visserligen i rätt riktning men alldeles för svag för att ge någon som helst fart i den kvarvarande dyningen från norr. Full stor och motor blev lösningen hela vägen in till hamnen.
Förtöjde i den totalskyddade båthamnen som har en flytbrygga för sjöräddningen och gästande båtar. Man ska använda häckankare, men den tomma brygga gjorde att vi fick ligga längs. Hamnkapten hade några platser med korta Y-bommar inne bland dom lokala båtarna, men med prognos om hård nordost måndag morgon kändes det inte som ett bra alternativ.
Efter en öl i vår soliga sittbrunn började en frisk sydostvind dra. Hade vi bara haft tålamod hade vi flugit fram dagens sjutton sjömil! Men då kanske vi inte kunnat förtöja så enkelt och säkert som vi kunde i nästan vindstilla förhållanden. Det är som vanligt, inget är varken bara bra eller bara dåligt!
En promenad till lokala butiken gav oss kvällens middag, en marinerad entrecote till extrapris. Fyra gästsegelbåtar kom in under kvällen och dessa placerade hamnkaptenen bland Y-bommarna varför vi fick ha ”vår” långa flytbrygga för oss själva. Om det blåser upp i morgon är det skönt att inte ha någon i lovart med ankare.
Efter middag var det skönt att gå till kojs i en lagom varm båt.
Planen är att vänta ut vädret och sen fortsätta genom Luleå skärgård upp till Töre.

A&B