Mat & Sånt
reviderad april 2016

Nu kommer vi till ett ämne som det råder lika många delade meningar om som munnar som ska äta den.

Mat & Sånt Dryck Köksutrustning Proviantera & Förvara
Energisnål matlagning Konservera Recept-favoriter Kefir/Yoghurt
Mat & Sånt:
Enda gemensamma nämnaren är att vi alla måste äta och dricka…
Vi har turen att tycka om samma mat, eller snarare så har vi väldigt få ingredienser vi inte båda tycker om. Det underlättar !
Med lite näringslära och några favoritrecept i bakhuvudet blir också provianterandet inför längre seglingar lättare.
Att redan på hemmaplan skriva upp hur mycket av en vara som går åt under en genomsnittsperiod hjälper mycket när det är dax.
Det gäller allt från tandkräm, diskmedel, toapapper till senap, mjöl, te, saft och allt annat som behövs. Listan blir väldigt lång.
Glöm inte några bra receptböcker.
Dryck:
Bästa drycken – VATTEN
Om man ska investera i en Vattenmakare eller inte är mycket beroende på seglingsområdet och ekonomi. Den är inte gratis men med större båtar, längre seglingar och bättre ekonomi blir den vanligare och vanligare.
Literpriset blir högt, men friheten vattenmakaren ger kan inte mätas i pengar…När det gäller andra drycker så är det bara smaken och stuvningsutrymmena som avgör.
Vi har tagit ett beslut – öl dricker vi när vi är i land och sötdricka använder vi inte alls.
På så vis slipper vi kånka på många kilo och strulet med burkar eller glasflaskor.
Vin i box är givetvis att föredra men finns inte i alla länder, om det finns vin överhuvudtaget.
Starkvaror finns ofta med klar övervikt för landets lokala specialiteter.
Tillbaka
Köksutrustning:
Porslin, glas och rostfria bestick – en Trivselfråga
För oss är det självklart med riktigt glas, porslin och bestick av favoritsort.
Det är ju vårt hem vi färdas i och livet leker bättre med prylar som man gillar. Vi har också teakplattor för smörgåsen.
Det går att komprimera och effektivisera både stuvutrymmen och användningen av köksutrustning så att skåp och lådor rymmer maximalt, tillsammans med en genomtänkt kombinerad användning för större skrymmande prylar.
Andra delar i köksutrustningen som brukar vara svårt att få grepp om:
– Termosar, hur många behövs och vilken storlek.
Vi är inte flitiga användare och kan därför inte ge några  råd.
– Termosmuggar
Rekommenderar stålmuggar med stålinsida och den lite vidare modellen så den fungerar
bra för både dryck och soppa/gryta. –  Termomuggar med plastinsida tar smak !
– Kastruller
Flera storlekar med höga kanter och ett långt handtag för enhandsgrepp på alla småkastruller.
– Stekpanna
Visst och gärna med lite höga raka kanter och med lock
– Förvaring
Plastpåsar och plastburkar med riktigt tätslutande lock. En lite större fyrkantig burk med mycket bra och tätt lock får man gratis i godisbutikerna. Vi har denna burktyp till allt från oljepumpen till kryddor.
Vi använder också en serie fyrkantiga plastburkar med skruvlock till det mesta från 2 l för t ex mjöl till 2 dl för kryddor.
– Bordssalt
Vi har haft bästa resultatet med grovsalt i kvarn. Bara kvarnen är hyfsat tät (och helst mal i toppen med keramisk kvarn) så håller grovsaltet bättre än finsalt i fuktig miljö. Någon enstakagång har det krupit in fukt men det är bara att ställa den på något riktigt varmt ställe så torkar fukten ut igen.
Bra att ha prylar:
– Spanskt tortillavändarlock – perfekt för att vända pannbröd med. Stekpannelocket kan duga, bara det har en centrumknopp att hålla i – det blir varmt…
– Ångkoktillsats – modell rostfri “blomma”, passar i flera kastrullstorlekar
– Tryckkokare – givetvis, mer om den längre ner
– El-vattenkokare, kokplatta, ugn, bakmaskin – under en övervintring med landström blir det ofta praktiskt.
– Stavmixer – användbar till allt från fiskfärs till marmelad…
Sedan Moon kom in i bilden har vi erfarenhet av både vattenkokare, bakmaskin, varmluftselugn med micro och elspis – då båten inte har någon gasol…
Gas är i allmänhet ett riktigt billigt bränsle, utom i Sverige, som vi inte haft några som helst problem att hitta och fylla våra svenska flaskor. Undantag förekommer, bl a i Japan.
Tillbaka
Proviantera & Förvara:
Båt med eller utan frys?
Vi har ingen frys men en kyl och idag skulle det inte vara någon större katastrof om inte kylen fungerade.
Inför långa etapper fyller vi kylen med de ömtåligaste grönsakerna och frukterna för att kunna njuta av dessa så länge som möjligt. Efter någon vecka, allt eftersom frukt och grönsaker tar slut, flyttar vattenflaskor och annat som blir rena lyxkylan in i kylen.
Vi ser till att alltid ha alla förråd fyllda för 5 – 8 veckor plus några veckor i reserv… och de lokala förutsättningar styr valet till stor del av vad som kommer att hamna på middagsbordet.
– Ost/Smör/Ägg
Ost kan förvaras skuren i bitar nedsänkt i olja, likaså smör (vi har inte provat). Ägg som inte varit kylda klarar många veckor, kom bara ihåg att vända dom minst nån gång i veckan.
– Mjölk
Vi är inga mjölkdrickare men mjölk ombord används till kefir/yoghurt tillverkning och för matlagning. Torrmjölk är det självklara valet och dessutom lätt att hitta med olika fetthalt nästan överallt – utom i Sverige och USA…
– Kött/Fisk
Inför avgång tillverkar vi köttkonserver, och då mest kyckling och nötkött.
Se mer under konservering.
Några färdiglagade rätter till första dagarna trycker vi ner i kylen och beroende på tillgång handlar vi torkade produkter och kanske någon bit vakuumpackat om det är tillräckligt små bitar.
Fisk hoppas vi få under vägen och även om det blir storfångst så kan mycket tas tillvara.
Färsk kokt/stekt/grillad, rå, färs, torkad, konserverad. Det är synd om dig som inte tycker om fisk!
– Grönsaker/Rotfrukter
Det lönar sig att skölja i rinnande vatten granska noga, låta torka och sen styckförpacka i tidningspapper.
Potatis trivs dock bäst tillsammans i en plastpåse som fodras med tidningspapper. Potatisen ska vara helt torr då den läggs i påsen. Förvaras mörkt och så svalt det går.
Morötter läggs i en papperspåse innan dom hunnit torka helt. Rulla sen in papperspåsen i tidningspapper.
Lök i massor, skala in till friskt skal. Nytt torrskal bildas fort. Förvaras i tygpåsar eller nät.
Vitkål lagras luftigt och skalas av ett lager i taget. Vitlök håller sig också länge.
Omogna tomater rullas in i tidningspapper en och en. Fina och röda efter två-tre veckor.
Grön paprika överlever också minst 10 dagar, ibland två veckor.
– Frukt
All frukt tvättas och torkas. Det som inte är för användning inom några dagar rullas styckevis i tidningspapper och läggs sen luftigt i t ex ett nät. Det är bättre med flera smånät än ett stort då de frukter som hamnar underst får för mycket tryck.
Lime och citron tvättas och torkas ordentligt, rullas sen in i al-folie. Kan hålla sig i månader.
– Torrvaror
Det ideala är att packa alla torrvaror i burkar med tätslutande lock men vi finner det omöjligt att ha den mängd burkar som skulle behövas. På många ställen säljs dessutom mjöl, socker mm i plastpåsar. Detta minskar risken för spridning av smådjur…
Pappersförpackningar drar till sig fukt och måste alltså ges ett skyddande plasthölje.
Torrjäst fungerar utmärkt och finns överallt. Ibland kan det dock vara lite svårt att hitta så ett lexikon är ett måste.
Torkad frukt och nötter av alla slag är uppskattade tillskott och kan förvaras under mycket lång tid.
Bönor, ärtor och linser i alla former ger både bra näring och groddade ersätter dom saknaden av färska grönsaker.
Av böner eller linser kan man göra falsk ärtsoppa som blir riktigt god. För stora senapsätare kan det vara lyckat att inhandla senapsfrö för egen tillverkning av senap.
– Bröd
Givetvis är det godast med nybakat men som komplement kan inköp av fullkornsbröd med lång hållbarhet vara en höjdare att ta fram då och då.
Vi har hittat en lagomnivå och klarar oss bra med att baka två formbröd var 4:e dag.
Grovt mjöl är ofta svårt att hitta, likaså mjöl av olika sädeslag. Framför allt råg är svårt att finna, däremot finns ofta havregryn i olika gryn- och malningsstadier som duger till att ge brödet en känsla av grovbröd med lite mer smak. Kli och groddar kan man oftast hitta på hälsokostavdelningen på större supermarkados.
När sen andan faller på och längtan efter något riktigt färsk och varmt så är ett stekpannebröd helt ok.
– Kryddor
Det är bara att ladda ordentligt med favoritkryddorna och dessa ligger mycket bra i en godislåda med tättslutande lock. Salt finns att köpa i plastpåse utomlands behöver bara en extra påse. Vardagskryddorna har vi lätt åtkomliga i småburkar i pentryt. Vi har salt till matlagning i plastburk med strö-öppning (som är tillräckligt tät) av den typ som finna att köpa i Sverige.
För bordssalt och peppar har vi kvarnar med kvarnen i toppen för att slippa spillet som annars hamnar i skåp och på matbord.
En och annan kryddpåse till glögg är en välkommen och uppskattad överraskning i kalla klimat, och givetvis även i varma klimat vid jultid.
Tillbaka
Energisnål matlagning:
Gas är mycket billigare utomlands men på långa seglingar är det nödvändigt att ransonera så gott det går. Numera har vi ingen gas utan en helt elektifierad båt sedan 2012. Råden nedan är dock oavsett energikälla.
– Ett exempel är att låta t ex ris, potatis, rödbetor mm få ett ordentligt uppkok och därefter stänga gasen under drygt 5 minuter.
Sätt på igen och låt koka upp kraftigt – stäng igen och upprepa en eller två gånger till.
– En annan snålkokare är tryckkokaren som dessutom gör även det segaste kött mört.
Det går även bra att samkoka i tryckkokaren genom att ställa ner t ex en bunke i rostfritt med rödbetor samtidigt som man  kokar något annat.
– En tredje variant är att långsamkoka i en termos. Ris, inte minst risgröt funkar perfekt i en mat-termos.
– En fjärde variant som inte är lämplig under segling är att låta koka upp några minuter och sen bädda ner hela kastrullen i sängen eller så.  Lägg något värmeisolerande närmast kastrullen och täck sen över det  hela och vänta en halvtimme eller så.
Tillbaka
Konservera:
Konservera/vakuumpacka och torka.
Om torkning och vakuumpackning kan vi inte skriva mycket då vi inte testat tillräckligt. Hittills har köpt vakuumpackat kött inte fungerat bra, samtidigt som vi vet flera som lyckats med stora köttstycken i över en månad.
Konservering däremot har blivit en favorit.
– Livet före och efter att kunna göra sina egna konserver.
Fördelar:
Egna recept, billiga råvaror, lång hållbarhet.
Faror:
Konservering vid för låg temperatur kan medföra risk för botulism-förgiftning. Giftet i sig syns inte och är luktfritt.
Smittskyddsinstitutet: ”Clostridium botulinum är en vanlig, strikt anaerob bakterie, d.v.s. den tillväxer endast i syrefri miljö. Den är sporbildare. Såväl bakterier som sporer finns i jord, i djurexkrementer och i bottenslammet i olika vattendrag. Sporerna förekommer därför ofta i födan men förstörs i regel vid tillredning och konservering. Om tillredningen/konserveringen är ofullständig kan sporerna överleva och börja växa ut, förutsatt att miljön är syrefri. Toxinet bildas när sporerna växer ut. Giftet är värmekänsligt och förstörs vid kokning. Toxinbildning motverkas av sur och/eller salt miljö.”
Vanlig konservering / konservering i Tryckkokare:
– I vanlig konservering kommer koktemperaturen bara upp till 100grader och det räcker för matvaror med  hög syrahalt, t ex tomater, frukt och rabarber.
– Med en tryckkokare och vanliga glasburkar kan man säkert konservera kött och övriga matvaror med låg  syrahalt, t ex böner, rotfrukter, svamp och bladgrönt. Kravet är att komma upp i över 115 grader för att  bakterien ska förstöras.
Vad behövs för tryckkokskonservering?
En tryckkokare som kan hålla 1 atmosfärs övertryck (=120grader vid havsnivå). Moderna tryckkokare sägs koka vid 125grader.
Vanliga glasburkar (helst ”klick”lock) duger utmärkt. Storlek beroende på tryckkokaren men inte gärna mindre än 0,5l. Samla favoritburkar och tigg extra lock av grannarna. Locken rostar och den tunna gummeringen på insidan tar slut efter några gånger.
Hur gör man?
Beskrivning av konservering av råvaror, alltså färdig konserv kan användas i olika favoritrecept.
(Hur kul är det med 20 burkar kalops…?) Vår utprovade variant!
– Handla kött efter smak, men välj stora bitar för lättare styckning och putsning.
– Tärna ganska stort och låt ligga i saltlag i minst 6 timmar. (Saltlag = 30ml salt/lit vatten)
– Häll bort saltlagen och brässera tärningarna tills dom krympt och nästan är genomkokta i vätskan som  bildas vid brässeringen. Häll över på burkarna tillsammans med spadet från brässeringen.
– Fyll varje burk med en känd mängd kött. Toppa sen burken med t ex  morotstärningar.
– Vätskenivån i burken ska inte vara närmare kanten än ca 2cm, men kan vara lägre.
(Fisk ska gärna simma  helt i sin burk)
– Skruva på locken lite löst. Övertrycket i varje burk måste få komma ut under kokningen.
– Ställ burkarna i tryckkokaren och fyll på med varmvatten (inte kokhett) upp till halva burkhöjden.
– Koka upp med locket på men utan tryck och låt koka i 10 minuter så att alla burkars innehåll är varmt.
– Stäng locket på tryckkokaren och koka på så högt tryck du vågar i minst 30 minuter.
– Låt hela tryckkokaren kallna långsamt men bara tills trycket gått ur.
– Lyft upp burkarna för avkylning och säkra samtidigt att alla lock är ordentligt påskruvade.
– Efter en stund klickar det till i det ena locket efter det andra och när temperaturen sjunkit tillräckligt och undertryck utbildats.
Före hantering diskas alla burkar utvändigt före stuvning.
http://www.uga.edu/nchfp/how/general.html
http://foodsafety.cas.psu.edu/canningguide.html
http://missvickie.blogspot.se
Tillbaka
Kefir/Yoghurt:
Yoghurt är ofta dyrt och finns ibland bara i småförpackningar och dessutom är neutral yoghurt en sällsynt vara. Vi som är vana filätare (som är lite syrligare än yoghurt) försöker hela tiden hitta den smak som passar oss bäst.
Basen för yoghurt och kefir är mjölk eller torrmjölk och det finns i stora förpackningar.
I vissa länder är det dock svårt att hitta mjölkpulver och ibland finns bara skummjölkspulver. Vi använder helst fullmjölkspulver.
Under långa tider har vi klarat att hålla en yoghurtkultur (som vi fått av någon medseglare) levande i många generationer genom att blanda några skedar kultur med mjölk gjord på mjölkpulver.
Köpt portionsyoghurt har sällan någon stark levande kultur i sig, men ibland går det att hålla liv i den i många månader på samma sätt.
Principen i yoghurt/kefir-framställning är den samma och numera tar vi vatten direkt ur kranen.
Har man som vi fått kulturer från flera håll har vi märkt att varje ny “invånare” tar några dagar på sig innan man vet hur den vill ha det.
–  Det är ju en levande kultur vi hanterar som alla har vanor och ovanor.
En lagom blandning är ca 3 dl pulver till en liter vatten plus en liten matsked gammal kultur.
Låt blandningen vila i rumstemperatur/värme och i skugga så att bakterierna har de mest ideala förhållandena att arbeta under. Blir det för kallt tar det för lång och då hinner mjölken surna/ruttna…
För att säkra ett eget förråd av startkultur vid längre bortovaro från båten eller om kulturen rent av dör så har vi lyckats att torka “flagor” av kulturen och förvarat i en liten plastpåse i kylen.
Starta ny omgång med en flaga eller två i en halv dl mjölk. När den tjocknat använd hälften till 2-3 dl mjölk, och när den tjocknat och om den är god blanda en full omgång.
Några gånger har jag behövt blanda 4 gånger för att smaken ska bli den rätta, fråga mig inte varför.
– Läs mer om Kefir – http://kefirsvamp.blogspot.com/
Tillbaka
Recept-favoriter:
Det här med att laga mat i båt med begränsade utrymmen, både för ingredienser och utrustning, är ett vågspel. Särskilt när hela världen gungar…
Vi har gott om kastruller och bra knivar, ett måste för att matlagning ska bli rolig. Och förstås en massa kryddor, färsk och torrvaror plus konserver.
Vi har flera gånger stött på seglare som kommit till samma slutsats som vi – finns bara en burk krossade tomater, en lök och pasta – då behöver man aldrig sakna mat på bordet.
Nya ingredienser som blivit favoriter:
Kokosmjölk – vi bunkrar kokosmjölkpulver där det finns, annars går det bra med burk.
Mycket pulver ger en simmig konsistens på vilken gryta som helst. Lite pulver ger en trevlig smakbrytning. I kombination med lite majsmjöl som redning blir det gryta av soppan…
Ingefära – Har lärt oss göra GingerBeer. En mycket lyckad variant av grape tonic. Se nedan.
Limejouce – för både matlagning och tillagning av ginger beer.
Chilipeppar – piffar upp smaken men används med måtta.
Olja – det är alltid mild olivolja som avses.
Peppar – svart i normalfallet, annars står det vitpeppar.Potatis – kan tillagas på hur många sätt som helst, eller ingå som bas i nån smaskig blandning. – Centimetertjocka oskalade skivor i foliepaket tillsammans med lök, vitlök, oregano, timjan, salt, peppar och lite olja – att lägga på grillen. MmmAubergin – kan liksom potatisen vara basen i en god blandning som kan serveras varm, ljummen eller kall.
Jag har gett upp det som står i alla recept att man ska göra – nämligen skiva och salta, sen steka i ugn och sen ta vara på inkråmet. Jag skalar, tärnar grovt, och kokar sen bitarna mjuka i saltat vatten eller med ångkoktillsatsen. Ska auberginen vara med i en grönsaksgryta så varken skalar eller förkokar jag den.- Auberginmojs med kikärter – en sats mjukkokta aubergintärningar, pressad vitlök, kanske en halv finhackad lök, salt, vitpeppar och en skvätt olivolja blandas – kan med fördel mosas med potatismosaren. Toppa mojset med en rejäl skopa nysvällda kikärter. Gott till grillat eller som förrätt på ett gott bröd.- Auberginmojs med potatis – en sats mjukkokta aubergintärningar blandas med lika stor mängd mjukkokt potatis. Mosa ihop och krydda med lite peppar och oregano.
Gröna bönor – på längden och tvären. Gott, nyttigt och bra som bas. Kan ätas råa eller efter förvällning i saltvatten, kalla eller varma. Kort koktid – dom ska fortfarande vara krispiga.
Vi skär nästan alltid ned bönerna i bitar om 2-3cm före kokningen.- Bönsallad – en sats förvällda bönbitar läggs i en blandning av finhackad lök, pressad vitlök, salt, vitpeppar, olja och vinäger medan dom fortfarande är riktigt varma. Låt stå!
Dom ska nu dra en stund. Dom få gånger det blir något över så blir dom bas i lunchsalladen dagen därpå.Tzaziki – Både som förrätt och som sås till mat – lika gott.
– Riv en bit gurka i en skål. Ta sen gurkstrimlorna och krama ur överskottsvatten.
Spadet är jättegott att dricka – eller blandas med middagens kallvatten.
Pressa vitlöken i en liten värmetålig burk, slå på en skvätt olja och värm sen det hela en liten stund. Det behöver inte koka – bara bli varmt.
Blanda nu det hela med yoghurt, salt peppar och en skvätt vinäger.
Matlagningsyoghurten är alldeles perfekt till detta.

Kött – lägger vi alltid i saltlag, minst ett par timmar men helst en dag eller två – kanske tre. Saltlagen består förstås av vatten och salt som bas.
Kort tid i lagen – mycket salt. Lång tid i lagen – späd efter några till 5-6 timmar med en skvätt vatten.
OBS smaka inte på lagen efter att köttet lagts i – bakterierna…
Lagen kan kryddas på lite olika sätt, eller bara innehålla salt.
Våra favoritkryddor är rosmarin, vitlök och citron. Det är bara att prova sig fram.

Saltlagskött kan tillagas på alla sätt, dvs grillas, kokas eller i ugnen.
Skölj av o torka med papper före grillning. Ingen ytterligare krydda eller olja behövs.

Fisk – äter vi gärna, särskilt om den är fångad från båten. En gammal klassiker är att lägga filéerna eller fiskskivorna i marinad.
Olja + vinäger + salt + peppar. Låt ligga minst 3-4 timmar.
Grilla bitarna direkt på gallret eller vik in fisken i ett foliepaket.
Fisk i folie tycker om att simma i vin tillsammans med lök och vitlök!

Fiskbullar – Antingen gillar man dom eller inte. Vi har hittat ett bra sätt att piffa till fiskbullar i hummersås.
– Hacka en lök (purjo eller vanlig), låt löken svettas i lite olja tillsammans med curry och en slatt tomatpuré plus lite sherry.
Lägg i fiskbullarna tillsammans med kokt tärnad potatis och värm.

Pannkakor – det är gott och ett bra alternativ när brödet är slut.
Kan göras med eller utan jäst eller bakpulver.
– En bra blandning är – ett ägg, 1dl mjöl, lite kli (gärna havrekli), salt och torrmjölk lagom för ca 2 dl vatten.
Gräddas ganska tjocka och serveras varma med lite sylt, eller vad som nu finns i skåpen.
En del vetemjölsorter kan tom användas till pannkaka utan vare sig mjölk eller ägg.

Bröd – Ett hållbart och neutralt matbröd som blir godare dag 2 och 3.
Degen ska kalljäsa under lång tid.
1 msk salt + 1-2 pkt torrjäst + 4dl KALL vätska (vatten eller juice)
Lös upp jästen med saltet plus ev sötmedel och lite av vattnet, kan ta en stund.
Tillsätt 10dl mjöl, varav max 10-15% annat än vetemjöl, och knåda länge och väl.
Låt jäsa 10-12 timmar i sval omgivning.
Är det för varmt i luften ställ degen i kylen.
Ställ hela bunken i en ren plastpåse då det händer att den försöker rymma…
Knåda igen och dela i två delar, låt jäsa igen till dubbel storlek.
Grädda som vanligt i en halvtimme.

Thaikyckling – Kycklingtärningar som legat i saltlag,
Koka upp lök efter smak, vitlök i massor ihop med en tärnad morot med lite vatten.
Peppar, lite curry, färsk ingefära och chilipeppar men inget salt.
Finns fler grönsaker t ex bönor eller paprika – ta med några sådana också.
När vattnet kokar ordentligt lägg i kycklingtärningarna och koka upp igen. Kycklingen behöver inte många minuter för att bli genomkokt.
Red av med lite majsmjöl och cocospulver efter smak. Testa om det är tillräckligt salt.
Servera med ris.

Ginger beer – tillagas i 1,5 liters CocaCola flaskor. Recepter är för en flaska.
En bit ingefära, stor som en tumme, rivs, hackas eller skärs till tunna stavar och stoppas ner i flaskan
Fyll flaskan till 3/4 med ljummet vatten.
2 krm torrjäst
1/2 dl socker
1/2 dl limejouice
Blanda/skaka till sockret löst sig.
Toppa upp flaskan men lämna 5 cm fritt under korken.
Låt stå (eller ligga) i minst ett dygn i 25 gradig värme, gärna två eller flera…
Flaskan ska kännas sprängfull…
Kyl flaskan och var väldigt försiktig vid öppnandet.
Har tillverkningen lyckats så skummar det mer än väntat, alltså tålamod vid öppnandet.
Avnjutes som den är eller som vi tycker om, med Campari.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmail

Comments are closed.