14- 31 maj

Två veckor har gått sen förra loggen. Frånsett dagarna i Sandefjord, före 17 maj, har vi nästan bara seglat och "byggt" båt.

Sandefjord är en fin liten by längst in i fjorden och allra längst in låg vi parkerade med alla stadens faciliteter på gång/cykelavstånd och ändock lugnt. Första kvällen följde vi med Kjell och Maja hem till resten av familjen. Efter en trevlig kväll med flera av havets godsaker skjutsade Kjell oss tillbaka till båten där vi efter en rask promenad längs kajerna snabbt törnade in. Det var ju faktiskt första havsturen och sånt suger.

Upp med tuppen och fixa på båten. Teakplatta mellan ankar-rullarna blev ett av dagens dont. En sväng in till byns affärer tillsammans med guiden Kjell. Vi köpte bland annat Norskt telefonkort, så nu är vi "nästan" norrmän! Sen eftermiddag cyklade vi hem till Kjell och Sissel och deras tre döttrar. Efter en längre sejour med mail och hemsida var det dags för grill-middag. För oss var det premiär, kanske inte så konstigt med tanke på temperaturen under de gångna veckarna. Cykelturen tillbaka till båten gjorde att vi "slapp" kvällspromenaden och kunde törna in omgående.

Söndagen bjöd på skaplig värme med båtjobb i kortbyxor för första gången. Sen eftermiddag kom Erik och Annemor på besök. Erik och Björn har arbetat tillsammans i internationell standardisering under många år. Efter lite snack i salongen förflyttade vi oss över viken till Kokkeriet, ett av Sandefjords populärare vattenhål.

Tillbaka till båten kom Kjell, Sissel och alla döttrarna på "husesyn", det var ju bara Kjell och Maja som sett båten tidigare. Efter titt och snack åkte Sissel hem med yngsta dottern, som inte var helt kurant, och resterande samlades i Kjells båt för lite kvällsmat. Väderomslaget, halvering av tempen och en tilltagande nordvind, gjorde att deras planerade kvällssegling förlags till bryggan med övernattning.

Måndagen var uppbrottsdag. Tidigt lämnade vi vår fina bryggplats, avvinkade av Kjell och dotter Maja. Det enda negativa med att träffa trevliga och behagliga människor är alla dessa avsked... Vi får på nåt sätt lära oss att detta är medaljens baksida. Vi har ju alltid mail, sms och telefon för att lite kompensera oss.
Kallt grått men fin stark och jämn vind med omväxlande läns och slör. Vi kom ända till Arendal, 60 sjömil sydväst om Sandefjord. Det var nu kvällen innan 17 maj och vi hade en del farhågor om en orolig natt. Temperaturen, 3 grader, kylde nog av de firande en aning. Vi fick en relativt ostörd nattsömn efter en snabb och kall kvällspromenad.
Vi kan inte nog lovorda vårt nya vattenburna värmesystem, jämn temperatur, med varma durkar och varma kojer. Har man haft ett flera hus med golvvärme så vet man vad det betyder för komforten. Båten bredvid oss hade fel på sin värmare och värmde nödtorftigt med gasolspisen. Vi vågade inte tala om hur vi hade det, utan sa bara att man är hemskt utsatt om värmaren mankerar!

17 majs morgon. Nu börjar det mer officiella firandet. Åtskilliga båtar med högtidsklädda norrmän kommer in till byn. Vi väljer att glida iväg innan det blir fullt i hamnen och vår stora svenska flagga blir ivägen denna Norgedag. Sol men ingen vind gör att vi vackert får ta till motorn under förmiddagen. Vi hinner med Blindleia, en fantastisk innomskärsled,  och mycket mer innan vinden kommer sen eftermiddag. Eftersom vinden är rätt i näsan, och vi har några gropiga passager framför oss om vi skall fortsätta till Kristiansand, valde vi att ta nattläger bakom en kobbe i Ulvösundet. Båten i lä men riggen uppe i dom 12-15 sekundmetrarna som blåste hela kvällen och en bit inpå natten. Vi låg säkert men blåsigt och lite ringrostig som man är nu i början så var det lite svårt att koppla av och somna.

Den korta färden i motvind in till Kristiansand företogs skam till sägandes för motor. Komplettering av matförråd och lite båtprylar. Bestämde oss sen för att bli kvar över natten för att utnyttja två hål i väggen och låta kaminen vila. Det är inte lika hemtrevligt med el-patronvärme. Vid 22-tiden knackade någon på fören, vi hade ju betalt hamnavgift!? Annika öppnade och där stod Kjell från Sandefjord. Han var i Kristiansand för en konferens och gick som alla båtmänniskor en tur till hamnen innan sovdags på hotell. Han blev lika förvånad över att finna Lindisfarne i Kristiansand. Trots att det bara var tre dagar sedan vi skildes, hade vi en hel del att språkas om.

19 maj blev en kort kryssning till Ny Hellesund där vi alldeles ensamma la oss vid turbåtens brygga i förvissning om att säsongen ej börjat. Bryggan var lite hög, så när vinden under natten vred och tryckte oss mot bryggan, fann vi för gott att klä på oss och gå ut i pollen och ankra på svaj. En kort resa på ca 100m i nattmörkret. Det är inte fel med radar även vid sådana tillfällen. Avståndsbedömning i mörker utan radar är inte kul.

Inomskärs i gråmulet och regnigt väder tog vi oss till Mandal. Dimma, regn och motvind gjorde att vi inte kände för att gå vidare mot Lindesnäs och Farsund.

21:e gick vi trots dimma och lite vind mot Lindesnäs. Vädret blev bättre fram på dagen. Vi fick en hel del sol men nästan ingen vind. Motorerade förbi Lindesnäs, lunchade vid handelsmans brygga i Korshamn och fortsatte sedan förbi Lista fram till Berefjord, en idyllisk liten fjord med en fors längst in. Vi ankrade med förliga ankaret och med aktern bergförtöjd in mot forsen. Vi hann nästan avnjuta middagen innan solen försvann bakom dom höga topparna.

22:e sydostlig vind och gropig sjö gjorde att vi slörade ut från kusten några timmar gippade och slörade in mot Eggersund. Den gropig sjön kombinerad med akterlig vind gav en slingrig och pendlande framfart som inte lockade till fortsatt färd över Järens rev upp till Tananger. Vi slöseglade igenom Eggersunds skärgård och delvis ut ti havs igen norr om skärgården. Vinden blåste fortfarande på syd och 12 - 14 m/s så vi valde att angöra en brygga i Svenskviken en bit norr ut. Eftersom det var tidig eftermiddag fick vi en lång promenad i det "skottska" landskapet före middag. Det blåste hela natten, men vi låg bra längs bryggan och med vinden några grader från bryggan.

23:e fortfarande sydost 10 - 14 m/s men en bättre sjö. Det hade ju blåst åt samma håll ett tag så sjön kom nästan bara från ett håll! Vi plattlänsade med bara stor över Jären. Tillsammans med nordgående ström gjorde vi stundtals 8 knop över grund. Vilken skillnad på förhållanden trots samma vindriktning och styrka. Efter Jären förbi Tananger rullade vi ut kryssfocken och lovade till slör, nu blev det åka av i bättre vindriktning och rejäla surfar i det uppgrundande vattnet, 8 knop genom vattnet! en känsla som inte går att jämföra med 8 knop över grund och 2 knops medström. Det senare känns nästan som att ligga stilla.
Vi tog vara på den goda vinden och fortsatte värdshus förbi och förtöjde så småningom i Skudehamn på södra Karmöy.

23 - 26:e Skudehamn bjöd på fina förhållanden när det gäller dusch, tvättmaskin och ström på kajen. Detta tillsammans med att vädret skrotade ihop igen med dimma och regn gjorde att vi beslutade oss för några dagars båtmekande. Eljobb, koppla färdigt nya elpanelen och installer brytare för högtalare (vi har ju VHF, SSB och vanlig radio och skall inte båten bli full med högtalare så måste dessa samutnyttjas). Watermakern fick också en omgång, demontage för kompletterande håltagning  samt slangdragning. Det är ofantligt skönt när man kan bocka av stora arbetsuppgifter.
Vi hann även med en del sociala aktiviteter. Christina och Anders är två trevlig Karlskronabor som bott och arbetat i Norge åtskilliga år, de senaste fyra i Skudehamn. Att dom sedan seglar en HR36 försämrar ju inte bilden. Vi tillbringade en trevlig kväll i vår kajuta med lite ost och vin.

27:e vid lunch, efter lite jobb med genuans Furlex, den "hackade" för varje varv; gav vi oss av mot Haugesund. Ett troligt gjutfel på ena plasthalvan av rullen högg mot en kant på den inre stillastående delen. Efter telefonkontakt med John på Seldén ser vi nu fram mot en ny plasthalva md leverans till Bergen.
Fint väder men kryss hela vägen upp till Haugesund. Större delen av vägen seglade vi "kapp" med en Ballad från Sverige. I de skiftande vindarna och motströmmar var "kappseglingen" mer än vanligt chansartad, men utgången får nog betraktas som remi.
Vi seglade värdshus förbi och nattförtöjde i en liten fjord norr om Haugesund, helt ensamma med endast ett gammalt vrak som granne! Länder en del till eftertanke, hur bra var egentligen den här viken?

28:e väderutsikterna talade om nordligt fram till sen eftermiddag och därefter sydlig liten kuling. Eftersom förmiddagen bjöd på kyla och regn och ingen vind, tog vi det lugnt och lämnade viken först på eftermiddagen. Vinden bar inte för att segla nordost upp innanför Bomlö, utan vi gick rakt norr ut på utsidan. Fin segling i laber bris från nordost. Fram mot kvällen när vi hade någon timma kvar till inomskärssegling kom vinden från syd. Började snyggt och prydligt med frisk bris till liten kuling, men snart var vinden uppe i 16m/s med långa byar på 20! Vi skulle gippa innan vi gick österut in i skärgården...  Det blev att gå upp i vind och reva delar av storseglet (genuan var redan inrullad) och sen falla av och surfa in bland öarna i 8,5 knop. Det är gott att ha GPS och plotter i sådana lägen, marginalerna för att göra fel finns liksom inte!
Väl inne bland öarna försvann sjön, men inte vinden. Vi hade planerat att ankra i en fin vik strax innanför kustlinjen, men det visade sig att mängden finmatrial på botten var bara några cm. Rötterna på vegetationen vi fick upp var  mycket kort, så det var bara att gå vidare till nästa möjlighet. Slutligen fann vi vid tiotiden en helt vindskyddad vik där vi förtöjde långsides mot berget.

29:e nu hade vi två dagar på oss för att ta oss till Bergen. Sträckan var ungefär en lång dagsetapp, så vi tog det lungt och seglade i blandad sydlig vind och gråregn upp genom skärgården och hamnade så småningom i en fin vik öster om Sotra. När vi hade förtöjt färdigt började kriget. In kom en liten ribb-båt med en kamoflageklädd yngling och sa att vi inte skulle bli rädda om när dom började skjuta! och anfalla med helikopter och landstigningsbåtar, det är ju precis vad man vill ha bredvid båten en lugn söndagskväll.
Det visade sig att det var stor Natomanöver och inte vet vi varför, men vår vik blev inte målet. Det enda vi märkte var fyra fem ribb-båtar av olika storlek som åkte lite av och an med en och annan bössknall men mest låg och väntade, en inte ovanlig aktivitet under militärmanövrar (och vad vi förstått även under verkliga förhållanden).
Natten blev extremt lugn och vindstilla, det enda som "störe" var fåglarna som var lite högljudda på tidig morgon.

31:e dags för sista korta etappen till Bergen. Regndis och ingen vind. Vi började för motor med avsikt att hissa på så fort den föranmälda vinden kom. Vi gick för motor i ingen vind alla 25 sjömilen in till Bergen, där vi förtöjde längst in i Vågen. På kajen stod vår Balladkompis Leif som visade sig vara från Karlskrona och tog emot förtampen. Nu skall vi ligga här i fyra dagar medan Björn åker till London för några dagars jobb.

31 maj 2005
Annika & Björn
Lindisfarne