9 - 24 augusti 2004, Helsingborg via Danmark till Bohuskusten

Danmark är ju dejeligt men Bohuslän drar också. Efter nästan en vecka i danska vatten hoppar vi till dom bohusländska klipporna där vi inte seglat sedan 2001. Så här efteråt kan man undra om vi gjorde rätt... Läs och begrunda!

Måndag morgon i Helsingborg. Efter diverse förmiddagsfixande, gav vi oss iväg norrut. Fortfarande sol och vind från syd, men ack så svag vind. Tack vare total avsaknad av sjögång kunde vi precis fylla spinnakern och glida med strömmen norrrut, 4,5 knop över grund men bara drygt 2,5 genom vattnet.  Efter en slö och badrik segling nådde vi Gilleleje vid tretiden och fick en bra plats en båt från Coktail med Ulla och Ingmar från vår hemmahamn i Göteborg. Ulla och Ingemar träffade vi senast 2002 i Cartagena, Spanien, när vi var  på väg in i Medelhavet och dom var på väg mot Västindien efter tre år i Medelhavet.  Det  blev både gemensam tur på byn med en beier, drink på bryggan, gemensam middag på bryggan och avslutande kaffe i Coktails sittbrunn. Gissa om vi hade mycket att prata om.

Tisdagen börjar finfint - sol och skaplig vind. Coktail styr nordväst  mot Anholt och vi väst mot Själlands rev. Vi hade ett mail från ett Canadensiskt par som vi träffade 2002 på Omö i Store Bält och dom undrade var vi var nu, var vi händelsevis i närheten av Danmark? Vi sms:ade tillbaka vår position och planerad rutt, varefter vi kom överens om att mötas på Samsö den 11 aug. Gilleleje - Samsö är en lite för lång etapp med rådande vindförhållanden, så vi satsade på det lilla fiskesamhället Odden på Själlands rev.
Vinden i ryggen och spinnaker, i hamn vid femtiden efter drygt 30 slöa sjömil med bad och sol.    
Odden ligger inte riktigt på udden av Själlands rev men fortfarande på den smala halsen ut till revet. Byn med handelsman ligger uppe på toppen av landryggen och med cykel kan man säkert få fin vy söderut på andra sidan. Vi hade ett möte att passa så vi får spara cykelturen till en annan gång.

Tisdagen fortsätter med sol och vind i vår färdriktning. Slör nordväst till passagen genom revet och därefter spinnaker mot Samsö och hamnen Langör.
Riktigt så enkelt blev det nu inte. Under spinnakersättning vid passagen av revet fastnar snabbschacklet i spinnakerfallet högt upp i masten, öppnar sig och ner kommer spinnakerstrumpan och upp åker fallet. Strumpan gick inte i vattnet utan blev hängande över nedre spridaren och där satt den fast. Fallet med schackel satt i masttoppen... Vi länsar för full stor i ca sex sekundmeter och har två knops motström vilket ger  en nog så knepig sjögång.
Efter en stunds funderande kommer vi fram till att  enda möjligheten att fixa detta var att Annika gick till väders. Vi brukar använda just spinnakerfallet som sitter på mastens framkant för dessa äventyr, så i brist på detta fick vi använda dirken i mastens bakkant. Dessutom var storen uppe, så att hålla om masten för att inte åka slängunga pga sjögången på väg upp var inte möjligt. Det blev att ta det försiktigt och hålla i vanten på vägen upp för att hämta ner fallet. På vägen ner krokade Annika fast fallet i spinnakerstrumpan och lossade densamma. Väl nere gick det att hissa som vanligt igen. Vi fick en och annan båt som vi mötte att vända både en och flera gånger på huvudet för att beskåda våra äventyr.

Spinnakersegling nästan fram till Langör, dit vi anlände en och en halv timma efter utsatt tid. Motström på en och en halv knop bidrog till den försenade ankomsten.
Vi la oss på ankare i viken norr om hamnen, ihopkopplade med Spirit of Aeolus, en drygt 50 fots aluminiumsegelbåt. Vår 37-fotare såg nästan ut som en jolle vid jämförelse.
Det är alltid roligt att återknyta kontakten med trevliga seglingsmänniskor. Var hade vi/dom seglat/varit med om sen sist. Vi hade ju seglat till och i Medelhavet och nu upp i Bottenviken. Spirit of Aeolus hade gjort hela Skandinavien, utom Bottenviken, varit i Svalbard mm. Det blev en lång kväll och en trivsam torsdag förmiddag innan Willem och Elsbeth var tvungna att segla söderut.
Vi låg så bra på svaj att vi valde att stanna kvar, bada sola och ro in till stranden för en promenad. Detta är ett för Danmark ovanligt skärgårdsområde som ger skydd från omgivande hav och erbjuder friankring.       

Fredag den 13:e och nu var det slut på förliga vindar. Vinden kom i stort sett från vårt färdmål för dagen. Efter någon timmas försök att bemästra  vinden som tillsammans med vågor och ström gjorde det hela nog så nyckfullt, startade vi motorn och stödseglade norrut förbi ön Hjelm. Norr om Hjelm blev sjön mer stabil och vinden mera västlig, så vi kunde segla de resterande 10 sjömilen till Grenå.
I Grenå väntade våra vänner Lars och Brita  med sin Nana. Dom hade under dagen inhandlat kräftor och Bergtunga. Den som vanligt delikata middagen intogs i Nana under ackompanjemang av ett 30 minuters åskregn med vidhängande blixtar och kraftig vind. Till kaffet var det åter lugnt.

Nordvinden står sig och vi får kryss mot Anholt. Gammal sjö från gårdagens och nattens blåst gör tillsammans med lite vind att vi och Nana motorseglar nästan hela vägen till Anholt. Lagom i hamn vrider vinden och ökar för att till kvällen blåsa sydvästlig kuling. Anholts hamn är välbyggd för sjölä, men mot vinden finns inget skydd. Följaktligen blir det lite pip i riggen, men man vänjer sig och sover rätt bra ändå.
Vi hade bestämt oss för att tillsammans med Lars och Brita cykla runt på Anholt, så det passade bra i den hårda vinden med en liggdag. Vädret var lite udda, hård vind och nästan molnfri himmel. Under eftermiddagen kom båtar in i hamnen, en del med seglen uppe och några med spektakulära och farliga slänggippar inne i hamnbassängen. En del tilläggningar i den hårda vinden vill vi helst glömma, förmodligen besättningarna också.

Måndag 16:e och Nana seglade nordost mot Göteborg medan vi hade för avsikt att segla mot Bua, men plattläns i lätt vind  och gammal sjö från ett dygns kuling hör inte till semestersegling. Målet blev istället Västerö på Läsö, halvvind och sjön i sidan - perfekt. Anholt till Läsö är i stort sett norrut, men pga de stora grundområdena runt Läsö går det inte att segla kortaste vägen. Lagom när vi skall runda en boj och segla öster ut mot hamnen i Västerö vrider vinden mot syd och vi får ytterligare en timmas fin segling fram till inseglingsleden, där vi tar ner segling och motorerar in till hamnen. Lite båtar men nästan alla ligger längs bryggorna så det är ont om plats ändå. En Najad från Gullholmen är bussiga och flyttar sig några meter så vi får en fickparkering precis akter om dom. En bra plats längs bryggan med vinden rätt framifrån. Så bra det kan bli trots att det ser lite mörkt ut när man kommer in och börjar söka plats.    

Under handlingsrundan bestämde vi oss för att ta fram cyklarna och tillbringa dagen på Läsö i den ringa vinden efter devisen ingen vind ingen segling.
Väl tillbaka vid båten ändrades förhållandena. En fin sydvind som möjliggör spinnnaker mot Marstrand. Vi är ju inte sämre än att vi ändrar oss efter devisen fin vind - ingen cykling.
Fin spinnakersegling i lagom vind med sjölä från Läsö under nån timme. Strax öster om Läsö kommer mörka regnmoln och vi får precis ner spinnakern innan det piper i. Tyvärr vrider vinden mot väst och minskar igen efter regnet. Vi slörar mot ömsom Tistlarna och Marstrand för att få vettig gång i den nu rätt krabba sjön. När vi närmar oss kusten ringer vi Nana och undrar var på kusten dom angjort. Nana ligger i Källö Knippla och en dryg timma senare angör vi också Knippla.

Onsdagen börjar med en kort morgontransport från Knippla till Kryssarklubbens bojar vid Högö för bad och dusch. Under eftermiddagen segling till Marstrand där vi tar en promenad till Rutgerson för justering av storskotsblock. Vi ligger på Koön och får därför ro över till Marstrandsön för promenad på strandpromenaden och bland gränderna. Säsongens högtryck är definitivt över och det känns nästan lite öde. Endast ett fåtal butiker har öppet och rear ett mediokert sortiment. Efter middag i båten går vi på "hembesök" hos Per, en arbetskamrat till Björn som sedan några år bosatt sig på Koön.

Torsdag 19:e och nu har lågtrycken återtagit kommandot. Hård sydlig vind, upp till 20m/s i byarna, med mängder av regn. Dock inte heldagsregn, utan dagen bjuder till slut på mestadels sol. Med endast revad stor skenar vi norrut. Mellanlandar vid Kryssarklubbsbojarna norr Kråkesunds gap för lunch. Det blir för rörigt med gippar, navigering och lunch samtidigt i hård vind.
Vidare i något lugnare vind, 10 - 14m/s, förbi Gullholmen, nordväst genom Gåsöarkipelagen och till ett höstlikt Smögen. Smögen skall avnjutas under för eller eftersäsong! Ett fåtal båtar, lite folk men fortfarande öppna restauranger och butiker. Varför har "alla" semester i juli?

Morgonen startar med sol och fortfarande hård sydvind. Handlade Hälleflundra, räkor och musslor samt gick en fotosväng ut på bergen mot Hållö. Fina scenerier ut över havet. Det har blåst syd mellan 15 - 18 m/s i över ett dygn så det blir spektakulära vattenkaskader mot klippor och skär.
Vi lämnar Smögen för motor och går norr ut genom Sotenkanalen och genom svängbron i kanalen, det blir den sista av den mängd rörliga broar vi passerat under årets resa. Satte revad stor utanför Hunnebostrand och seglade norrut förbi Bovallstrand och Fjällbacka. Fin segling i överraskande fint väder. SMHI hade spått regn i stor omfattning. Mot sen eftermiddag var det så dags att fundera på nattkvarter. Den hårda sydvinden gjorde att det var brist på skyddade ankringsvikar. Vi beslutade oss för Kryssarklubbens boj på Musön söder om Grebbestad. Vi tog ner seglen och motorerade i motvind och motljus mot viken.
Nu händer det som bara händer andra!

Vi har två skär framför oss enligt kortet, det närmaste större än det andra enligt kortet vilket vid högvatten är precis tvärt om i verkligheten. Tillsammans med motljus och vindvågor gör det att vi tar fel och tror att det bortre skäret är det närmaste. Vi går i full fart på en grundklack på 1.5m alldeles intill det närliggande skäret, som nästan inte syntes ens på nära håll. Båten stannar upp och kränger över 40 grader. Känslan är totalt overklig. Smällen, trappan lossnar och flyger framåt i salongen, Björn som står nere far framåt och landar på durken mellan bord och koj. Annika sitter på bänken framför ratten utan att ha slagit i någonstans.  Den kraftiga vinden och medverkar till att båten glider av grundet. Upp med durkarna för snabbinspektion. Det rinner nån skummande vätska, så första tanken är att vi läcker! Efter några sekunder kan vi konstatera att det är ÖL! och det finns bevisligen inte utanför båten. Det visade sig att en ölburk hade pressats mot en vass slangklämma under durken och punkterats.
Det räckte för att vi i den något skärrade stämningen uppfattade det som läckage. Vi ankrade tillfälligt för att noggrannare inspektera båten för att kunna bedöma om vi kan segla vidare. Skadorna på inredning och bottenstockar är relativt omfattande, bland annat har pentryskåpet spruckit på flera ställen. Besättningens skador, förutom själsliga, inskränker sig till ett skadat revben. När den värsta chocken lagt sig bestämde vi oss för att segla vidare till Havstenssund och Trossö för att ta natthamn vid SXKs bojar norr om sundet. En av bojarna var ledig och vi fick en fin kväll med Hälleflundra, räksås och vitt vin som plåster på våra skärrade själar.

Lördagen ägnades till långpromenad över Trossö, Kalvön och Lindö. Öarna är numera egentligen en ö och det går en alldeles fantastisk fin gammal landsväg, helt gräsövervuxen, hela vägen från sundet mot Havstenssund och till längst ut i norr på Lindö. Tillbaka till båten efter tre timmars promenad fortsatte vi med detaljinspektioner av skott och bottenstockar. En hel del funderingar runt formalia med försäkringsbolag och reparationsvarv hann vi också med. Det var ju fortfarande helg så vi hade tid på oss att fundera innan måndag. Badade och hade det allmänt skönt resten av dagen och kvällen. Musslor kokt i vin och lök!

Efter ännu en natt efter dagen G som i grund har nu passerat. Det gick mycket bättre att sova denna natten. Vi startade söndagmorgonen med att gå in till gästhamnen i Havstenssund för vattenpåfyllning och soptömmning.
Satte segel och kryssade norrut. Vinden hade under natten vridit från sydväst till nordväst. Styrkan var beskedliga 6-7 m/s. Ute på Kosterfjorden avtog det ytterligare, så de sista 5 sjömilen in till Strömstad blev det motor. Vi hoppades att kunna använda någon av de två SXK bojar som finns sydväst om Strömstad, men trots det ringa båtantalet var bägge bojarna upptagna. Vi motorerade vidare in till Strömstad och tillbringade natten  längst in i gästhamnen alldeles bredvid en restaurangbåt, något som förmodligen är både omöjligt och olämpligt under högsäsong. Nu var det vi och några norrmän och väldigt lugnt och tyst. Vi hade hoppats att kunna köra några maskiner tvätt under kvällen men tji fick vi. Den kommunala hamnservicen stod inte till tjänst med pollettväxling under helger efter högsäsong.

Måndag 23:e startade med formalia kring vårt fredagsäventyr. Försäkringsbolag och reparationsvarv kontaktades. Trots allt är vi ju inte dom första som gått på grund, så formalia var snabbt avklarade. En glad överraskning var att vi som trogen Atlantica-kund med mer än fem skadefria år har 50% rabatt på själrisken, dvs sjutusen mindre i utlägg!
När detta och inköpssvängen var avklarad motorerade vi ut till Koster. Ingen vind och klarblå himmel.
Lång promenad på Nordkoster. Riktigt hög och klar luft så vi såg långt in i Norge uppifrån fyren.
Navigerade sedan söder ut bland grynnor och skär till Ursholmens fyrplats. Ankrade och vandrade upp till fyren. Fotograferade de mycket speciella och uppblandade bergarterna som ön är känd för.
Gick därefter vidare öster ut till Ramsö hamn där vi tillbringade natten. Dagens alla promenadöar har vi inte lyckats besöka tidigare och nu fick alla tre på en dag.

Tisdagen och mulet med sydostlig vind 6-7 m/s. Vi startade söder ut med nästan en sträckbog mot Väderöarna. Dyningen kom rätt i kurslinjen och gjorde framfarten både långsam och obekväm. Efter en timma slog vi mot öster och land. Vilken skillnad. Nu fick vi sjögången i sidan istället för på bogen. Bekvämt och nästan dubbla framfarten. Inne vid land konstaterade vi att dyningen rättat in sig efter den nya vindriktningen så vi slog och seglade med god fart söder ut mot Väderöarna igen dit vi anlände redan vid tvåtiden och la till i skyddshamnen väster om Storön. Lunch och därefter rodd över rännan till Storön för promenad/bergsklättring. Kulingvarning för västra Skagerrack NO 10 - 14 tyckte vi lät hyfsatt för morgondagen. Vår förtöjning med berget som kaj kändes också OK.
Natten blev rätt blåsig och förmiddagen bjöd inte på NO 10 -14 utan ostlig vind, regn och 12-17 m/s. Vi bestämde oss raskt för att ha en läsdag. Vi skall vara i Ellös och Öppet Varv först på torsdag kväll, och dit är det ju egentligen bara en normal dagsetapp. Regnet och blåsten ackompanjerade oss hela dagen. SMHI påstår att det skall fortsätta på torsdag med NO 9-13, men utan regn så det kan bli en fin segling till Ellös. Tio i 22-vädret rapporterade om 18 m/s kl 20 på Väderöarna. Tack vare vår fina "kajplats" sov vi bra hela natten.

Vaknade till fem i sex-vädret och bestämde oss för att komma iväg i den fina nordostvinden. Vid midnatt hade vinden mojnat till 12 - 14 m/s och nu på morgonen blåste det nordost 10 -12m/s. Vi kom iväg vid halv åttatiden och fick en fin halvvind från Väderöarna ner mot Smögen. I den nordostliga vinden var det perfekt att gå på på utsidan till Hållö och hoppa över Sotenkanalen. Efter Hållö sträckte vi ner mot Gåsöskärgården där vi lunchade vid Kryssarklubbsbojen i Gåsöbaljan. Vädret var sisådär, fin vind men svalt och ingen sol, så vi beslutade oss för att inte ligga kvar till sen eftermiddag utan knata på de sista sjömilen in till Ellös.
Väl i Ellös fick vi nästan den sista platsen i inre delen av hamnen, så det var bra att komma i hamn i tid. Vi fick dessutom tid att handla redan på torsdagen.

Hela dagen ägnades åt Öppet varv. Lars och Kjell, kompisar från Göteborg kom med bil så vi liftade till Malö och Najadvarvet för att få med det hela.
Mycket Forgusprat med tillverkaren som dessutom kom och tittade på vår båt efter stängningsdax.
Senare på kvällen kom Anders Alfredson från Lerum, en JRSK kompis, med räkor och bagetter. Man behöver inte alltid planera så mycket.

Lördag och efter en kompletterande sväng på mässan hissade vi på och seglade österut runt Orust mot Almösund på Tjörn. Seglingen bjöd bitvis på hård vind med läns och på insidan av Orust byig, växlande hård vind och kryss.      
Parkerade i Myggenäs/Almösunds marina där Anders och Agneta, som varit på bröllop i Almösund, kom ombord fram på nattkröken.

Söndag den 29 augusti och sista dagen på årets ledighet.
Normaltidig frukost för fyra personer trots det sena nattandet. Vädret lovade sol bakom skyande moln med sydvind på 10 - 12 m/s, alltså KRYSS. Med revad stor och kryssfock kämpade vi oss söderut över Hakefjorden. Norr om Instöbron tog vi ner seglen och motorerade till bojarna på Högö där vi intog en välbehövlig lunch. Nu sken solen, men vinden var fortfarande ren syd, så det blev att fortsätta med samma segelsättning och samma kryss mot hemmahamnen.
Vi angjorde Krossholmen strax före klockan sex, efter en bra avslutning på en fin och händelserik semester.

Vi kommer nu under närmaste 8 månaderna jobba som vanligt och segla under helgerna i vattnen runt Göteborg. Med undantag för några veckor i november då båten måste lyftas upp för reparationerna efter grundstötningen.
Nästa avgång är planerad till söndagen den 1 maj 2005 med första delmål Lofoten.

Väl  mött till sjöss, lands eller via text.

29 augusti 2004
Annika & Björn
Lindisfarne