Vecka 23 4 – 10 juni 2018 St Andrews, New Brunswick Kanada – Sollows Rock, Yarmouth Nova Scotia 111 nm

4 juni måndag St Andrew – Haggertys Cove, New Brunswick Kanada 26 nm
Sol och en frisk bris från nordost rakt in i hamnen när vi vaknade.
Frukost innan vi tankade vatten, slängde sopor och betalade hamnavgiften. Kastade loss alldeles före nio för att ha tidvattnet med oss ut. Vind rätt i nosen medförde motorgång över fjärden och genom sundet ut mot havet. Medströmmen genom sundet förbyttes i motström, för nu mötte vi vattnet ut från Bay of Fundy. Vi ankrade i en skyddad vik för att vänta på tidvattnet, duscha och äta lunch innan vi vid halv två fortsatte utefter kusten upp till John och Cheryls hus.
John hade fått låna en boj från en kompis som normalt har sin stora lobsterbåt liggandes där. Nu under högsäsong använde han istället den närmaste hamnen för att lättare få iland all hummer till uppköparna i hamnen.
Vi passerade utanför huset och bakom nästa udde svängde vi in i Haggertys Cove där John stod och visade oss bojen.
Gjorde klart skepp och rodde sedan in till stranden där fick använda en anordning med en kontinuerlig lina för att dra ut dingen från stranden så att den fortfarande var i vattnet vid lågvatten.
Därefter bilen till deras nybyggda hus.
Efter husesyn blev det lite välkomstdryck med tilltugg efter att Annika satt på en stor maskin med tvätt.
Senare lite mat innan John vid niotiden körde oss tillbaka till Moon. På stranden var det bara att dra in dingen och ro ut. Inget lyftande alls och ingen motor då John lämnat den på service åt oss.
Regnet som var förespått började på minuten enligt prognosen just som vi satt oss i bilen efter ankomst till bojviken, men blev mest bara drissel efter en lite intensivare start med hagel. När vi kom tillbaka till dingen var det nästan uppehåll.
Refleksen brann på sparlåga nere i Moon och gav en lagom temp. Vi nöjde oss med en kopp varmt kokat på Refleksen innan läggdags.

5 juni tisdag Haggertys Cove
Tisdagens utlovade starka vind och mycket regn blev inte mer vind än vanligt och regnet bara lite från och till
men gråmulet och vind in mot stranden. Vi var glada att vi planerat en dag i båten och inte behövde ro in, dvs sen ro ut mot vågorna. John och Cheryl hade andra åtagande idag vilket var perfekt timat för oss med tanke på innesittarvädret.
Vinden, det vill säga vågorna, blev aldrig besvärliga dels på grund av att det inte är mer än en knapp sjömil tvärs över viken och dels för att vinden inte blev så stark som annonserats. Moon vakade fint och med boj istället för lång kätting till ankaret seglade låg Moon stilla utan att segla fram och tillbaka så som en långt kättingen tillåter. Bekvämare nere i båten eftersom man slipper skiftet i vågriktning när Moon ändrar riktning i vändningarna.
Städade och stuvade om för att förbereda Moon för Berits ankomst nästa vecka. Det blir gärna förråd av utrymmen som inte används.
Under eftermiddagen la sig vinden helt och vågorna försvann på nolltid. Havsdyningen kommer inte åt vilket innebär att när vinden försvinner gör vågorna det också nästan samtidigt. Regnet ersattes med drissel från och till resten av dygnet.
Väldigt tyst och lugnt omkring oss. Alla hus uppe på stranden verkar vara sommarhus och här är definitivt inte sommar ännu. Till skillnad mot Europa, där våren är tidig och juni normalt en varm månad, är sommaren förskjuten mot det vi normalt kallar höst. Varmaste månaden i Maine och Kanada är augusti och in i september. Vi har 9 grader i vattnet och ner till nästan frost på nätterna! Men när solen tittar fram och det inte blåser från norr är det sommar.
När vi kör med Moon i motvind mot norr hjälper det inte med mössa! Det blåser iskall nordanvind tvärs igenom våra flismössor. Är det sedan dimma blir allt väldigt fuktigt och genomkallt. Varför vill man då till dessa områden?
Utmaning med väder och vind är en orsak, men i första hand är det naturen och djurlivet som lockar.
Vi har ju dessutom ofta beklagat oss över hur svårt det är att leva med för hög värme och för stark sol. Kylan är oftast, om den inte är extrem, lättare att handskas med, särskilt nere i båten som blir mera “ombonad” när Refleksen skapar ett perfekt klimat. Lagom varmt och lagom torrt. När det regnar mycket är vi vaksamma och har koll på de få ytor som kyls av regnet och kan ge kondens.
Till kvällen var det mesta undanstuvat, inklusive gårdagens stora tvätt, och vi kunde laga middag i en inte upp och nedvänd båt.

6 juni onsdag Haggertys Cove
Lugn natt utan regn eller vind men helmulet. Sov som stockar till tidig morgon. Björn märkte inte ens att grannbåten, en stor hummerfiskebåt, startade och gick vid sjutiden. Han är van vid att ha en annan hummerfiskebåt på “vår” moring, men idag tog han det nog väldigt tyst och försiktigt med varvtal och propellerpådrag.
Strax efter tio letade sig en sol fram genom molntäcket och vi började planera för landgång efter lunch.
Efter lunch rodde vi iland och John kom med bilen för att ta oss till en närliggande “spårcentral”. Lite som vi har hemma fanns här en bra karta över de olika leder man kunde vandra i provinsparken. Vi parkerade lite längre bort och startade vandringen över den flacka stranden som nu vid lågvatten var enorm. John berättade att när tidvattnet kommer tillbaka försvinner stranden fort på grund av den flacka lutningen. Inte ovanligt att folk glömmer faran och blir duktigt blöta.
Vidare upp och ut på den stora halvön som parken består av. Inte vad vi vanligen kallar park, utan ett orört skogsområde med delvis plankförstärkta stigar. Långa sträckor gick stigarna utefter kustlinjen med bedövande utsikt i det nu kristallklara vädret. Andra delar av stigen gick i tät skog eller över, vad vi skulle kalla, högmossar där man bara väntade på att en älg skulle dyka upp. Väldigt mycket “hemmakänsla”. Älgarna kommer till mossarna under kalvningen berättade John, annars är det mest rådjur under resten av året.
Efter nästan två timmar var vi tillbaka vid bilen och John körde några olika slingor så vi skulle få en uppfattning om hur det såg ut när området hade mer sysselsättning. Butiker och en konserveringsfabrik fanns inte längre.
John och Cheryl har alltså flyttat tillbaka till Johns uppväxtområde där hans släkt levt i många generationer.
Efter denna intressanta inblick i nutidshistoria åkte vi förbi reparatören av småmotorer. Vår snurra var inte färdig, men han hade lyckats få isär alla fastkorroderade delar utan skador och de delar som beställts var levererade.
Vi har nog varit lite väl snåla med tillsyn/underhåll på vår snurra. Den har ju fungerat så oförskämt bra tills bara senaste månaden. Fyra år med saltvatten sätter uppenbart sina spår. Förmodligen kommer vår brist på underhåll att kosta en del!
Efter denna “heldagsutflykt”, avverkad på en eftermiddag, körde vi hem till huset där Cheryl hade dukat en god plockmiddag med en massa delikatesser. Lite datorpyssel blev det också när John och Annika gick igenom en massa lagrat material som kanske kan komma till nytta/glädje.
John körde oss tillbaka till vår vik och vi rodde ut till Moon. Fortfarande absolut ingen vind och spegelblankt vatten kring Moon. En kopp varmt och en film före sängdags.

7 juni torsdag Haggertys Cove
Dimma när vi vaknade strax före sju. Idag hörde vi båda vår hummergranne. Men han är väldigt försiktig med gaspådrag, antingen med omtanke om oss eller den icke uppvärmda motorn. Vi har träffat honom och är nog rätt säkra på att det är både och som gäller. Vi fick ett väldigt trevlig och vänligt intryck av honom under det korta tillfället i måndags när han visade oss hur man knyter fast dingens lina i den kontinuerliga linan som man drar ut/in jollen med. Inte helt enkelt att knyta fast på en spänd lina och man vill ju inte att dingens lina ska kana eller lossna.
Frukost och sen lite skrivarbete innan John och Cheryl kom och hämtade oss strax efter nio för dagens heldagsutflykt. Tiden bestäms av tidvattnet. En del platser vi skall besöka kräver lågvatten.
Annika försöker reda ut vad Navico, våra nav-instrument, har hittat på med senaste uppgraderingen av appen i paddan för Wifi till plottern. Vår plotter är inte uppgraderad och fungerar och den gamla paddan med gammal app fungerar också, men den sen igår uppdaterade paddan får inte kontakt med plottern. Hittills har dom svarat “god dag yxskaft”! Utredning pågår.
När vi rott in med jollen åkte vi först till “reversing fall” i St John. Det stora vattnet med St John river mynnar i St Johns hamn och skapar en spektakulär fors vid både ut och ingående vatten. Man kallar det fall här och det var precis vad vi noterade på en bilresa i Skottlan för många år sedan. Vi såg en skylt om ett fall och svängde in för att köra nån mil till fallet som visade sig vara en beskedlig fors.
Reversing fall i St John var dock en ordentlig fors och sägs likna ett fall vid spring tide. Vi var några timmar efter högvatten och fick bara se utforsande vatten utan något egentligt fall. Det kanske mer fascinerande är att man kan passera detta fall/fors vid slack. Segelbåtar med hög mast måste passa på vid slack lågvatten för att komma under broarna.
Efter lite fotande vid forsen åkte vi till Costco och storhandlade. Därefter blev det lunch på lokal innan vi åkte en lång tur på halvön mellan St John river och Kennebeckasis river. Först en färja över K-river och sedan en lång trevlig tur på halvön i ett helt annorlunda landskap med lantbruk och en del boskap. Löven har kvar sin första vårgrönska och syrenen blommar överallt. Vi har verkligen följt våren norrut. Ska man ha semester mellan “Hägg och Syren” är en segling längs Nordamerikas kust på våren ett sätt att få en lång semester. Ska bli intressant att notera var vi har vår första utblommade syren! Men det är kanske så att vi kommer norr om syrenens växtgräns innan den blommat ut.
I sydväständen av halvön tog vi en annan linfärja över St John river illbaka till “fastlandet” och St John för ytterligare en handlingssväng, denna gång på SuperStore, en kedja vi nyttjade när vi övervintrade på Vancouver Island. Här var det inte riktigt samma sortiment, men några bekanta varor fann vi.
Tillbaka på vår lilla strand lastade vi av alla varor och fyllde dingen. Det var knappt att vi fick plats att paddla ut till Moon, som nu gungade en hel del i dyningen. Det har blåst sydväst hela dagen, en vind som inte kommer in i viken men nu mot kvällen när vinden falnar kryper dyningen runt. Med centerbordet nere blev det lite bättre, men när man är bortskämt med en båt som ligger stilla är det lite enerverande med rullning i olika riktningar när Moon vrider sig utan uppriktande vind. Efter en timmas stuvande och alla varor rensade från onödigt förpackningsmaterial var det dags för dusch innan salladsmiddag framför en film. Läggdags relativt tidigt efter en lång dag och lite rullig båt.

8 juni fredag Haggertys Cove
Hela natten var lite gungig och Annika sov dåligt. Lite knepigt att vi är mer besvärade av vågor som kommer från det vindskyddade hållet, medan tisdagens blåsning tvärs över viken gav oss en “lagom” chopp som inte störde alls.
Frukost och sen ringde John och berättade att han var på väg mot vår vik efter att ha hämtat upp vår nyservade utombordare. Verkligen bra service i den här viken!!
Sjösatte dingen och paddlade iland med allt skräp från gårdagens handling, en annan del av servicen!
Lastade ur motorn och satte den på akterspegeln. Vädret var sådär med regn hängande i luften så vi bestämde att inte åka nån biltur idag utan jobba i båten och träffas senare på eftermiddag för gemensam middag.
Vi, dvs Annika, startade motorn på första rycket och det lät väldigt mycket mer förtroendegivande än sista veckornas ljud från motorn. Gick tom på tomgång med ilagd växel trots inte helt varmkörd. Detta blir nog bra. Vi vet att vi misskött motorn och fick nu betala, men egentligen inte mer än om vi servat den varje år. Men vi hade nog tur att inget gick sönder när motorn demonterades. Korroderat aluminium är inte att leka med!
När vi kom ut till Moon tog vi en tamp till en av pråmarna som är förtöjd, så att vi kan få Moon mer vinkelrätt mot dyningen som i det fortsatta vindfattiga vädret kryper runt udden. Mycket mer komfortabelt när Moon bara rör sig lite i längsriktningen.
Innesittarväder med lite skriv och planeringsarbete. Väderprognoserna är inte riktigt roliga. Vi ska härifrån segla mot sydost för att komma runt Nova Scotias sydudde och sedan mot nordost och Halifax. Sträckan över Bay of Fundy till Nova Scotia har stark sidström, antingen in eller ut ur Bay of Fundy, och det ger i hög dyning väldigt knepig sjö om dyningen är emot strömmen. Det är drygt sextio sjömil över, så hur vi än gör lär vi få ström mot vind på någon del av sträckan. Nanny fick vågor in i sittbrunnen från läsidan på grund av den knepiga sidsjön som fick Nanny att rulla och dom branta ström mot vindvågorna kom högt in på läsidan.
Berit, vår återkommande gäst, kommer till Saint John på tisdagskvällen och det “låser” planeringen en del. Men om det blir för tokigt kanske vi seglar över tidigare och hon får ta bussen runt Bay of Fundy till Halifax. Seglingsplanering styrs nästan helt av vädret om det blåser.
Vid fyratiden tog vi dingen iland efter att först ha tagit tillbaka vår “antirullina”. Känns inte bra att ha extralinor när man lämnar båten och inte riktigt vet vad vinden gör medan man är borta.
Motionspromenerade hela vägen till John och Cheryls hus där vi först satte oss i deras två stolar nere vid stranden för att komma ner i temperatur och klara inomhustemp utan att koka över. Vi fick en trevlig kväll med god mat, dryck och mycket snack. Vi hade planer på att gå hem, men det hann bli helmörkt innan det var dags. Vi är på landet så gatljus finns men inte precis överallt.
John körde oss hem och vi kunde starta vår nyservade utombordare och smyga ut till Moon som nu låg och rullade utan styrlina. Satte tillbak linan som riktade upp Moon mot den lilla dyningen och världen slutade rulla.

9 juni lördag Haggertys Cove
Lugn natt och sol från en klarblå himmel när vi vaknade. På grund av ändrade vindutsikter för kommande vecka planerar vi för avfärd i morgon så det blev det färskvaruhandling idag istället för på tisdag.
Efter frukost gjorde vi klart för att åka in till stranden och möta John för vidare färd till St George. Varför så många platser heter sankt har tydligen att göra med den franska tiden och katolicism. New Brunswick är granne med Quebec som “folkomröstade” för att bli en självständig fransktalande “koloni” till Frankrike, men det visade sig att Frankrike inte ville ha med dom att göra! Detta var efter DeGaulles tid.
Vi tog dingen iland och promenerade ut till huvudvägen för att möta John där istället för på “vår” strand. Måste passa på motionstillfällena. Handlingssvängen var också lite sightseeing i ett område vi inte besökt. Vi hörde att blåbärsskörden är helt spolierad för odlare en bit in i New Brunswick på grund av förra veckans frost ner till minus fyra grader. Blåbärsodling är stort i Kanada. Vi ser massor av stora fält, bl a ett gammalt flygfält med väldigt lågt växande blåbärsbuskar. Hela fältet är rödbrunt då bladen inte blivit riktigt gröna ännu och blommorna som är rosa. Framåt sommaren är fälten helt blå, för att senare bli rödbruna igen när löven får höstfärg. Fälten skördas manuellt med stora bärplockare.
Tillbaka i Moon med ett nytt lass varor stuvade vi och sedan var det dags för en lite försenad lunchsallad.
Biminin, vårt soltak/regntak över sittbrunnen fick ny impregnering i det torra och soliga vädret. Det har börjat fukta igenom när det regnar kraftigt. Ganska ok efter fyra år, varav de två första i tuff tropiksol och sedan mycket regn i Alaska och BC
Vid femtiden tog vi dingen i land för att promenera till John och Cheryl för sista kvällen tillsammans. Dagens meny var givetvis hummer och vi hörde när John i förrgår beställde av vår granne sex styck humrar. Det föll oss inte in att fråga vilka fler som skulle komma och det visade sig att John beställt två till oss var. Dvs Cheryl åt inte gärna hummer varför vi hade två 800 grammare per person. Vi började mumsa hummer och åt och åt men vi båda klarade inte Johns tempo utan nöjde oss med en var. John hade gladeligen tryck i sig tre om han nu inte blev så generad över att sitta och äta medan vi tittade på. Det slutade med att vi fick en med oss och John sparade en till söndagen.
Humrarna kokades i saltat vatten utan kryddor och serverades med smält smör. Vi hade med oss hemgjord hovmästarsås som vi i stort sett fick vara ensamma om. Med på bordet fanns också potatissallad och kålsallad och John drack rödvin till sina humrar – vi höll oss till vitt vin. Traditioner är olika och smaken likaså.

10 juni söndag Haggertys Cove – Sollows Rock, Yarmouth Nova Scotia 85 sjömil
Vi vaknade med solen och fortfarande mätta efter gårdagens hummerfrossa. Vid sextiden gjorde vi klart skepp och släppte bojen vi lånat under veckan. Ingen vind och helt platt vatten dom första timmarna och därefter en svag bris som dock gav några tiondelars fartökning med hjälp av Yankeen. Solen sken från en klarblå himmel mest hela dagen och den tilltänkta natthamnen nådde vi redan vid tvåtiden, tack vare bra medström över Bay of Fundy, så vi gick vidare i nära sex timmar till nästa möjliga hamn på Nova Scotias sydkust, Yarmouth. .
Nu ska vi sova och förhoppningsvis stämmer väderprognosen för dom närmaste dagarna så att vi kan vara i Halifax på onsdag kväll.

Annika & Björn