Vecka 22 27 maj – 2 juni 2019 Papa Stour – Kirkwall 137 sjömil

27 maj måndag Papa Stour
Lite vind och regn under natten men nästan solsken när vi vaknade. Prognosen för Fair Isle är inte bra under början av veckan, varför vi tar det lugnt med en liggdag i denna helskyddade lagun med utsikt mot ön Foula femton sjömil ut till havs.
Efter frukost tog vi dingen, som låg kvar i vattnet bakom Moon, in till land. Nu var det en promenad in till “byn” och viken med färjeläget som stod på programmet. Massor med får och fåglar men inte en människa. Kändes som siste som lämnade ön låste och kastade bort nyckeln! Visserligen måndag förmiddag och utanför turistsäsongen. Flera av de få husen var delvis raserade, bara stenväggar och stengavlar var kvar. Andra hus såg ut att ha blivit sommarstugor. Men storspov, tofsvipa, kärrsnäppa m fl såg vi bland alla får.
Tillbaka i Moon blev det dusch och lunch i det kalla, men mellan regnskurarna, soliga vädret. Vi kan inte nog understryka att vädrets makter är styrande för våra aktiviteter.
Förra gången vi var här kunde vi på helt lugnt vatten besöka en ö utanför med två grottor som korsade varande inne under ön, och vi kunde också med dingen ta oss genom grottan som korsar en hel udde på själva Papa Stour. Då 2000 mötte vi senare en lokalbo som under alla år inte lyckats ta sig genom grottan. Det ska både vara lugnt (ingen dyning som då slår i taket) och lågvatten.
Eftermiddagen pysslade vi inomhus med web, läsning och kantning av den tillklippta salongsmattan.
Lax till middag.

28 maj tisdag Papa Stour – Scalloway 22 sjömil
Efter en lugn förmiddag med lite skurar och kulingvindar mellan varven lättade vi med sikte på Scalloway. Det blev bra segling halvvägs och vid 16-tiden parkerade vi vid båtklubbens gästbrygga där det låg en charterbåt vi sett i färjeviken på Papa Stour. Ingen var ombord men snart kom ett helt koppel av folk, dom var 6 gäster plus kapten i en 43 fots segelbåt. Strax efter kom en representant för båtklubben med lite information och ville ha betalt. Prisnivån var acceptabel och klubben hade dessutom tvätt och tork. Vi körde igång en maskin och gick sen en bytur. Kvällen hade börjat så en lokal öl satt fint i hotellets bar. Där kom vi i snack med ett par från Florida som smorde kråset med musslor och hummer. Dom hade i sin tur träffat fler turistande amerikaner som förlagt ett par dagar på Shetland efter att ha sett den populära kriminalserien som utspelar sig i Lerwick med omgivningar. På väg från puben kikade vi in på dom båda små matbutikerna och blev inte särskilt imponerade. Vi behövde fylla förråden lite mer än vad som bjöds och planerade för en busstur till Lerwick under morgondagen.

29 maj onsdag Scalloway – Voe of North Houss 10 sjömil
Efter en lugn natt vid den stabila flytbryggan gjorde vi en sakta start och lokaliserade busshållplatsen som låg bara hundra meter från bryggan. Klockan 11 knackade vi på Trinda med Marianne vid rodret i Lerwicks hamn. Hon hade gjort en tur upp till Baltasund och tillbaka sedan vi sågs för en vecka sedan. Medan vi satt och pratade om ditt o datt bestämde vi oss för en busstur ner till sydudden och Marianne hakade på. Sagt och gjort gick vi till busstationen men på vägen gick Marianne in på ett av företagen hon kontaktat för att får hjälp att sy en söm på förseglet. När hon nu stod på tröskeln svarade dom att jo dom kan hjälpa till och ville då ha seglet säckat för att hämta redan under eftermiddagen varför hon backade om bussturen. Vi gick till bussen men kom också på bättre tankar, skippade sydudden och gick till matbutiken istället.
På så vis var vi tillbaka i Scalloway och Moon lagom för en promenad genom byn till borgruinen och museet innan vi på sen eftermiddag kastade loss och motrade till en lugn ankarplats, trodde vi…
Direkt när vi stängt av motorn började letandet av var ljuden kom från. Det liknade ljud vi hört, många gånger orsakade av bottenlevande djur, men här i dessa kalla vatten verkade det inte stämma. Det var dessutom ett grundljud kompletterat med ett kort högre ljud som återkom med tämligen jämna mellanrum. Vi blev inte kloka på var ljudet kom från men vi misstänker att fiskodlingarna i närheten var boven i dramat.

30 maj torsdag Voe of North Houss – Fair Isle 33 sjömil
Ljudet störde vår nattsömn och trots tidigt vaknande blev klocka plötsligen nästan nio innan vi kom iväg till Fair Isle i ett strålande solsken och precis lagom vind, dessutom från rätt håll. Alla segel var snart satta och vi gled söderut mellan fiskodlingar och några öar innan vi nådde havsdyningen. Moon uppskattade motorfriheten och red iväg fint över ett lite oroligt hav. Fort gick seglingen och det är lite speciellt när man kan se ön man ska till på en halv dagsetapps avstånd. Både för att vädret var så klart, men också för att öarna är höga.
Fair Isles hamn är liten, väldigt liten, men har en ordentlig kaj och är bra skyddad. Problemet under sommarmånaderna är att det blir fort fullt. Vi hade turen att komma in till en tom hamn och knöt fast vid kajen där vattnet just var som lägst. Vi skulle upp 1,2m till kvällen. På väg in till hamnen hade vi sett ett segel närma sig från norr och snart kom en svenskflaggad segelbåt in men Per och Klas ombord i Göteborgsbåten Strawberry. Under en angörare i Strawberry kom en kille och förklarade att vi måste flytta temporärt till färjans plats för det skulle komma in en båt som behövde resten av kajen. Kul sa vi och flyttade med vetskap om att vi behövde flytta igen innan färjan skulle komma klockan åtta. Efter flytten till färjeplatsen tog det inte lång tid innan vi hade ytterligare en segelbåt i bredd. Där låg alltså Moon mot kajen, sen Strawberry och sist nykomlingen, ett franskt par i en RM1200.
En stund senare kom den stora båt som vi fått flytta oss för, en norsk 22m lång galeas Loyal, ägd och skeppad av en norrman. Med ombord fanns 18 gäster och 4 besättning. Vi såg dom lägga till och då det nästan var två timmar kvar till färjans ankomst passade vi på att sträcka på benen med promenad till norra fyren med sitt imponerande foghorn. Per och Klas hängde på och vi hann precis tillbaka för att hinna flytta innan färjan kom in. När allt lugnat ner sig låg vi på Loyal med Strawberry vid vår sida. Fransoserna fick plats på färjan. Varken färjan eller Loyal ska röra på sig i morgon

31 maj fredag Fair Isla – Otterswick, Sanday, Orkney 35,7 sjömil
Lite rulligt i hamnen under natten. När vinden la sig igår kväll gick lite dyningen in trots att dyningen låg tvärs hamninloppet.
Efter frukost gick vi en lång promenad över ön till sydsidan. Massor med fågelfällor för ringmärkning, men dom verkade dåligt underhållna, lite som om verksamheten stannat av.
Fågelobservatoriet med pub och övernattningsmöjlighet brann ner till grunden nu i tidig våras och resterna var sorgliga att se. Inga uppgifter om när eller om det ska byggas nytt. Viss upprensning efter branden pågick, om än i liten skala.
Tillbaka i hamnen letade vi oss upp på höjden nordost om hamnen där alla lunnefåglarna håller till. Vi kunde sitta på gräset och fota fåglarna på nära håll medan dom bestämda sig för var och med vem dom skulle sätta bo.
Efter lunch beslutade vi oss för att utnyttja den ostliga kulingen och dra till Orkney. Nästa möjliga vindfönster såg ut att dyka upp först på söndag/måndag. Fair Isle i regn och lite rullig hamn i flera dagar var inte helt lockande. Det var dessutom två kryssningsfartyg anmälda för lördagen…(dom ligger ute på redden och kör in folk i “livbåtar)
Strax före ett var vi i väg, en halvtimma efter Strawberry lämnat vår styrbordssida. Hissade en revad stor alldeles utanför hamnen i lä av lunnefågelkolonins berg. Därefter gick vi runt nordvästkusten med flera fullsatta havsulekolonier. Verkade nästan var fler sulor än vi kommer ihåg från Muckle Flugga. När vi väl kom fria från Fair Isla’s fallvindar blev det full fart mot Orkney med revad stor och fulla försegel.
Vinden stabiliserade sig runt strax syd om ost och liten kuling som under eftermiddagen ökade till kulingstyrka. Moon svarade med att logga runt åtta knop hela tiden men fart över grund blev lite varierande beroende på med och motström. Regnet började drissla nån timma ut från Fair Isle och höll på hela tiden tills vi ankrade.
Angöringen av Orkney blev ett riktigt upplopp! Två knop emot och kuling i ryggen! Vilka vågor vi surfade fram i. Moons skrov kom verkligen till sin rätt under denna etapp med mycket underliga vågor hela vägen på grund av stark vind och växlande strömmar. Det var en trött och blöt rorsman som var glad att ankaret satt vid första försöket och att Webaston stått på sista timman innan ankring.
Ankringsbukten är stor med sjölä mot dyning från allt utom nordostlig vind. Det är långt till dom långgrunda stränderna i dom övriga väderstrecken varför vi har en hel del vindvågor från vinden som under kvällen mojnade och på en timme vred till väst.

1 juni lördag Otterswick – Papa Sound, Stronsay 19 sjömil
Sov bättre än på Fair Isla trots den lite utsatta ankringsplatsen. Västvinden från i natt ökade successivt och från morgonen hade vi nästan liten kuling. Vindvågorna blev trots allt bara en dryg halvmeter varför Moon rörde sig rätt stillsamt. Full fart på värmen innan frukost, dels för att värma en under natten utkyld båt och dels för att torka kläder från gårdagens segling.
Regnet upphörde under förmiddagen och en blek sol tog över huvudrollen. Men prognosen för närmaste vecka ser inte bra ut, motvind och mycket regn.
Efter studie av sjökort, vindprognos och strömmar lättade vi ankar och gav oss iväg medsols runt Sanday, som verkligen gör skäl för namnet. Vilka sandstränder, stränder som vi fick tillfälle att beundra länge på grund av kraftig motström. Vi visste att vi skulle ha motström i första sundet mot öster. Men längs havskusten mot öster borde vi haft medström söder ut, trodde vi. Nu bar det sig inte bättre än att vi hade fem knop emot som mest, trots att sundet söder om Sanday som hade västgående ström. Ibland förstår man inget! Detta innebar att vi inte skulle hinna fram till sundet och vidare ner mot Kirkwall innan det verkligen blev motström.
Vi tog skeden i vacker hand, även om det kändes motigt, och stannade i Papa Sound där vi ankrade strax före fem. Hela eftermiddagen var solig och klar medan den starka västvinden la sig och övergick i sydvind vid tretiden, tre timmar tidigare än prognosen, och det började regna. Det var inte bara strömmarna som var emot idag.
När vi ankrat och börjat med middag la sig vinden och vi fick en hellugn natt, dock med en del regn.

2 juni söndag Papa Sound – Kirkwall 17 sjömil i regn och liten kuling
Vaknade till en regnig morgon när ostsydostvinden började dra.
Gårdagskvällens tidvattenstudier gav oss en förmiddagsstart öster ut och medsols runt Stronsay. Men då var det sydvind i prognosen. Nu med ostsydost var det ändrade förhållanden och vi fann en “smitväg” över grunt vatten bakom en liten ö för att undvika motströmmen i sundet väster ut.
Frukost och upp med ankaret i regnet. Körde förbi det grunda området som faktiskt gav oss lite medström istället för två emot ute i sundet på andra sidan om den lilla ön. När vi kom igenom passagen och kunde styra ner mot Kirkwall hissade vi på i den nu rätt starka medströmmen.
Full fart med strömmen från styrbords sida i mycket varierande styrka. Det är ett himmelrike med GPS i såna lägen. För att komma framåt med rätt kurs över grund (COG) fick vi ibland styra tjugo grader syd om COG och ibland när strömmen vände upp till fyrtio grader norr om COG, 60 graders riktningsändring!
Lägg till att detta gjordes i disig dimma med full fart på Moon genom vattnet. Nästan hela tiden gjorde vi mer än åtta knop genom vattnet. Varför den lokala rapport vi hörde på VHF inte pratade om kuling är lite svårt att förstå. Halv tolv förtöjde vi i Kirkwall marina och regnet slutade nästan.
Strawberry låg redan på bryggan sedan igår och Per kom ut och tog våra linor.
Efter lunch gick vi tillsammans med Klas och Per till Highland Park, ett måste för en whiskyvän.
En timmas undervisning om alla finesser som ska till för att en Highland Park ska bli den speciella Orkney whisky den är. Fullärda och med en flaska i bagaget återvände vi till Moon för en välbehövlig dusch.
Efter vi ätit lammshank, inköpt i Scalloway, kom Per o Klas tillbaka från fish and chips på stan och vi pratade om att gemensamt hyra bil på måndagen. Regnutsikten var inte den bästa men acceptabel. Men medan snacket pågick och väderprognoserna studerats för dom följande dagarna konstaterade Per o Klas att dom ska/måste dra tillbaka mot Norge under morgondagen. Så här är det när livet till stor del styrs av vindarna.

Annika & Björn