14  - 25 juli Svolvear - Austrått

Så var vi åter bara två, efter nästan tre veckor med gäster. Lite tomt, men mest skönt. Annars hade vi ju inte valt att segla på detta viset.
Berit fick ju en pangvecka med sol dygnet om, dock lite lite vind och lagom till Jan och Elisabeth kom slog vädret om radikalt. Vi hoppas alla ändå fick en fin upplevelse av det fantastiska norska landskapet.

14 juli Svolvear
Jan o Elisabeth kom med morgonfärjan till Bodö. Färjorna mellan Lofoten och Bodö hade varit inställda i två dygn och in i det sista var det lite osäkert om den skulle gå pga den hårda sydvästvinden.
Vi blev kvar i Svolvear hela dagen och tillbringade även natten här. Regn och blåst. Städade båten och flyttade tillbaka alla prylar som fått maka på sig för att förpiken skulle duga som gästrum. Med trådlös  internetkontakt kunde Annika redigera hemsida och surfa bland vädersiter mm inför våra fortsatta äventyr.

15 juli Svolvear - Kabelvaag
Gasproblem. Ja vi talar om gasolproblem, inget annat... Norge har ett alldeles eget system med gaskopplingar för fritidsbruk, helt oanvändbara för en svensk. Men det visar sig att större flaskor, 6 och 11 kg finns med något som kallas industrikoppling. Denna koppling, hör och häpna, stämmer med den svenska kopplingen för motsvarande storlek på flaska. Alltså trodde vi att lösningen var funnen. När vi i Bodö skulle försöka byta vår 6 kg aluminiumflaska så visade det sig att Al-flaska bara fanns i 11 kg variant i Norge. Så var det med den lösningen. (Ingen kunde förklara varför AGA inte levererade även 6:an i Al-variant till Norgre). Alltnog, vi travade iväg till Svolvears svetsbutik och lånade en 6 kg plåtflaska samt köpte två kopplingar och lite slang. Tillbaka till båten riggade vi upp flaskorna så att 4 av de 6 kilona rann över i vår Al-flaska. En inte perfekt lösning eftersom vårt förråd av gas minskades, men dock en acceptabel variant. En solskenssida av det hela var att chefen på svetsbutiken knappt ville ha betalt, vi betalade i stort sett för gas och kopplingar vad ett normalt byte av gasflaska kostar hemma i Göteborg!
Detta, tillsammans med övrig handling tog hela dan. Sen eftermiddag motorerade vi ut sydväst och ankrade på svaj i en av vikarna söder om Kabelvaag.

16 juli Kabelvaag - Väröy
Efter en fullständigt stilla natt vaknade vi till ett klart bättre väder. Vi hade nästan inte sett solen på en vecka, så det var väldigt välkommet. Den hårda sydvästvinden var också blott ett minne. Tyvärr var vinden nästan obefintlig, så motorn fick göra tjänst som vanligt. Vi har nästan blivit motorbåtsturister här i Lofoten. Antingen blåser det som tusan mitt i nosen med grov sjö och ström eller nästan inte alls.
Färden mot Väröy går söderut på lagom avstånd från Lofotenväggen som vi beundrar hela dagen. Det finns hela tiden nya formationer att betrakta. Däremot är Väröy inte mycket att skriva om.

17 juli Väröy - Röst
Motor, sol ingen vind. Kommer till Röst redan på eftermiddagen. Cyklarna fram och turné runt hela röstlandet. Inga backar - Röstlandet är platt som en pannkaka, och i den ringa vinden gick det lätt och rätt fort att ta sig runt.
Mängder av tretåig mås vid bryggan som underhåller oss hela natten. Rösts egentliga fågelberg är två öar som toppar med några hundra meter och syns milsvida omkring.

18 juli Röst - Myken
Segling med gennaker hela vägen till Myken i laber bris. Äntligen lite vind i rätt riktning dessutom.
Framme vid Myken tog vi ned seglen när det var 10 minuter kvar till hamnen och gick långsamt över ett grundområde för att fixa middagsmaten. Sex sejar blev resultatet. Fileade och stekte dem på grillen. Man kan ha det sämre...
Myken är en liten ögrupp med färjeförbindelse och ett 20-tal hus och en väl skyddad liten hamn med dessutom plats för många svajankringsmöjligheter. Väl värt ett besök.

19 juli Myken - Dönna
Sol, skiftande bris. Stora delar av sträckan för segel, men en del motor på slutet i den falnande finden. Kanonfin ankarvik på nordöstra Dönna. Här var första gången som vårt nya Delta-ankare inte fick fäste. Mycket lös lersand. Bytte till Bruce-ankaret, och si på denna botten var detta rätt ankartyp. Vårt nya dubbelankararangemang blev nu provat för första gången. Det tog max fem minuter att skruva fast Delta-ankaret och schackla om kättingen till det Bruce-ankaret. Det är kul när vinterfunderingarna fungerar!
Efter våra ankringsbestyr blev det middag i sittbrunnen. Som efterrätt blev vi bjudna på en flyguppvisning av två havsörnar som hade något otalt med 20-talet uppvaktande trutar, det är helt fantastiskt hur så stora fåglar kan fullständigt kasta sig omkring i luften. Det är inte så lite andakt över dylika naturupplevelser.

20 juli Dönna - Brönnesund
Frukost i spegelblank omgivning (utan havsörnar). Gick för motor ut ur den fina viken och söder ut mot Sandnässjön. Väl ute ur viken stod en fin vind och vi seglade 10 sjömil förtöjde på båtklubbens gästbrygga och gick en sväng till byn. Tillbaka på båten hissade vi på igen och seglade vidare mot Brönnesund.  Bitvis bra vind från norr och fin undanvindssegling men tyvärr blev det motor de sista tre timmarna. 
SMS kontaktade nyfunna vännerna Baardsgaards i Austrått som vi träffade på vägen norrut. Bestämde att träffas hemma hos dem på lördag .

21 juli Brönnesund - Sörgjesslingarna 
Storhandlade i Brönnesund innan avgång. Rengjord kölsvinet och monterade en padlock på relingslisten för ett spinnlockblock ingående i vårt permanenta preventergajarrangemang. Ingen vind, motor söder ut.
SMS kontakt med Ulf o Gerd på Turandot, som vi inte sett sedan Rejne på Lofoten. Hoppas kunna ses till kvällen i Sörgjesslingarna söder om Rörvik.
Turandot anropar oss på VHF när vi har 10 sjömil kvar och berättar att dom har max 300m sikt där dom ligger på Sörgjesslingarna. OK, typiskt, vi som precis börjat tråckla oss genom en tät ytterskärgård. På med radarn och strax var det bara nåt hundratals meters sikt. Men med radar och sjökortsplotter känner man sig rätt lugn trots två båtmöten i dimman.
Framme kl 22, ngt försenade pga motström, bjöd Ulf och Gerd på kaffe/te och macka på nybakat bröd.         

22 juli Sörgjessling - Stokksund.
Promenad på ön efter frukost. Massor med tretåig mås. Dom häckade på en bergsida bara tre meter från promenadvägen och två till fem meter över vägen. Helt oskygga. Man kunde stå och studera ungar i olika stadier från nåt som verkligen kan kallas första parkett.
Tillbaka till båten. Turandot skulle förbruka tre dagar innan dom hade ett möte utanför Hitra.Vi hade lite mera brått för att ta oss till Austrått på två dagar. Alltså blev det ett mera slutligt avsked, vi var ju faktiskt nu verkligen på väg bort. Nästa vecka bär det mot Island, och Turandot seglar vidare söder ut tillbaka till Götet.
Långseglarlivet är fyllt av möten, men tyvärr också fyllt av avsked...
Frisk bris i ryggen, men en gropig kort sjö gör plattlänsen med spirade segel in mot kusten gungig och ineffektiv när den pendlande riggen slår vinden ur seglen med ojämna mellanrum. Efter några timmar får vi sjölä och framfarten stabiliseras och farten går upp. Angör en liten båtklubb vid Stokksund innanför Stokköja strax norr om Trondheim vid  vid åttatiden.
Lammkottletter låg på grillen 10 minuter efter förtöjning. Det gäller att snabba på när man kommer sent i hamn...

23 juli Stokksund - Austrått
Iväg strax efter sju, vi hade 40 sjömil till Austrått och ville vara framme på eftermiddagen.
Frukost under motorgång ut på öppet vatten där en fin nordan fyllde seglen och tog oss för segel alla sjömilen till Austrått. Vi kom dessutom före vår planerade ankomsttid tack vare stark ström i sundet in mot Trondheimsleia. Det var extrastark ström på grund av springflod.
En fin seglingsdag, trots att regnet hotad oss hela dagen.
Framme i Austråtts lilla fina hamn mötte oss Thomas och Athos (hunden). Efter förtöjning åkte vi hem till Baardsgaards. Heidi mötte med te och smörgåsbord. Huset som dom byggt själva var ganska stort, välplanerat och mysigt. Omgivningarna är lite speciella, nästan danskt jordbruksbygd i närområdet och med branta berg några kilometer bort. Söder ut ser man inseglingen till Trondheim. Det finns många fina platser på vår jord!
Promenad tre km ner till båten. Duschade i båtklubbens fina anläggning. Plockade ihop tvätt för ytterligare en maskin. Första maskinen stod på uppe i huset. Fram med cyklarna och med tvättpåsen på pakethållaren cyklade vi tillbaka  till Thomas och Heidi för stor grillbuffé dukad för 10 personer. Middagen var egentligen för att fira av grannar som sålt och flyttat, men som det visade sig inte länge än att det var "vinavstånd". En mycket trevlig kväll med god mat och berikande diskussioner. Vi cyklade inte tillbaka till båten förrän vid halv tvåtiden med ren tvätt snyggt hopvikt av Heidi. Snacka om att bli bortskämd!

24 juli Söndag - Austrått
Vi hade redan före gårdagens angenäma middag bestämt oss för att ligga kvar några dagar och göra båten helt klar för norra Atlanten.
Hela söndagen arbetade vi med att färdigställa Watermakern. Det är inte helt enkelt med alla slangar, pumpar och filter som skall få plats och kopplas samman. Högtrycksslang med dess mycket speciella koppling är ett kapitel för sig. Vi blev nästan klara... En slang från förfilter till högtryckspumpen får anstå till morgondagen.
Det blir enormt rörigt när man vänder upp och ned på allting för att komma åt och dra slang och koppla!
Trots röran blev det en god middagssoppa i sittbrunn på rotfrukter och kamm-musslor (pilgrimsmusslor på svenska) som vi fick av dom flyttande grannarna igår kväll.

25 juli Austrått
Thomas kom ner till båten tidig förmiddag med en pensionerad kollega som är radioamatör. Såna är guld värda när man håller på och försöka få ordning på sin kortvågsradio. Vi hade frågat Thomas som arbetar på Örlands flygbas om han hade någon kontakt som kunde kortvågsradio, och si där stod han. Efter lite pyssel, radiomodellen var ny för honom, så började allt fungera. Lite HF-störning och eventuellt lite jord-problem skall vi försöka rätta till i eftermiddag.

Nu filar vi på dom sista detaljerna och väntar på förliga vindar över Norska havet för att förhoppningsvis till onsdag/torsdag komma iväg västerut mot Island eller om det blir Färöarna.
Vi börjar känna en viss brådska, vi känner att senare än slutet av augusti vill vi inte angöra New Foundland för vem har inte hört talas om septemberstormar?
När vi lämnar Norge kommer vi förmodligen inte ha tillgång till mobiltelefon på lång tid. Vi är så kort tid på Island, så att köpa ett abonnemang där blir för kostsamt och i Nordamerika har man inte europasystem så våra telefoner fungerar ej. Hur vi på sikt skall lösa detta vet vi inte, men skall vi tillbringa mer än ett halvår där får vi väl hitta på nåt.
Nu känns det som den verkliga RESAN har börjat. Man inser nu att avstånden blir avsevärda och möjligheten till kontakt med kompisar blir mer komplex. Men mail finns ju alltid. Vi har ju faktiskt fått igång mailfunktionen på kortvågsradion, så nu kan vi både sända och ta emot mail ute på haven!

Annika & Björn
Lindisfarne