8 juli - 14 juli Tromsö - Svolvaer

Jan och Elisabeth Svernhage är våra gäster denna vecka.

Flygplanet sniker de snöklädda topparna, efter en stund skymtar havet i fjärran, vi landar på Tromsö flygplats.

När vi kliver ut ur terminalen , klädda i shorts och T-shirt, är det varmt och solen skiner från en klarblå himmel. Klockan är 00.30. Det känns overkligt. Hjärnan hänger inte med - för en stund sedan satt jag och sov på planet och tyckte att det var sent - och nu känns det som mitt på dagen.
Vi åker taxi ner till hamnen där vi hittar Lindisfarne med Björn och Annika som välkomnar med te och whiskey i sittbrunnen. På kajen ovanför (det är lågvatten) är det folkliv som mitt på dagen. Vi kommer i säng vid två tiden och jag är fortfarande "tids vill". Innan jag somnar som en stock hinner jag i alla fall tänka - "det här skall bli spännande".

Senare samma dag - fredag 8 juli
Vi vaknar i fortsatt strålande solsken. Efter en härlig frukost blir det promenad på sta´n med besök på Turistbyrån och i mataffären. Vi lämnar hamnen vid lunch tid och stävar för motor norröver. Den svaga vinden är rätt i näsan, men vi njuter av att kunna sitta på däck i solen fortfarande i shorts och kortärmat. Jag som nästan hade lämnat shortsen hemma - här skall ju vara kallt trodde jag.
Planen är att gå nord och väst om Kvalöy och sedan fortsätta söderut utanför Senja. Det visar sig dock att när vi kommer längre ut mot havet kommer dimman smygande. Det blir plötsligt kallt och rått. Fleece kläderna åker på, t.o.m mössa ett tag. I och med dimman ändrar vi oss och går ner innanför Senja istället.
Landskapet är bedövande vackert, tyst, snö klädda toppar, gröna sluttningar och här och var små hus nere vid vattnet. Hus utan väg förbindelse men med ett garage, dvs båthus, nere vid vattnet. Det känns nästan overkligt och jag njuter i fulla drag.
Vi hade planerat fisk till middag så när vi börjar bli hungriga stannar vi på en av Annika utsedd "fiskebank". Efter 15 minuter får Jan upp en stor torsk, 2.5 kg?? och strax därefter en liten sej varpå vi anser middagen vara räddad. Ju längre in mot land vi kommer desto mer lättar dimman och vi ankrar vid 21 tiden på bara några meters djup, i en liten lagun med kristall klart vatten, omgiven av sandrev. Några timmar senare när det var högvatten och sandreven försvunna såg det ut som vi bara lagt ankaret mitt ute på fjorden...
Före middagen blev vi hedrade med att få vara med och njuta av "Gula Änkan" som skulle avnjutas "vid" 70:e breddgraden. Vi tackar och bugar! Till middag lagade vi vår båt special, Snubblers fiskgryta, vilken aldrig lagats med så färsk fisk tidigare. Sent till kojs igen - solen lurar oss.

Lördag 9 juli.
Vår dotter Maria fyller 16 år idag. Grattis! Maria har tidigare alltid firat sin födelsedag i båten på vår semester. När hon var liten och någon frågade "när fyller du år?" så svarade hon "i båten". I brist på mor och far uppvaktade storebror Björn med jordgubbar och O´Boj på morgonen, fick vi reda på senare.
Fortsatt stiltje under en stor del av dagen. För att undgå dimman har vi även fortsatt att hålla oss inomskärs och passerat genom bl.a Gisundet på vägen söderut. Det har varit mycket ligga på däck, läsa, filosofera och njuta av utsikten.
På e.m kom vi söder om Anderöy när vi plötsligt till vår förvåning upptäckte att det var 21,7 grader i vattnet! Stopp i maskin och allmänt bad  Ett sådant tillfälle kunde vi inte försitta. Femton minuter senare ett bevis på hur snabbt vädret skiftar här - 10 -12 m/s, men tyvärr rakt emot igen. I skrivandets stund är kl. 23.15 och vi har inte långt kvar till vår ankringsplats för natten, en liten lagun på Innöyas ost sida.

Söndag 10 juli
Växlande molnighet, mycket dis och låga moln. Vinden rakt emot igen och motorgång hela dagen. Sent på eftermiddagen tuffar vi sakta in i Trollfjorden. jag får känsla av regnskog när vi går in mellan de gröna branta bergsidorna. För ett kort ögonblick klarnar det upp och solen lyser på topparna med sina snöfläckar. Tyvärr inte väder för att vandra upp till den  frusna sjön.
Dagens klo är en havsörn som sitter på ett sjömärke en bit söder om Trollfjorden. Det får "duga" i brist på valar. Ankringsplatsen är också en höjdare. En liten lagun, eller balja, för att tala med Annika, innanför tre grynnor och en en-meters sten. Vi hittade in efter ett försiktigt, försiktigt letande efter rätt väg runt grynnorna. Baljan är så liten att vi får lägga en tamp från aktern upp i land.

Måndag 11 juli
Barometern sjunker sakta. Molnigt, regnbyar och ca 10 m/s sydvästlig vind. Vilken annan vindriktning som helst hade varit OK, bara inte sydväst......Kryssa är inte aktuellt så vi kör motor igen. Lägger till i Svolvaer. Handlar, äter lunch och fortsätter sedan till Henningsvaer. Från Henningsvaer har vi i alla fall möjlighet att fortsätta till Röst innan Jan och jag skall åka hem. Hoppet lever ett tag till. I går såg vi för första gången en stor (80 - 100 fot??),  tjusig segelbåt, S/Y Hetairos. Även den anlöper  Henningsvaer någon timma efter oss. Annika lyckas charma till sig en kopia på deras väder mail. Mycket detaljerad, men tyvärr ingen uppmuntrande läsning.

Tisdag 12 juli
Rejäl kuling och regnbyar av och till. Jan och jag åker buss ner till Å där vägen tar slut, på sydspetsen av Lofoten. En tre timmars tur med ett par olika buss linjer förbi cyklande, vandrande, bil åkande och bussåkande turister, genom alla små byar och större samhällen mellan bergstopparna på södra Lofoten. Ett utsatt landskap som vintertid måste vara tufft att leva i. Långt från allt utom havet och den storslagna naturen, men absolut ingen avfolknings trakt. Idag bor 25 000 personer på Lofoten.  Överallt byggs nya hus, skolor, torg och centrum. Stora moderna broar har ersatt de gamla färjorna.  Vattnet är turkost, kristall klart och mellan bergen , på de flackare delarna av landet finns kilometer långa stränder med vit söderhavs sand, men inte en enda badare har vi sett ännu. Jag har däremot sett mängder av de största kraftigaste och färgintensivaste klöver blommor. Längs alla vägkanter växer dessa underbara blommor och mängder med andra. En rik flora!  Björn och Annika har varit "hemma" och mekat med båten. Hoppas det lyckades bättre än fisket för det blev ingen egenhändigt fiskad middag i dag. Vi fick fiska i frysdisken i Joker butiken istället.

Onsdag 13 juli
Efter en ordentlig sovmorgon beslöts om allmän dusch, varefter vi kände oss mogna för vår första (!) riktiga segling med Lindisfarne sedan vi kom ombord. Under två timmar gippade vi oss på plattläns mellan grynnor och regnskurar tillbaka till Svolvaer. Vi mellanlandade för lunch i Kabelvaag, men någon promenad i byn blev det inte pga regnet.  Röst blev en dröm för oss, men Björn och Annika får chansen igen - fjärde försöket - om ett par dagar när vädret bättrat sig.
Eftermiddagen har ägnats åt att leta kommunikationer till Bodö om färjan i morgon bitti skulle bli inställd pga för mycket vind, som den varit de två senaste dagarna. Det finns dock inget alternativ om vi skall hinna vårt plan 17.30, så vi beslöt oss för att njuta en god middag och lita på väderprognosen och att båten går.  Om inte kanske det blir en rad till från oss i morgon.
Det har varit en fantastisk vecka. Vi har fått uppleva Lofoten från alla sidor- regn, sol, vind och stiltje. Första dagarna högtidlig stillhet, tystnad och fascinerande ödslighet. Senare delen fler turistorter med allt från Hurtigrutt lyx till back packers från olika delar av världen.  Här är bedövande vackert men också repektingivande. Man förstår att människorna här lärt sig att leva med naturen, att sträva mot den går inte. Vi kommer aldrig att glömma de här dagarna och jag hoppas innerligt att få komma tillbaka, på egen eller annans köl. Vi har ju bara fått en smakbit av denna vackra fascinerande del av  världen. TACK  Björn och Annika och lycka till! Vart ni än tar vägen kommer ni i alla fall inte att frysa. Lindisfarnes värmesystem måste tillhöra något av det bästa som någonsin konstruerats.

Elisabeth och Jan (Snubbler)
Lindisfarne 13 juli 2005